Fullspäckad helg

Ny helg, nya matcher.
OBS, matchER.
Många matcher.
Härliga matcher,
Tre med Kalix representationslag inblandat.
Två med Umedalen.
Två med Östersund.
En med Härnösand/Selånger.

Krångligt?
Vi gör som frisören, reder ut knuten.
Tre med Kalix?
Herrlaget möter Umedalen på fredagskvällen (19:00) och Östersund (13:00) på söndagen.
De matcherna ser vi givetvis på plats.
Damlaget åker iväg till Härnösand för match mot Haik/Selånger på söndag (12:00)
Den matchen följer vi i Bandygrytan.

Men två med Umedalen resp. Östersund?
Jo, det är så här.
Förutom att de möter Kalix så ska dessa två kombattanter möta varandra under lördagen på Fomab Arena.
De skulle ha mötts i Umeå på lördag men eftersom laget från ”Björkarnas stad” nu var i Kalix och ÖBS skulle hit på söndag så fann man det för detsamma att mötas på vår arena.
En smidig lösning.
Allt fungerar om man bara vill.

Lägg därtill tre matcher med vårat P16.
– Umedalen tidig lördagsmorgon, 9:00
– Östersund senare på eftermiddagen, 17:00
– Östersund igen tidig söndagsmorgon 10:00

Så chansen finns att ta en hel helg på arenan.
Förplägnad och trevligt folk utlovas.
Och, framförallt, bandy av högsta klass.

Umeå.
Man har funnit hällristningar vid Norrfors, strax väster om stan, som visar att det sprang omkring människor här för ca tretusen år sedan.
Dock har man inte funnit några fynd som tyder på att det spelades bandy där och då.

Men tiden går vidare.
Staden brinner vid två tillfällen.
1714 och 1888.
Den andra gången startade den förödande branden på samma dag som den stora branden i Sundsvall.
Sen är den många som påstår att det gick lika hett till i stan på vårkanten 1987 då stadens hockeyhjältar i Björklöven tog hem sitt första, och hittills enda, SM-guld.

1933 konstrueras landets första rälsbuss vid Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad och två senare är det dags för den händelse som vi nu får ta del av.

Umedalen IF
Det är den 12:e januari 1935 och på en restaurang någonstans bland björkarna i Umeå sitter representanter från de bägge föreningarna Grubbe IK och Backens SK och lusläser lagar och paragrafer vad gäller bildandet av en gemensam förening.
En diger bunt med papper ska gås igenom och kaffet börjar kallna.
– Nä mitt herrskap, nu tar vi och klubbar igenom detta! sade den nyvalde ordföranden Gunnar Lindahl med myndig stämma.
Sagt och gjort.
Klubban i bordet och föreningen Umedalen IF var därmed bildad.
Nu skulle de fira med en burk öl.
”Törstig är hon och uttörstig är jag, vi är torstiga alla”
Restaurangen kunde inte tillhandahålla dennes önskan men tolv dagar senare säljs den första ölburken i Richmond, Virginia, USA.
De torstige i Umeå fick tack vackert vänta.
Och i september samma år föds ett litet gossebarn som senare låter sina skidor och stavar tala.
Assar Rönnlund.

Tiden fortsätter att gå.
Så även i Umeå.
1955.
I Umedalen IF:s styrelserum tas nu beslutet att världens vackraste sport officiellt ska ingå i föreningens verksamhet och att man därmed kan kliva in i seriespel.
Man harvar på bandyns bakgårdar under några säsonger men 1964 avancerar man äntligen upp till div2 (motsvarande dagens Allsvenskan)
Och det gick väldigt bra.

Div  II  Övre Norrland 64/65
1. Nyborgs SK 26-16 14p
2. Umedalen IF 38-30 12p
3. Karlsborg IK 33-21 11p
4. Haparanda SKT 22-21 10p
5. Luleå SK 26-30 10p
6. IFK Kalix 17-44 3p
Samtliga lag på tio matcher.

NSK kvalade upp mot div1 (Elitserien) men var helt chanslösa där och poängskörden stannade på noll.
IK Heros från Smedjebacken i Dalarna gick upp.

Umedalen nuförtiden.
Ligger för närvarande på en fin fjärde plats och har likt en fågelhund vittring på byte högre upp.
Har endast en liten poäng upp till en plats på den tredje grenen från toppen.
Det skulle smaka fågel för ett lag som under de år sedan de lämnade IFK Umeå (inför säsongen 18/19) har prenumererat på platser i de lägre grenverket.
Men tabellen i år är jämn.
En poäng till tredjeplatsen, men ner till åttonde skiljer det blott tre poäng.

