Året är 1959.
Sista året på ett årtionde som präglats av optimism och framtidstro.
Det svenska folkhemmet fortsätter utvecklas efter en dyster tid.
Året inleds med en torsdag och Abdul Ahad Mohmand föds, han skulle tjugonio år senare bli den förste afghanske kosmonauten.
På landets alla små lokala dansbanor samlas folket under ljusa sommarkvällar för en svängom bland mygg och knott.
Smäktande tongångar från scenen där tidens stora artister höll hov blandas med surrande flygfän och lottförsäljarens utrop.
Under pausen äter man en korv och dricker en Sockerdricka.
Ute i buskarna eller i ett baksäte i en bil dricks lite starkare Sockerdricka.
I alla lägen passar en pauskorv
I de moderna lägenheterna har tv-apparaten börjat ta över bästa platsen i vardagsrummen och de tjocka apparaterna med svartvit bild och en kanal samlar grannskapet för en kväll med ”Bröderna Cartwright” där Little Joe får alla damers hjärtan i brand.
För de fotbollsintresserade började den store AIK-profilen Rudolf ”Putte” Kock dela med sig sina tankar inför kommande helgs matcher på Stryktipset.
– Match ett, Wolverhampton – Portsmouth en etta, gardera med krysch.
De yngsta i familjen såg figurerna ”Humle och Dumle” sukta efter korv och glass i kapten Bäckdahls skafferi.
För jag heter Humle, och jag heter Dumle, sjöng de uppochnedvända hakorna i ett program som startat redan året innan.
På landets biografer rullades filmer som ”91:an muckar (tror han)” med Stig Grybe i rollen som hela Sveriges lilla beväringsman, ”Fridolfs farliga ålder” med, i vanlig ordning, Douglas Håge och Hjördis Petterson som Fridolf och Selma.
Var man ute efter mer spänning såg man den tredje filmen i serien om privatdetektiv John Hillman,
”Ryttare i blått”.
Tidens nöjen
1959 var också året då Frank Sinatra fyllde fyrtiofyra och Rita Hayworth fyrtioett.
Och eftersom det ännu ska dröja innan varenda människa går omkring med telefonen i fickan så ringde vi till varandra i den, sedan tre år tillbaka, fräcka modellen av telefon som heter Ericofon men i folkmun kom att kallas Kobra.
DEN TJUGOANDRA FEBRUARI 1959 var en stor dag för folket i den ort som började sin historia, under 1500-talet, som ett litet skeppsvarv där båtar till flottans förfogande byggdes.
En ort vid Dalälvens strand som senare utvecklades till en industriort och idag domineras av en pappers- och massafabrik.
Skutskär.
En ort där föreningen Skutskär IF bildades 1915 och där bandysporten tog sina första vingliga skär i februari 1919 då man arrangerade en match mot Brynäs IF på Bodaåns is.
Gästerna vann med klara 9-2 men bandybollen var nu i rullning.
Åren går en dag i taget.
1937 stod Skutskär IF för första gången i SM-final.
Tyvärr föll brukslaget med 3-2 mot IF Göta från Karlstad.
Och tiden gick vidare.
1942.
Ny final.
Ny förlust.
1-2 mot Västerås SK.
Och tiden fortsatte vidare framåt.
1944.
Nu fick äntligen folket vid fabriken fira.
Samma motståndare.
2-0 i vinst.
Tiden då?
Ja, den knallade framåt.
1959.
Och ny final.
En final alla supportrar till laget blir tårögda och talar i tungor om än idag.
Diamanten i Skutskär IF:s historia.
Tjugoandra februari.
Knappt tre veckor efter dagen då musiken dog i en flygolycka nära Clear Lake, Iowa, USA.
Ombord på planet satt, förutom piloten tre i tiden stora artister; Richie Valens, Buddy Holly och Big Bopper (JP Richardson).
Samtliga omkom och dagen kom att kallas ”The day the music died”
Rave on, it’s a crazy feelin’
And, uh, I know it’s got me reelin’
Men denna tjugoandra dagen i februari är en glädjens dag.
Det vankas SM-final.
En final som i vanlig ordning ska spelas på vackra Stockholms Stadion.
En arena som byggdes till det olympiska spelen 1912 och mellan åren 1936 och 1965 (förutom 1939 och 1949) är den värd för det finaste vi har inom svensk idrott.
SM-finalen i bandy.
Det har varit lite varmt den senaste tiden och arrangörerna är lite oroliga för isens välmående.
Dock aldrig nåt högljutt alarmerande om att man måste spela bandy inomhus.
Men som av ett under så vänder termometerns kvicksilverpelare nedåt och det vankas en is av högsta kvalitet.
Solen värmer och de svenska flaggorna smattrar i vinden.
Folket ansluter i långa led från bussar och tåg.
När alla har räknats in sätts nytt rekord för finalen med 27 420 åskådare på plats.
En siffra som kom att stå sig till 2013 då Friends Arena kokade, vi var då 38 474 på plats.
När lagen ställer upp inför avslag går spänningen att ta på.
