Länge har vi väntat

EUSKEFEURAT sjunger ”Länge har vi väntat….”
Vi bandyvänner i Kalix hänger med i allsången.
För visst tusan har vi väntat länge.
För länge, kan jag tycka.
Likt svunna tider med seriestart på annandagen eller trettondagen.
Men nu ska det äntligen rulla igång.
Denna lite annorlunda vinter.

Kalix Bandy som i våras drog sig ur Allsvenskan får nu ta nya tag i seriepyramidens viktigaste del.
Grunden.
Utan en väl byggd stabil grund rasar hela pyramiden.
Det visste redan de gamla egyptierna som byggde Keops pyramid innan moderna datorers beräkningar.
Där mäter grundens sidor tvåhundra trettio meter och höjden är etthundra trettioåtta meter.
Utan stabil grund så raseras allt.
Detsamma gäller vår seriepyramid.

Vad händer där längst ner då?
I de bortglömda serierna.
Div2 och div3.

För Kalix Bandys del har en hel del hänt sedan strax efter 16:30 den 9:e mars då domare Jörgen Wingstedt satte pipan i munnen och blåste av matchen där Kalix Bandy, som dagen innan kvitterat ut biljetterna för ännu en säsong i Allsvenskan, föll mot uppsaliensiska Unik med 7-1.
Lättnad och glädje hos alla.
För en kort stund.

Det uppdagades ganska fort att Allsvenskan, trots många klubbars förtvivlan, skulle byggas om.
En serie som nu ska innefatta dubbelmöten för alla lag och därmed några fler resor.
Måhända sportsligare rättvisa, det kan jag köpa, men varje resa innebär stora kostnader för redan luggslitna plånböcker.
För Kalix del betydde denna ombyggnad att man helt enkelt insåg att den luggslitna plånboken inte gick lappa ihop fler gånger.
Den bittra sanningen slog som en sur torsk i ansiktet.
Och jag lovar, ingen ville ta beslutet men det vara bara att gilla fiskens tunga smäll i snoken.
– Vi drar oss ur Allsvenskan.
Så oerhört trist.

Och då.
Då kom nästa sura torsk vinande genom luften.
I midsommartid.
Då vi ska äta sill och, med händer och fingrar viftande som öron, skutta runt en lövad stång.
Men det finns de som tycker att man hellre kan fira midsommar med att bryta sig in i Kalix Bandys herrlags omklädningsrum och roffa åt sig saker för ofantliga summor.
Ett synnerligen korkat tilltag.
Man har senare under hösten hittat diverse saker utslängda i markerna runt arenan, diverse saker i diverse skick.
Kläder som legat ute i regn och rusk under månaders gång känns tveksamma till återanvändning.
Ett par sprillans nya handskar i en oöppnad påse hittades också, de kanske funkar.

Men det fanns även ljusglimtar.
Inte bara glimtar.
Stora hav av ljus och värme.
Av tro på det goda i vårt samhälle.
Insamlingarna.
Jag startade en.
Vår gamle #74 Erik Olovsson en.
Ljusdal BK, genom den gulgröne legendaren Lännart Nilzon, startade insamlingen #1000 för Kalix.
Och flera klubbar hakade på.

Pengarna flödade in i en kraft som Kamlunge-forsen.
När allt räknades ihop hade 109000 kr forsat in på kontot.
Det värmer mig än idag att skriva om det.
Etthundra. Nio. Tusen. Svenska. Oförfalskade. Kronor.

Bortom pengaflödet fortsatte motgångarna, det dröjde ett helt sommarlov innan det kom nåt beslut på var det rödvita laget skulle hamna.
De var förhoppningsfulla på div1.
Det blev div2.
Långt ner på pyramiden.
Till grunden som bär.

Den tunna truppen från senaste vintern tunnades ut än mer.
Men då nu beslutet om div2 satt fastspikat i klubbens lokaler så öppnades möjligheter.
Möjligheter att använda de unga killarna i det som kallades P16 att nu, tillsammans med tre-fyra spelare från de senaste årens representationslag,  få titulera sig A-lag.

Ett Kalix Bandys A-lag med trettiofem år av stolta traditioner och härliga minnen.
Nu får en helt ny laguppställning ge oss nya minnen och föra traditionen av fin bandy vidare.
Det kommer bli bra.

Och eftersom de unga spelarna är en diger samling så kommer man dessutom att ställa upp med ett lag i div3.
Ett rent juniorlag i div3.
Juniorer plus några seniorer i div2.
Målsättningen är klar.
– Vinna vill vi alltid, men framförallt att dessa spelare ska etablera sig på A-lagsnivå!

Det börjar till helgen.
Äntligen.
Div3-laget går ut först.
Gamla klassiska Härnösand AIK kommer de femtiofyra milen längs E4 upp till vår arena.
Bussen rullar över Höga Kusten-bron, rakt igenom Ö-vik där en backhoppningsbacke och ett…ett..ett annorlunda höghus tornar upp sig.
Förbi avfarterna till Sjöbotten, Istermyrliden, Siknäs och Målsbäcken innan slutdestinationen nås.
Bandyarenan i Kalix.

De kommer för match såväl hemma som borta.
Kalix har hemma på lördagen.
Haik har hemma på söndagen.
Hur…?
Vad…?
Resor…?
Svaret är enkelt.
Bägge matcherna spelas i Kalix.
Kostnader och intäkter delas.
Det behöver inte alltid krånglas till.