Man inledde årets säsong med att spela oavgjort (4-4) hemma på Nolia mot, numera kvalklara, Gustavsberg.
I sin senaste match vann man borta på Östersund Arena med 5-2.
Poängkungen heter Teo Eklund, han har skrapat ihop sjutton poäng fördelat på femton mål och två assist.
Men i den senaste matchen gick han av isen med noll poäng i protokollet.
Lite namn med anknytning till Kalix hittar vi på platserna tio och elva.
Arvid Brännmark uppvuxen i Risögrund ( i folkmun Risön) en mil öster om Kalix och har spelat i röd tröja under ungdomens dagar och representerat Karlsborg i A-lagssammanhang innan flyttlasset gick söderut och Isac Köpsén som förra säsongen spelade i röd tröja

När jag läser lagets poängkungar från säsongen 18/19 och framåt ser jag lite bekanta namn i toppen.
18/19 vann Daniel Nilsson med Josef Sandlund som två och Jakob Storskrubb som fyra.
19/20 vann Josef Sandlund tätt följd av Jakob Storskrubb och Daniel Nilsson.

Jag brukar, minst en gång per år, stå på Nolias läktare och följa Umedalens förehavande på hemmaplan.
Senast jag var på plats var veckan innan jul då SIF/Norrtelje var på besök.
Ingen munter tillställning för hemmalaget som fick en ordentlig knäpp på näsan.
4-13 på tavlan i hörnet mot parkeringen och spelarna fick i sedvanlig ordning plocka upp sargen själva.
Men att besöka denna arena är alltid ett lika trevligt besök.
Bandyfolk är ett bra folk.

Östersund BS.
De lämnar sin hemstad för en ca sjuttio mil lång bussresa längs E14 där de passerar utanför orten där alla postpaket i en annan tid fastnade på sin väg norrut.
– Nä tyvärr, jag ser att ditt paket har fastnat i Ånge.
Ständigt detta Ånge.
Alla ivriga paketbeställare i norrs stora fasa.
Jag hoppas inte det bandylag som passerar strax utanför orten fastnar.
-Nä tyvärr, ert motstånd har fastnat i Ånge.
När så E14 tar slut i Sundsvall och man svänger ut på E4 är det bara full fart norrut.

Kanske använder de sig av en ”Skvader” – hälften buss, hälften lastbil.
En av de många som rullade i någon av de över fyrtio busslinjer som rullade runt staden under 30-talet.
En praktisk lösning för ett resande bandylag.
Benämningen ”Skvader” finns ju även ute i naturen och är då hälften hare, hälften tjäder.
Men den blandningen är inte lika praktisk för ett resande bandylag


Ett bandylag på väg

Staden Östersund är den enda staden i landet som grundats under 1700-talet.
Redan 1645 då man fick landskapet av Danmark-Norge började idén om en stad att gro.
Men tiderna var turbulenta så planerna lades på Storsjöns is.
Där låg de onåbara för odjuret i sjön fram till 1758 då en privatperson tyckte att nu är det dags.
Nu måste vi få till en stad även i Jämtland.
Debatter följde.
För eller mot.
Det var nog tur att det inte fanns tillgång till sociala medier då.
Men till slut.
Den 23:e oktober 1786 förklarade kung Gustav III att nu rackarns är Östersund en stad.
Storsjöyra långt innan Storsjöyran startade.

På dagen etthundra sjuttiotvå år senare, 23:e oktober 1958, föds en Peter Fransson i Trollhättan.
Han blir senare känd som Peter LeMarc vars största hit måste vara den sång han, under artistnamnet Frank Mård, sjöng in i mitten av 90-talet.
En fin sång som Kalix musikexport Peter Karlsson skrev texten till.
”På andra sidan älven finns ett bandylag med många fans………”
”….Det är Kalix/Nyborg som är laget, Kalix/Nyborg som är bäst….”

På senare tid är refrängen ändrad från Kalix/Nyborg till Kalix Bandy.
Svensk musikhistoria.

Peter Karlsson skrev också hockeylåten ”Den glider in” till VM 1995.
Den bleknar dock bort i jämförelse med världshiten om bandyn i Kalix.

Östersunds största musikexport torde vara ”Bröderna Lindqvist”.
Tjo och tjim i vart och ett av de många kaféer i staden som är ett av de kafétätaste i landet och, framförallt, under arton år i SVT:s Nygammalt.

Bandyn i Östersund.
Tog sin början som Ope IF.
En förening bildad den 30:e januari 1922.
Nyss fyllda etthundratvå år.

