Oavgjort mot Skutskär

NÄR JAG KLEV UPP i morse visade termometern svinkalla trettioen.
Trettioen.
Jag ägnade en tanke på bandyspelarna i Skutskär IF som förmodligen satt i en buss lyckligt ovetande vad som väntade dem när de nådde resans mål.
Blir det match överhuvudtaget?
Trevligt att åka buss och se alla träd, bensinmackar och det inte så vackra höga huset i Örnsköldsvik och sedan få vända hem utan att ägnat en enda minut av sitt liv för den vackraste sporten av dem alla.
Å andra sidan är det ju alltid lika trevligt i Kalix så det är ju väl värt att stanna kvar till kylan släpper, någon gång i maj kanske.

Termometern var på lika gott humör som februarisolen och följde med i de värmande strålarna, de griskalla trettioen steg till tjugoen.
Klart för match.
I en buss någonstans längs E4 hördes ett unisont hurrande.
Full gas chaffis!
Vi ska ju till Kalix!

När jag sedan anlände till arenan visade den upp sig från sin bästa sida.
Det här med utebandy ändå.
Det må vara lite kallt, men att se nyspolad is gnistra mot den blå himlen och vita snön…..
….O-slag-bart.
Måhända låter jag inte lika positiv den dagen vi har snöstorm eller, gud förbjude, hällregn.
Då är det kanske inte lika vackert.

Jag gick ett varv runt isen och trivdes.
Och hemma var garderoben tömd ända in på den stackars mal som tagit sin vintervila där.

^{Det är inte så dumt med utomhushall}

SIF:s #21 var först ut på isen, en spelsugen sjuttonåring vid namn Frank Nybäck.
Det skulle visa sig att han var ett riktigt kvicksilver.
Snabb och lurig.
Jag gillade honom.
Så blev då klockan 14:00 och det blev dags för avslag.
Idag hade Skutskär hemmaplansfördel.
Imorgon Kalix.

HALVLEK ETT
DEN SJUTTONÅRIGE NYBÄCK fick sin belöning lön för att han var först ut och fick den stora äran att sätta igång matchen med ett avslag.
Matchen igång.
Div2 Nord.
Skutskär femma.
Kalix sexa.
En oviss kamp ligger framför oss.

En och halv minut har gått då hemmalaget SIF får matchens första hörna.
Den går bom.
Det går tre snabba minuter.
Sportradion bryter musiken och spelar måljingeln.
1-0 och målskytten heter Samuel Wendt.
Lite tunna protester från det rödklädda bortalaget om offside, men domare Hyvärinen var säker och de tunna protesterna lade sig direkt.

Det skulle bli mer av den där Wendt.

Minut sex och högerhörna för SIF.
Vit tröja.
Gnistrande vit snö bakom hörnläggaren.
Tur han hade gröna byxor annars hade ingen sett honom.
Hörnan gick bom.

Minuten senare gör den där Samuel Wendt 2-0.
Och det känns lite kyligare.
Sju minuter, 2-0 och total dominans av laget från massabrukets fot.

Ett tag senare begär Kalix ledare Time Out.
Jag förstår dem.
Det ser väldigt lojt och oengagerat ut bland spelarna.
Det behövs lite uppiggande ord från de styrande.
Lite nya direktiv och idéer.

Det blev en bra vila.
De röda skärpte till sig och vi såg lite mer fart och glöd.
Kul att se.

Enstaka minuter efter Time Out-en faller reduceringen.
#10 Oskar Rönnqvist tråcklar sig igenom en skog av vitt och grönt.
Från nära håll viftar han iväg bollen, målmannen är nära att rädda med bollen rullar över hans benskydd och i nät.
2-1.

Vi ser de rödas försvarsspel där man nu hjälper varandra och inte bara tittar på boll.
Vi ser ett anfallsspel som är nära resultat några gånger.

Khrapenkovs skott i tjugofjärde går som en sprakande projektil genom kylan men målman #25 Albin Westh kan pusta ut då han ser projektilen passera strax utanför hans vänstra kryss.

Jämnt och spännande.

Knappa halvtimmen då vit #92 Johannes Siirtola gör en magnifik nedtaging på en lång passning och kommer fri med Kalix, mycket duktige, målis Olle Risén.
Denne Risén räddar fenomenalt och 92:an ser uppgiven ut men ger målisen i svart en liten klapp på axeln.