Förr
25 november 1990 mötte Kalix/Nyborg BK Härnösand hemma på Furuhedsplan i sin andra match i historien.
Det blev den andra förlusten den helgen, på lördagen föll man mot Östersund och denna söndag blev även laget från den ångermanländska kusten för svåra.
Man föll med 6-5 och målskyttarna var Arto Näätsaari 2, Samuel Andersson 1, Peter Norén 1 och Peter Nilsson 1.
Med hängande huvuden gick vi i gåsmarsch från arenan och ut mot parkeringen.
– Jahaja, det bidde inga poäng idag heller. Hur ska detta sluta?. Ack, ack, ack, jämrade vi oss högt.
Men.
Det är inte ofta det händer.
Av någon anledning blir det omspel av denna match.
Jag kan ha fel men jag vill minnas att det var nåt med nån utvisning på Stefan Tano som inte var som den skulle.
Som sagt, minnet svajar om den saken men det blev en ny match.
Den avgjordes på Nyborgsvallen och jag tror, här svajar minnet också, den slutade 2-1 till KNBK.
Omspel minsann.

^{Mot parkeringen vi vandrar}

Vi minns en målman från förr i detta Haik.
Han hette Lars Nordin.
Han kallades ”Kryddan”.
Han var bra.
Han tog av sig handskarna vid straffslag, lade dom i bollkorgen eller på burtaket och åkte ut mot den förvånade skytten och visade de bara händerna.

Ett annat Haik-namn från förr vi minns är Ove Hemström.
En mycket bra spelare i sin tid.
När han debuterade i svenska landslaget 1974 tillhörde han dock Selånger.
Han omnämns tidigt då folket i Sundsvall diskuterar sjuttiotalets bäste i SSK.
Andra vassa namn som har rötter i Härnösand är Leif ”Lenne” Lundberg och Stefan Nordén.
För att inte glömma eldsjälen Hans ”Kruska” Nordén.
Började sin bana i föreningen redan 1954 och har hunnit med allt från spelare, materialförvaltare till ordförande.
Huruvida han är delaktig idag vet jag inte men han är ett stort namn inom bandysporten.

^{En man som heter Ove.}

När Haik bildades 1945 var tanken att föreningen skulle heta BK Virgo.
Tack och lov var namnet upptaget så då fick de bli det betydligt bättre Härnösand AIK.
Året efter, 1946, spelade BK Vi…Härnösand AIK sin allra första bandymatch.
I junior-DM åkte man på stor däng mot lokalkonkurrenten IF Älgarna.
8-0 till skogens konung och demonstrationen uteblev.
De fick trygghet i sin egen skog.

Säsongen 1984/1985 spelade Haik på pyramidens topp.
I de finaste rummen.
Allsvenskan.
Det dröjde långt in i seriens stilla lunk innan första poängen ramlade in.
4-4 mot Katrineholm den tjugonde januari 1985.
Den första poängen blev även den sista och falluckan öppnades utan pardon.

Hemmabanan i Härnösand heter Högslätten och är en bana som t.o.m jag haft äran att besöka.

^{En anrik arena; Högslätten}

Till helgen
På lördag är det tvåhundra sjuttiotvå dagar sedan Johan Sundquist, i den trettiosjunde minuten borta mot Unik, gjorde Kalix Bandys senaste mål.
Det är tvåhundra sjuttionio dagar sedan vi senast såg Kalix Bandy, i rött och vitt och armar i skyn efter seger mot samma Unik med 2-1, glida av isparketten i Kalix.
Tvåhundra sjuttionio dagar sen vi såg det senaste målet i rätt riktning.
Efter timmen spelad i den matchen.
Ni kan ju kanske gissa vem som gjorde det.
Han gjorde även det näst sista.

För övrigt det sista, och näst sista, målet vi sett från hans klubba.
Johan Sundquist.
Han, och försvarsministern Jonathan Johansson, syns numera inne i sporthallen i en annan röd tröja och med en annan klubba i näven.
Kalix Innebandyklubb har fått två tunga nyförvärv i jakten på poäng i div2 Norra.
Två figurer vi sett i Kalix Bandys tröja #17 och tröja #6 sedan lång tid tillbaka.
Två ikoner.
Oerhört nyttiga på isen, oerhört nyttiga vid sidan av.
Två föredömen för bandyn, inte bara i Kalix utan även ute i landet.
Själv lyfter jag på toppeluvan och önskar de bägge ett stort ”Lycka till”.

Då vi för tvåhundra sjuttionio dagar sedan jublade för Johans två mål var den andra mars.
På den dagen åttiofem år tidigare, 1940, föddes den legendariske hockeymålvakten Lennart ”Klimpen” Häggroth i Övertorneå.
Målvaktshjälten från Colorado Springs 1962 då Tre Kronor vann guld avled 2016, 76 år ung.

^{”Klimpen” dansar}

Nu äntligen.
Sent, mycket sent, omsider.
Sjätte och sjunde december.
Nu rullar åter den så vackra bollen åter på isen.
Så låt nu allt börja.
….för länge har vi väntat….

Det kommer bli en mycket händelserik och rolig vinter.
På den viktigaste nivån.
Grundstenarna.
Utan oss faller pyramiden.
Fråga Hemiunu.
Det var han som var ansvarig för bygget av Keops pyramid.
Dock hade han nog inget med svensk bandys seriepyramid att göra.

Men nu tar det alltså fart även i norr och vi supportrar och bandyvänner ska se till att stötta de unga killarna och föreningen.
Det är nu vi behövs som mest.

Vi börjar till helgen med div3-laget.
Div2-laget kör igång helgen innan jul.
Heja Kalix!
Heja bandy!

// Sargis