Tideräkningen fortsätter framåt.
Tick, tick, tack.
Och så stannar den till i september 1974.
Den 5:e närmare bestämt.
Ope IF hade plötsligt låtit göra gällande att det här med bandy är inget för oss och så lade man ned den sektionen.
Men denna 5:e december räddades bandyn i Östersund.
Några handlingskraftiga bandyvänner såg till att bilda föreningen Östersund BS.
Stämningen var hög i stan, julpyntade affärer höll extra öppet och Bröderna Lindqvist höll en extra spelning på Stora Torget mitt i stan.
Ett torg som för övrigt är ett av sex s.k ”slutna torg” som anlagts i Sverige.
Karlstad, Vimmerby, Piteå och vår närmsta stad Haparanda är de övriga fem.
Stämningen blev inte sämre då laget tog sig direkt upp till div2 efter bara en säsong i skuggan.

Div  II  75 /76 
1. Nyborgs SK 70-28 25p
2. IF Sandvikarna 52-35 21p
3. Heffners/Ortviken 59-41 17p
4. IFK Kalix 48-42 15p
5. Flurkmark IF 46-44 13p.
6. Haparanda SKT 34-40 13p
7. Östersund BS 30-65 5p
8. Söråker IF 29-73 3p
Samtliga lag fjorton matcher.

NSK kvalade upp mot div1 men var än en gång chanslösa.
Noll poäng i ett kval tillsammans med Västanfors, Köping och IFK Stockholm.
Västanfors och Köping tog hissen upp.

ÖBS i modern tid.
Spelar sedan den 6:e december 2013 på Östersund Arena som under pompa och ståt invigdes den dagen.
Anläggningen rymmer två ishockeyplaner, en gymnastikhall, en restaurang och en konstfrusen bandyplan.

Folket i staden, som har flest meter skyltfönster per invånare, minns med fasa säsongen 19/20.
Bandylaget vann div1 norra och skulle nu kvala upp till Allsvenskan mot ett annat väderstreckslag, Västanfors IF.
Det blev ett drama av sällan skådat slag.
ÖBS börjar hemma.
Det börjar bra, riktigt bra.
Man gör 1-0 redan efter fyrtiosju sekunder.
Folket börjar hoppas.
Men när slutsignalen ljuder genom dalgångarna i  Jämtlandsfjällen står gästerna med armarna i skyn.
4-8 på tavlan och gladast av dem alla är femmålsskytten i ”Fläkten”, den icke helt obekante Klas Nordström.

Någon dag senare.
Nytt möte.
Nu i Fagersta.
Det ljusnar för ÖBS.
Folket börjar åter hoppas.
När ledningen ökas till 6-1 i minut femtiofem syns den allsvenska platsen i horisonten.
En allsvensk plats med en resa till Kalix som extra bonus
Men ack.
Fläkten ökar varvtalen och kommer upp till 6-4.
Och slutsignalen ljuder.
Matchserien slutar 11-10 i västmanländsk fördel.
Odjuret i Storsjön hördes gråta.

Denna säsong ligger man inför kommande helg på plats elva.
Två poäng upp till platserna nio och tio.
Fyra poäng till godo över jumboplatsen.

Poängkungen heter Simon Borg.
Han har knåpat ihop tretton poäng genom åtta mål och fem assist.
Målskytten heter Simon Brusén.
Han har skottat in elva mål han.

Kalix.
Kvalplatsen är klar.
Seriesegern är i det närmaste klar.
Nollan i kolumnen för insläppta mål på hemmaplan under 2024 är intakt.
Tre matcher.
Trettioen mål framåt.
Noll bakåt.
Noll.
Det var ohyggligt nära i slutminuten senast mot GT 76 men bollen rullade med någon millimeter till godo utanför målvaktens högra stolpe.
Ett unisont ”puuuuuh” hördes bortåt Flygfältet och Jägarbo.
På de totalt tretton matcher man spelat har man gjort etthundra fjorton mål framåt och endast behövt hämta bollen i maskorna bakom Joel eller Oskar vid nitton tillfällen.

Kändis
Den mest kände bandyspelaren från Östersund genom tiderna är Tord Amré.
Han är inte med i helgen.
Han lämnade Ope för Ljusdal 1971 där han också fick ett SM-guld i mars 1975.

