VINTERSOLSTÅNDET
En dag då skymningen faller innan gryningen är klar.
Det mörknar strax innan det ljusnar.
Tomas har namnsdag och en gång i tidens gång räknades denna dag som starten till julefriden och var fram till 1772 en helgdag.
Man kan undra varför den togs bort.
Mer helgdagar till folket.
Nu inföll ju denna en söndag så arbetsgivare runt om i landet hörs pusta ut.
Och denna söndag bjöds vi på fin div2-bandy i förhållanden som folk kommer tala i tungor om under lång tid framöver, oavsett det är helgdag eller inte..
Ingen dimma.
Ingen snö.
Ingen vind.
Bara tre grader under noll.
Och bakom läktaren förvandlades himlavalvet från blålila till svart.
Magi.
När jag med spänstiga steg (nåja) kliver in på arenan möts jag av Neil Diamonds ”Sweet Caroline” och för en stund tror jag att jag hamnat på Wembley.
Men vad är den arenan mot en nyspolad bandyarena i Kalix?
Vad är Wembley?
Hinner med ett litet samtal med en av ledarna i Selånger.
Så befriande att höra någon som inte tycker sextio mil i en buss är nåt att sucka över.
Inte ett ljud om monsterresa.
– Äh, jag kliver in i bussen här och ut hemma. Jag har gjort denna resa många gånger och har absolut inget emot den.
De beräknades vara hemma vid 01-tiden ungefär cirka på en höft.
MATCHEN.
Idag är Selånger hemmalag.
Hemmaplansfördel.
Det hjälpte inte deras div3-lag som tidigare under förmiddagen föll mot bortalaget Kalix med stora 5-0.
Men nu ska föreningens div2-lag återupprätta Sundsvalls heder.
Halvlek ett
Trevande inledning.
Lite spänna ögonen i motståndaren och rubba hans tankar om framgång.
-Minut sju har bortalaget i röda tröjor en dubbelchans men bollen rullar ut till ingenting.
-Minut åtta får Kalix matchens första hörna, bollen rullar ut till ingenting.
Matchen har tagit lite fart.
Tycker de unga i Kalix visar gott mod.
De vill framåt.
Kanske ibland lite för mycket då det kan bli lite väl öppna korridorer i försvaret.
Men jag tycker det är kul att se dem.
Hellre friskt vågat än fegspel.
Nu följer fyra ondskefulla minuter för oss rödvita.
– Minuten elva.
1-0 till hemmalaget SSK.
Kalix målis Olle Risén gör en fin räddning men ramlar olyckligt nog rätt på bladet tillhörande blå #18 Sixten Humlesjö.
Apropå humle så ska, enligt tradition, julölen avsmakas just idag.
– Minuten tretton.
2-0 .
#22 Niklas Blomqvist, helt fri med Risén gör han inget misstag.
Och kallduschen vrids på max.
Isande kyla sköljer över oss.
– Minuten femton.
3-0.
Lite för enkelt får #16 Gabriel Lindersson ta sig fram längs kortlinjen från höger och koma in framför mål där enkelt rullar in bollen.
Kalldusch.
Motlut.
Men det är mycket tid kvar.
Och vi minns Leif Boorks ”Det svåraste som finns är att led med 3-0”.
Hemmalaget i mörkblått backar hem en smula.
Behöver inte gå med full kraft framåt.
De samlar ihop sig och är täta som betongen i Sundsvallsbron.
Massivt.
Spelande tränaren Mats Rönnqvist begär Time Out för att rätta till saker han, från sin plats som libero, ser fallerar.
Nya streck måste ritas, åkvägar måste ledas om
Halvtimmen avklarad och spelet har jämnat ut sig.
Dock står de bägge planhalvornas sista tredjedelar i det närmaste orörda.
Det skapas inte många hot av allvarlig karaktär.
Förutom två röda hörnor som bägge räddas av de där massiva betongpelarna.
Publikmassorna ropar – Nnneeiijj och -Oooooh
Trettiofjärde.
SSK får ett frislag lite till vänster strax utanför straffområdet.
Tyvärr är den röda muren lika gles som ett bankkonto strax innan jul.
En peng här, en peng där, en spelare här, en där.
Och skottet går givetvis igenom.
4-0.
Och han som får rubrikerna heter Carl Sandin.
Motlutet ökar.
Och än värre i fyrtioförsta.
5-0.
5-0.
Siffrorna på tavlan skär djupa sår i mina ögon.
Måhända leder SSK rättvist, men 5-0!?
Nä, nej och nix.
Målskytten bryr sig föga.
Målskytten heter Erik Öckerstedt
Och målet han gjorde kom till efter en liten sunds viftande framför Risén i buren.
Många klubbor på liten yta.
Många klubbor som viftar, skridskor så långt jag ser….
Två hörnor som är ett andetag från framgång för Kalix senare går jag med spänstiga steg (nåja) mot hägrande fikabord.
Paus
De måste ha saffranskladdkaka, de måste ha saffrans…de hade saffranskladdkaka.
Med grädde.
Vi funderar bland smulor och kaffespill hur de röda ska kunna vända på detta.