Vilka ska få lyfta den glänsande pokalen?
Skutskär IF, som vunnit div1 Norra två poäng före Edsbyn IF?
Västerås SK, som vunnit div1 Södra med minsta möjliga marginal, fem måls bättre målskillnad än tvåan Örebro SK?
Och eftersom man inte hade några slutspel så möttes seriesegrarna direkt i final.
Domare Bo Karlsson blåser igång matchen och publiken hurrar.
– Heja Skutskär friskt humör…
De för dagen iförda vita tröjor och vit keps SIF tar ledningen i minut tjugonio genom Hans ”Stöveln” Öberg.
Lagen är jämnstarka och stämningen är tät.
Strax innan pausvilan gör Boive Åkerlind 2-0 och ett hopp tänds hos lagets supportrar.
Andra halvlek tar sin början och de grönvita går framåt.
Har chanser till mål men Skutskärs store målvaktsikon Bosse Nilsson är omutlig.
SIF får ett mål bortdömt för liggande spel och när blott fem minuter återstår reducerar då VSK genom årets skyttekung Sven-Erik Broberg som på en högerhörna lyckas överlista den storvuxne filuren i buren.
Slutminuterna blir en nagelbitare för såväl de tillresta supportrarna som för de fabrikshjältar som tvingats stanna hemma bland kokare och grönlutsrening men laget håller undan och SIF:s andra, och senaste, guld på herrsidan är ett faktum.
I stilig tidsenlig klädsel visar mästarna upp sig
Man går också till final 1964 men faller då, efter omspel, mot Broberg/Söderhamn.
1-1 i den första matchen och 4-1 till Broberg i den omspelsmatch som blev den final som för första gången i historien spelades på konstfrusen is, på Studenternas i Uppsala.
Det var också den sista finalen som tillämpade omspel vid oavgjort resultat.
När säsongen 68/69 räknas samman har SIF två mål sämre målskillnad än VSK och degraderingen är ett faktum.
Efter den vintern har man pendlat lite mellan våningarna ett och två.
För att nu befinna sig i på fjärde våningsplanet, den som idag heter div2.
Nu
DIV” ÄR ETT FINT våningsplan för det innebär ju att de får sätta sig i en buss och åka E4 upp till Kalix för två matcher.
Hemma och borta på samma is.
De gröngula såg vi senast på vår is var i slutet av januari 2024.
I div1.
Sponsorer och privatpersoner betalade en slant för varje mål Kalix Bandy gjorde.
Och Kalix Bandy gjorde mål.
Johan Sundquist, som idag har bytt skridskor mot gympaskor och lagt till ett ”inne” före bandyspelare, inledde målkalaset i den sjätte minuten med 1-0 på straff och sedan rullade det på.
9-0 i paus och svettpärlor i pannan hos våra givmilda målsponsorer.
Sista målet i åttionionde betyder 16-0 och görs av, den nu i Norge spelande, Hugo Olsson
16-0.
Lägg därtill att damerna fortsatte målkalaset och pengaflödet senare under dagen då de gör 10-1 på Skutskärs damer.
Sponsorerna svettades.
Ledningen i föreningen gnuggade händerna.
Kalix Bandy vann sedan serien i överlägsen stil.
Endast en pinne tappad, 3-3 på bortaplan i Falun mot ISAK Bandy.
Skutskär hamnade på nionde plats.
Kalix gick sedan via kval till Allsvenskan och Skutskär drog sig ur för omstart i div2.
Och av anledningar, skäl och orsaker blev Kalix Bandy tvungna att dra sig ur denna Allsvenska efter bara en säsong och nu korsar vi åter varandras vägar.
Inför kommande helg hittar vi Kalix på plats sex och Skutskär på plats fem.
Bäste poängplockare i de rödklädda är Anton Khrapenkov med sina elva poäng fördelade på tre mål och elva assist.
Bäste målskytt är Erik Nilsson med åtta mål, följd av Malte Bjerner med fem.
I Skutskär heter den bäste poängplockaren Jens Sundbom som håvat in nio poäng, sex mål och tre assist.
Bäste målskytt är Melvin Hedman med sju strutar, tätt följd av poängkung Sundbom med sex.
Jag läser i SIF:S laguppställning Jack Muhrén.
Muhrén.
Skutskär IF.
Klassiskt efternamn.
Gammelfarfar Henry.
Farfar Lars.
Farbror Johan
Pappa Magnus.
En namnkunnig stamtavla.
Bandyadel.
Magnus Muhrén, en av de största vi haft i vår sport
Eftersom inte Söråker kommer upp nästa helg så blir denna helgs två matcher säsongens sista.
Denna lite annorlunda säsong.
Känns alltid lika tråkigt när allting tystnar.
Så nu alla bandyvänner i vår närhet.
Ta er till arenan!
Vi har rätt trevligt där.
Ljuv musik.
Korv och dryck i pausen.
Men framförallt.
BANDY!
Världens vackraste sport.
Utan konkurrens.
// Sargis
En sport. En passion