// Sargis


Vi såg Umedalen på Furuhedsplan 22/1 1978

Vi såg Ope på Nyborgsvallen 17/12 1972



Vinst mot GT 76

Innan.
”Hello there bandylovers…”
Idag minns vi mannen med rösten, Leif ”Smoke Rings” Andersson.
Han hade fyllt nittionio år idag.
Han hade nog skakat på huvudet om han sett dagens match i ett lite bistert Kalix.
För lite swing och sweet där.

De sade i radion att det lilla spektaklet ”Super Bowl” avgörs inatt.
Min fråga till församlingen är: Vad är väl Super Bowl i jämförelse med en uppfriskande bandymatch?
Svar: Ingenting.
Jag är tveksam om det finns publik från Helsingfors där.
Det hade vi i Kalix idag.
Jag är helt säker på att publiken inte samlas över en kopp kaffe och en hembakt sockerkaka under gemytliga former i en värmande klubblokal.
Jag är också säker på att de inte har en aning om att bandy är vacker oavsett vad termometern visar.
Och inträdesbiljetten är betydligt billigare hos Roland i kuren vid Fomab Arena än hos Roland i kuren vid Allegiant Stadium i Las Vegas.
Lägg därtill att spellistan som rullar i högtalarna på vår arena är femtioelva gånger bättre än den där Usher.
Och billigare.

Det var lite bistert idag.
Inte en myggfångare behövdes vid arenan och att jag glömde myggmedel hemma gjorde inte mycket.
Det enda flygande väsen jag såg var den svarta korpen som huserar någonstans i närheten.
I sakta mak flög den över oss då vi marscherade från parkeringen till arenan, dess kraxande lät ödesmättat.
Var det ett dåligt omen?

Termometern
i, den lika svarta som korpen, Kia:n visade runt tjugostrecket under färden upp till Kalix och arenan.
Till och med ner på tjugofem då vi passerade Smörholmen där en känd försvarsspelare i Hammarby har rötter nedgrävda.
Inne i ”stan” promenerade folk omkring rejält påbyltade.

Uppvärmning i solsken

Halvlek ett
Men 13:30 stod bägge lagen redo.
Många maskerade till oigenkännlighet.
Domaren heter Erik Henriksson och han blåser igång det hela med en värmande melodi.
”Mycket ljus och mycket värme…”

Solen flödar över läktaren där på andra sidan min plats.
Vår fina, trogna publik har solen i ögonen.
Har de spilld mjölk överallt också?
Kanske de ser att Janne Rintala får matchens första chans men tyvärr smiter bollen strax utanför.

Då hade tre minuter passerat.
Lägg på tre till och matchens första hörna går av stapeln.
Den är Kalix och den går bom.

GT 76 i en matchdress som är lite inspirerad av svunna tiders Haparanda SKT.
Gul och blå.
Det börjar anas en att de har för avsikt att i första hand freda sitt område.
De tätar ihop sitt försvar till ogenomträngligt.

GT:s första hörna i tolfte minuten blir till en farlig chans…..för Kalix.
Jonathan Johansson bryter hörnan och sätter iväg i flygande fart. med sig har han Johan Sundquist.
De sågar sig igenom…..nästan.
I sista stund hinner en gulblå bryta de bägge rödas framfart.
Det var ju lite onödigt kan tyckas.
Man bryter inte ett rött läge bara så där.

Spelet rullar vidare.
Kalix äger boll.
Kanske kunde passningarna i den sista delen av isen sitta lite bättre.
Men känslan är ändå att vårat lag är det bättre av de två.

Tjugotredje.
Kalix får ett inslag i solskenet läng vänsterkanten.
Mittemellan syndarnas boning och den röda hörnflaggan.
Anton Khrapenkov slår in bollen i folkvimlet framför GT:s mål.
Johan når först i klungan och styr bollen till fabriksarbetare Robin Alamaa som enkelt kan rulla in 1-0.

Och jag hinner knappt notera förrän nästa händelse.
2-0.
De har sågat sig igenom försvar i många år.
Vi minns dem båda från unga dar.
Janne Rintala och Johan Sundquist.
Sågen går genom den gulblå trädstammen och till slut faller trädet.
Johan är målskytten.
Janne framspelaren.
Det gick en minut mellan strutarna.

Vi närmar oss halva timmen.
Domare Henriksson låter meddela att matchen kommer spelas 2*45.
Det fanns tankegångar på 3*30 men efter lite resonemang med de bägge lagen kom man överens om att köra på och sedan ta ett gemensamt beslut vid just denna tidpunkt.
Jag tycker det var ett bra beslut, trots kylan.
Det är bättre att komma ut från omklädningsrummet och få börja om igen vid bara ett tillfälle.
Men det är de bägge lagens spelare som måste få känna efter hur det går.
Inte jag.