Ska de orka repa mod?
Hur man nu repar mod kan man ju undra.
Halvlek två.
Målman Wilsson är redo för andra halvlek
Tio minuter in i halvleken börjar jag tro att onda makter lurar någonstans.
Tre röda hörnor som alla är nära, nära ,nära.
Runt timmen noterar jag i min bok att SSK har full koll på händelserna och låter bortalaget föra boll.
Föra boll och köra fast i den mörkblåa säcken.
Men det är underbar eftermiddag denna årets mörkaste dag.
Lasse Åberg sade en gång – Bättre tända ett ljus än att förbanna mörkret.
Och i minuten sextiotre tänds ett ljus i mörkret.
Anton Khrapenkov gör en av sina många åkturer mot motståndets område.
Denna gång kommer han in i detta område.
Där han bryskt vräks omkull av illvilliga lymlar och domare Sebastian Norgren-Lehto kan inte göra annat än blåsa för straffslag.
#88 Erik Nilsson är säker då han dundra in straffen till vänster om målmannen Magnus Wilsson.
5-1.
Lite, men bara lite, mindre skärande syn från resultattavlans röda siffror bakom Kalix keeper.
Kalix får ännu en hörna.
Tvåsiffrigt nu.
Och ännu ett skott som fastnar i den täta muren.
En mur tät som Hadrianus mur i norra England.
En mur som började byggas år 122 och är en fyra och en halv meter hög mur och går från kust till kust mellan Solway Firth i väster och Tynemouth i öster.
De blåklädda från Sundsvall nöjer sig med en tät mur från målburens ens stolpe till den andra.
Själv morrar jag över att ingen hörna slinker igenom.
Det skulle bli ändring på det.
Men först gör Anton Khrapenkov en tjusig uppvisning lång nere vid kortlinjen till vänster om fiendens bur.
Snirklar och vrider innan han skickar in en passning till straffskytten #88 Erik Nilsson.
5-2.
Klockan är sjuttio.
Kalix har vittring.
Kalix börjar tro.
Och även en man på sin sedvanliga plats på damernas trappa.
Nu är klockan sjuttiotvå.
Och nu!
På elfte försöket.
En liten, liten lucka i Hadrianus mur.
Och den prickar #88 Erik Nilsson.
Tre mål.
Hattrick.
Jag funderar på att kasta in min svarta snygga luva från ”Bissen Brainwalk” men besinnar mig.
Och banne mig.
Sjuttiofyra.
Jag brukar skriva att han har landets vackraste skridskoåkning.
Kalix Bandys #99 Niklas Sundqvist.
Nu tar han fart en bit in från sargen nedanför läktaren.
Tar sig hela vägen fram till strax utanför straffområdet.
Då skjuter han.
Rätt upp i taket bakom Wilsson i gult.
Resolut.
Distinkt.
Otagbart.
Strax efter får vi se en snygg genomåkning av en blåklädd.
I full fart får han ett felskär, hoppar över sargen och lyckas ta sig mellan Kalix ledare och avbytare utan att tappa fart.
Ett konststycke.
Domaren snubblar och river ut sargen och sätter sargvakterna i arbete.
Som att de inte hade nog mycket att göra.
Ett hårt arbetande team där nedanför läktaren.
Nu hägrar poäng för vårat gäng.
Framåt kamrater.
Rösterna i försvarande SSK börjar gå upp i klasser som Bee Gees.
Oroligt i lägret.
Det som nyss verkade lugnt är nu påfrestande för dem.
Kalix får några hörnor.
Det ryker och glöder under min luva.
Hur mycket missflyt kan man ha i hörnskytte.
Nix, inte denna gång heller
Och så givetvis.
När domaren tar luft för att blåsa av matchen.
6-4.
Alla, varenda en, hela Sundsvall ropar i kör åt den ensamåkande #10 Simon Ehrström att han ska HÅLLA I BOLLEN!, inte ge sig av på en dumdristig soloåkning.
Den gode Ehrström, för övrigt en mycket kunnig bandysportutövare, struntar i ropen och åker iväg över isen och lägger in slutresultatet 6-4.
Lite osis för spelarna i rött.
Tycker de ändå visade att de inte på nåt sätt gett upp trots de där hemska 5-0 i paus.
Att man gav det en chans och var väldigt nära att lyckas.
Jag lyfter på luvan och tackar.
Slut
När jag lämnar arenan ser jag en spelare från allsvenska Tillbergas trupp glida in på isen med klubba och boll.
När vänder blicken ser jag en spelare ur allsvenska Djurgårdens trupp höja handen i en hälsning.
Emil Stock och Christian Frohm.
Två fina killar med mycket kunskap om bandy.
Lycka till i era matcher på annandagen!
Och när jag hundra meter senare sätter mig i bilen för hemfärd säger en röst i radion att klockan är 16:03 och att vi just nu passerar vintersolståndet.
Nu går vi mot ljuset.
Klockan är 16:03 pip.
Jag vill också passa på att önska er alla en riktigt GOD JUL.
Ta hand om er och era nära och kära.
GOD JUL !
// Sargis
En sport. En passion