Jag funderar en stund på målman Olle Risén.
Jag tycker han har tagit många steg i sin kunskap om målvaktens ABC.
Idag gör han en briljant insats och i min lilla tankevärld har vi en blivande stormålvakt.
Kul att se.

Tempot höjs en smula.
Intensivare kamp.
Och helt jämnt.

Trettiofyra minuter gångna.
Kalix får en hörna från landets nordligaste punkt inom bandysport.
Från höger.
Skott kommer.
Det blir retur, en till retur, lite klubbviftande, en till retur och…
…mål.
Det är kvitterat.
2-2.
Målskytten heter Nils Johansson.
Han har tröja #25.

^{Landets nordligaste punkt inom bandy}

Kampen går vidare.
De vita försöker anförda av #9 Alexander Sundström, #92 Johannes Siirtola och yrvädret #21 Frank Nyback.
Men de chanser de skapar tar målman Risén hand om.
I det röda laget pumpar Anton Khrapenkov oavbrutet vidare, # 99 Niklas Sundqvist är också drivande, men även många av de unga tar för sig riktigt bra.

Någon minut innan paus glider en herre i vitt genom den perfekt utlagda sargen nedanför läktaren, tre-fyra delar blir i röra.
Den stackars hårt arbetande sargvakten Tage får skyndsamt pila iväg och räta upp haveriet.
Händelsen kommer i efterhand anmälas till Svenska Sargvaktsförbundet för granskning.

Sekunder innan paus har Kalix ett bländande anfall iscensatt av Anton K men passningsmottagare Erik Nilsson skjuter i burgaveln.
Tyvärr på utsidan av gaveln

PAUS
Uppe i fikarummet syns många röda kinder och näsor kliva in för kaffe och godsaker.
För att diskutera spelare från förr och händelser på gamla tiders bandyisar.
Många historier.

HALVLEK TVÅ

^{Denna bur ska Olle Risén nu vakta}

DET GÅR FEM minuter.
Kalix Bandy har vänt.
Sätter sig i förarsätet.
2-3.
#88 Erik Nilsson.

Fyra minuter senare.
SIF får en vänsterhörna.
Den blir inte bra.
Kalix startar anfall.
Eller tänker i alla fall.
En olycklig felpassning ställer en lite förvånad herre i vitt helt fri med Risén i målet.
Men han tackar för bjudningen och lägger in kvitteringen.
Vem det var?
Jodå.
#11 Samuel Wendt.

Jag minns fotbollsspelaren i IFK Norrköping och svenska landslaget i VM 1978.
Benny Wendt.

Den unge 21 Nybäck försöker, utan framgång.
Kalix är nära då Erik Nilsson skjuter.

Några hörnor hit, dit och hit igen.
Samtliga går bom.

En liten fågel flyger förbi min plats.
Hoppas den klätt sig ordentligt.

Anton och SIF:s Alexander Sundström skrattar tillsammans efter en hård och tilltrasslad situation nedanför mig och den lilla pippin.

Jag kommer på mig själv att stå och bara njuta av det här med kallbandy.
Ljudet av skridskoskär mot stenhård is.
Klubbor som träffar bollen.
Frusna ord genom vältäckta ansikten.
Ord som glider iväg och fryser sönder i små bokstäver innan de nått sin adress.
Det är ljuv musik för våra öron.
Och så synen vi ser.
En i det närmaste religiös upplevelse.

Sjuttiotredje och matchens första, och enda, utvisning.
Den drabbar Kalix.

Dubbelhörna Kalix.
Man ser inte dubbelhörna ofta nuförtiden.
Bom.
Bom.

SIF har ett hörnskott som räddas av en röd strumpa på mållinjen.

Spänningen är tät.

Åttiosju.
Anton skjuter strax över.
Publikens ooooo hörs över bygden.
Ja, kanske inte över hela bygden.

Sen är det slut, över och förbi.

3-3 får vi väl kalla rättvist.
Och med tanke på de frånvarande spelarna i Kalix innan Time Out-en i elfte minuten så får vi känna oss nöjda.

Ny match imorgon.

Då är ni där.
Kyla går att klä sig mot.
Och ni behöver inget myggmedel.

// Sargis