Nere på isen pågår just nu inte någon av de bättre matcher jag sett.
Hafs och tjorv.
Felpassningar och småstrul.

Jonathan Wikström är millimeter från framgång vid två tillfällen i samma halvminut.
Vid bägge tillfällena räddar GT:s målman Fredrik Bergkvist.
Denne Bergkvist som är en av de blott tre som var med i en kvalmatch på Karlsborg 2019.
Han var för övrigt mycket bra idag.

Johan gör 3-0.
Trodde vi.
Andredomare Andersson tyckte annat.
Han visar med pondus att vår kaptens klubba var i ett för högt läge då den styrde in bollen i nät.
Ett korrekt domslut.

Också ett korrekt domslut då Kalix tilldöms sin åttonde hörna sista skälvande minuten av första halvlek.
Från vänster.
Hörnan i solgasset.
Niklas Sundqvist petar.
Och nu!
Med kraft och besked.
Upp i nättaket.
Dagens träff.
3-0.
Anton Khrapenkov.
Wow.


Det här bandy, det är fint det

Sen blev det paus.
Det är frost i ansikten på spelarna när de traskar upp till respektive omklädningsrum för en stunds värme och kanske en kopp med nåt varmt.
Tveksamt om det går åt nån isglass.
Vi i publiken tar, den nuförtiden fri från duvor, trappan upp till klubbrumet.
Ett klubbrum utan överdrivna saftiga uppträdanden eller hutlösa priser för blaskig öl.
Vanligt kaffe, en sockerkaka och trevligt snack räcker gott och väl.

Halvlek två.
Isen ligger nyspolad i solskenet.
Omgivningarna har gnistrande rimfrost på gran och fur.
Resultattavlan visar 3-0.
Det känns som lite bättre.

I denna sagolika miljö rullar andra halvlek igång.
Och Johan är nära att göra Kalix fyra redan innan vi ställt oss till rätta.

Målmannen Bergkvist gör två fina räddningar runt fyrtioåtta.
Ett frislag och en hörna avvärjer han galant och skickligt.

Femtiofyra.
Speaker Lasse förtäljer att Kalix får sin elfte hörna.
Från höger.
Strax nedanför den plats där Bosse och Marianne grillar korv och hamburgare.
Khrapenkov petar in mot de uppställda skyttarna.
Först av dem alla står han.
Och ni vet väl vem?
I tröja #17.
Han gör sitt tusende mål för säsongen.
Johan Sundquist.
4-0.

Fem-sex minuter senare.
– Kalix får sin tolfte hörna, hörs ur högtalarna.
Denna gång från vänster.
Niklas Sundqvist petar.
Det blir lite spel hit och dit innan Janne Rintala kan peta in 5-0.

Kalix har några fina anfallsförsök nu.
Vi minns ett lysande då Anton Hellman tar sig förbi några förgäves sprattlande gulklädda innan han serverar Hugo Olsson vars avslut smiter strax utanför.
Syns nog ett märke i utsidan av stolpen där bollen passerade.

I nästa anfall är den där målman Bergkvist snabb som en hermelin då han är tiondelen före framstormande Anton Hellman på en djupledspassning.

I sjuttionde är det ohyggligt nära en reducering.
Två gula försöker i fritt läge.
Vår målvakt Oskar Sundqvist avvärjer det första, returen ut till näste gul som är säker på en rubrik i tidningar.
Men icke.
Anton Khrapenkov står som en mur på mållinjen och räddar bollen till hörna.
Den gule är förtvivlad.
Han var ju så nära.
Å andra sidan skrivs det ju inte så jättemycket om div1-bandy så de där rubrikerna han drömde om hade med all säkerhet inte blivit av i alla fall.

Jag pustar ut där jag står.
Det där var nog det närmaste ett baklängesmål på hemmaplan jag sett sedan den nionde minuten i matchen mot Unik då Hannes Kanbjerr kvitterade Kalix ledning till 2-2 i den nionde minuten.
Matchen slutade sedan 7-2 och den spelades den 25:e november ifjol.

Jag såg sedan fem baklängesmål på bortaplan i början på december.

Senaste gången det föll in ett baklängesmål på Fomab Arena var dock i matchen mot Järvsö den 12:e december, en match som slutade 12-2 och jag låg hemma under täcket och snorade och nös.

I sjuttioförsta är det åter dags för klang och jubel.
6-0.
Mattias Snäll.
En fin passning från vår kapten ger Mattias öppet mål.
Mattias får kröna en fin helg för honom själv med ett mål.
Som tränare för vårt damlag var han med och vann mot IFK Rättvik igår.
7-1 efter, under långa stunder, bandypropaganda.
Kalix Bandy Dam är ett lag som har tagit många och långa steg framåt denna vinter.
Jag tror att Mattias och hans kollega Emil Wallin är mycket nöjda.
Men i denna minut är han en nöjd målskytt.

Matchbilden är sig lik.
Och kylan biter i näsa och kind.
Kalix dominerar.
Men gästerna från södra Stockholm tillåts sticka upp i en del anfall.
Skapar väl inte hot av den högre kalibern, förutom då det nyss nämnda.
Hemmalaget försöker.
Ofta längs sargen nedför där jag står på trappan upp till damernas omklädningsrum.
Anton K. susar förbi gång efter annan.
In med bollluslingen mot gula torget men där är det tätt.
Igenmurat och tätt.
Och längst bak står den där Bergkvist.

GT:s ledning finner det nödvändigt att ta Time Out i minuten sjuttiotre.
Försöker gjuta mod i de sina.
Nya listiga planer smids.

När så spelet kommer igång igen får han göra ännu en femstjärnig Buster-räddning.
Upp med höger näve mot krysset och ut med bollen till hörna.
Snyggt att se.

Kalix får hörna efter hörna efter hörna efter….
På den sjuttonde träffar projektilen någon i den gula väggen.
Den måste ha känts ordentligt på den täckande.
Ett hårt skott med en minus tjugogradig boll.
Den träffade höll masken.
Men jag tror nog han grimaserade när ingen såg.
Det gjorde jag bara av se det.

Kalix får ännu en hörna

Isen börjar bli lite ojämn nu.
Bollen gör lite blandade småhopp i tid och otid.
Passningar hoppar över klubbladet.
Dragningar som inte går hem då bollen plötsligt är försvunnen.
Men isen håller.

Anton Hellman försöker igen.
Målisen räddar.
Igen.

Solen har släppt greppet om läktaren.
Smyger sig sakta ner bakom ishallen.

Spelet har också börjat dra sig tillbaka.
Men tiden går framåt.

Nu gäller det bara för de röda att hålla tätt hemåt.
Låt mig för jösse namn inte se ett baklängesmål.
I sista skälvande stund var det obehagligt nära.
En boll som med någon centimeter passerar Oskars högra stolpe följs upp av en hörna som, tack och lov, inte blir som de gula tänkt sig.

Och sen var det slut.
Vinterns kallaste.
Med röda näsor traskar folket förnöjda mot parkeringen.
Vi är nöjda med ytterligare en vinst, sex plusmål och att tårna klarat sig utan större besvär.

På vägen hem har solskenet övergått till en gråblå skymning som, tillsammans med de gnistrande träden, en magisk resa längs ”Långrakan”.

Och när jag nu avslutar skriften är det kolsvart där ute.
Över byn hänger månen tunn som ett hårstrå och i ett av husen hörs en figur som gormar högljutt då han ser termometern nu visa -29.
Det kan mycket väl vara jag själv.

// Sargis











Ny helg, nya matcher

En debutant på vår arena.
På söndag kommer GT 76 för första gången till Kalix.
I alla fall med sitt A-lag, vad gäller ungdomslag har jag ingen koll på.
Och de har genom åren haft många sådana ungdomslag.
Har med sin breda ungdomssatsning ibland kallats världens största förening och har idag ca fyrahundra aktiva från småknattar med rosor på kind till fullfjädrade A-lagsspelare med seger i blick.

Året är 1976.
Broberg/Söderhamns herrar blir svenska mästare efter att ha besegrat Falu BS med 6-2 på Söderstadion i Stockholm.
IK Götas damer vinner, den blott fjärde SM-finalen för damer, mot Katrineholm med 8-3 på Backavallen i Katrineholm.
Inte mycket till hemmaplansfördel där.
Det här var första gången i en svit på fyra finalmöten i rad mellan de två lagen.
De stockholmska damerna gick vinnande vid alla fyra tillfällen.
I Dex-cupen i Ljusdal vinner OLS Uleåborg finalen mot VSK med 3-2.

Ingemar Stenmark vinner sin första totala världscup och en era med inställda lektioner på skolan inleddes.
– Nä hör ni ungdomar, idag hoppar vi över engelskan för Stenmark ska köra slalom i Madonna di Campiglio eller i Kranjska Gora.

I de södra delarna av Stockholm har man skrivit på ett konvolut.
De styrande i de bägge föreningarna Gubbängen SK och Tallens IK från Tallkrogen har suttit i rad, rest sig och förkunnat en sammanslagning.
Och självklart fick den nybildade föreningen då heta GT 76.
Kort och bra.
En förening som idag bedriver bandy (tack och lov), fotboll och handboll.
Handbollen har även tagit upp BK Söder i sin famn och heter, sedan 2009, GT Söder.

Det som kanske räknas till föreningens förnämsta framgång torde vara vinsten i ”Borlänge cup” år 2003.
I en dramatisk final vinner man efter ”Sudden” med 2-1.
Stor hjälte blev Max Färestål som avgjorde med sitt andra mål i matchen.
Det första gjorde han i mitten av andra halvlek då han kvitterade Sirius ledning.

Semifinalen var även den en nagelbitare för supportrarna till laget från Stockholm.
1-1 i full tid mot Västerås.
I ”Sudden” avgjorde sedan GT till 2-1.
Målskyttar i matchen var Joakim Gustavsson och Jakob Schlyter.
Men det hade kunnat gå helt åt skogen redan från början.
Materialarna hade glömt skridskoslipen hemma i Stockholm.
-Vad gör vi nu?
-Hitt´på nå`.
-Vi kanske kan låna av laget som bor i klassrummet bredvid.
Sagt och gjort, frågan kom till grannarna.
Som självklart ställde upp.
Vilka grannarna var?
Ett blått och vitt lag från en by en mil söder om Kalix.
Nyborgs SK.

Det året fick också GT:s målis dubbel glädje.
Guld med sitt lag och dessutom utsedd till turneringens bäste målis.
Johan Åkerström var namnet.
NSK:s Niklas ”Nille” Gälman blev bäste försvarsspelare och Jesper Jonsson, som i den tiden spelade i, Åby/Tjureda blev bäste forward.
Denne Jonsson har senare representerat Vetlanda, Hammarby och i dag syns han i Västerås SK.
”Nille” har vi ju, förutom i NSK under unga år, sett i tröja #4 i Kalix, Vi har sett honom i en SM-final i Tele2 Arena i Saik:s svarta tröja, vi har också sett honom i Vetlandas gula.

Sirius fick 2009 sin revansch.
Vinner finalen mot GT med 1-0.
Men de gula stockholmarna får två utnämningar med sig hem.
Som bäste målis framtogs GT:s Kevin Sterner, som vi under åren sett i Tillberga och AIK innan han flyttade till Norge för spel i Ready.
I höstas på väg till Dalarna för spel i IFK Rättvik men kontraktstrul satte en grov käpp i hjulet för den flytten.
Och bäste forward blev det året Michael Lööf också han i gult.

Långt senare (2019) kommer klubbens A-lag upp till Kalix för match på Bruksvallen i Karlsborg.
Vårsolen har börjat ge sig till känna och GT försöker, tillsammans med Karlsborg, Tillberga och Unik, ta sig upp till Allsvenskan via ett ovisst kval.
Det gick tungt i inledningen.
Tre raka förluster och drömmarnas skepp började lägga ut från kaj.
Ett litet, väldigt litet, hopp tändes denna tisdagskväll på Bruksvallen.
Målkungen Lars Bryngelsson gjorde två mål. Filip Fröjd, Philip Åström och Rasmus Hård ett var och segern skrevs till  5-2.
Två poäng…..det kan…det kan..…det hade kunnat gå.
Den segern följdes av ytterligare två nederlag och det där skeppet inte bara lade ut från kajen, det seglade iväg mot fjärran horisont.

När jag idag läser laguppställningen GT hade i den matchen ser jag att de haft en spelaromsättning av det lite större formatet.
Från matchen på Bruksvallen är det endast tre som kommer till Kalix på söndag.
Tre kvar sedan 2019.
Tre.
I alla fall står de med i denna säsongs trupp.
De bägge målmännen Fredrik Bergkvist och Erik Kvarnhamn samt spelaren Love Lånström.
Resten av spelarna från då får supportrarna bevara i sina minnesbanker.

Från det lag som fick låna skridskoslipen av Nyborgs SK finns ingen kvar i den gula dressen.

GT 76 P12 anno 2003 segrare i Borlänge

GT 76 idag.
Står som ägare av plats åtta i tabellen för ”Världens bästa div1”
En tabell där det skiljer tre poäng mellan fjärdeplacerade Umedalen och tian Järvsö.
Helenelund, GT 76, Skutskär och Järvsö står alla på tio poäng.
Blott målskillnad skiljer dem åt.
Den rosa ledartröjan i den interna poängligan har Leo Söderlund med fjorton poäng fördelade på sex mål och åtta assist.
Flest mål har Harry Tillberg gjort, han har gjort sju.

Den senaste matchen man spelade gick av stapeln hemma i bandyhallen i Gubbängen då man besegrade Östersund med 6-3.
En match där man låg under med 2-3 i paus, kvitterade och tog ledningen runt timmen och avgjorde med 5-3 och 6-3 under de sista tio minuterna.

Gubbängens skridsko- och bandyhall, som den så vackert heter, invigdes så sent som 2020 och är den enda hallen i vår kungliga huvudstad.
Den enda hallen, hur märkligt det än må låta.
Finns ju några bandylag i, och i närheten av, staden.

Kalix idag.
Klart för kvalet till Allsvenskan.
Under helgen som gick besegrades Selånger med stora 9-0 och ISAK Bandy vann hemma vid foten av hoppbackarna mot SIF/Norrtelje med 6-4 i en svängig match.
De resultaten innebär att laget från Roslagen som bäst blir trea.
Ligger i dagsläget sju poäng efter Kalix och Gustavsberg och kan endast håva in sex.
Sex poäng alltså.

Kalix vann komfortabelt och odiskutabelt  mot Selånger i en match som bandyhistoriker i framtiden inte kommer lägga ned så mycket tid på.
Johan Sundquist gjorde fyra av målen och drygar ut sin ledning i såväl den interna som totala poängligan.
Fjortonårige Malte Bjerner fick göra sin hemmadebut, han var med på turnén i Stockholm för någon vecka sedan, men fick nu chansen att visa upp sig inför oss hemmasupportrar.
Bara att lyfta på min ”Bissen Brainwalk-luva” för den debuten.
Kul att se.

Damerna.
Dagen före söndagen.
Lördag.
När snabbgenomgången av frågorna i ”Melodikrysset” tonar ut sätter domaren pipan i munnen och blåser igång matchen mot IFK Rättvik.
Ni som inte vet när den musikaliska frågesporten slutar så är svaret 11:00.

Senast lagen stötte på varandra var i den tredje omgången då november närmade sig mållinjen.
Lika på fyra då matchen var över.
Bortalaget från Bottenvikens strand gick upp till en 4-1-ledning efter en dryg halvtimme och vi började hoppas.
Hemmalaget från Siljans strand reducerade strax innan pausvilan.
Vem som gjorde det målet?
Hon har lärt sig allt inom den vackraste sporten av dem alla i Kalix, där hon också spelat fram till denna säsong då hon flyttade ner till Rättvik för studier.
Emma Lambertsson.
Och det sura äpplet blev än surare under några minuter då timmen var spelad.
Två snabba mål och den där hoppfulla 4-1-ledningen var nu 4-4.
Sista halvtimmen var av sann Hitchcock-anda, fasanfullt spännande.
Vi hann tugga oss förbi naglarna och en bit ner på fingrarna innan det var över,
Det oavgjorda resultatet stod sig tiden ut och över de bägge orterna hördes en gemensam suck av lättnad.

IFK Rättvik, bildat redan 1906, ligger en ynka poäng före Kalix i seriens tabell.
Elva pinnar i korgen och en femte plats.
Kalix har tio pinnar i sin korg och skuggar strax bakom.
Vi ska också veta att våra damer har en match mindre spelad.

Kullornas poängdrottning är…..ni vet nog vem…hon som i höstas tog sin bandyutrustning och sina läxböcker ner till Rättvik.
Emma har skrapat ihop tolv poäng, fördelat på elva mål och en assist på de åtta matcher hon spelat.
En annan dam med näsa för motståndarens målbur är Hanna Spjut, hon har gjort åtta mål.

Emma Lambertsson
Bild från Rättviks hemsida

Senaste matchen vill nog IFK bara glömma.
Stoppa i en säck som grävs ned under det tjugoåtta meter höga trätornet Vidablick där på Hedsåsberget utanför stan.
Tunga, fasansfulla 20-0 i baken.
Förvisso mot seriens suveräner Spånga/Bromsten men hugaligen.
Bussresan från Spånga IP gick i tystnad.

Kalix Bandy gick av in senaste match med stora leenden.
Man vann hemma på Fomab mot Bollnäs med 3-0.
Ett resultat som hade tillkommit redan innan kaffet.
Andra halvlek blev en jämn och tät historia där hemmalaget hade chanser till utökad ledning men BGIF:s målis var formidabel.
Slutresultatet var nog rättvist till slut.

Ledningen i poängligan innehas av Klara Stridsberg.
Två mål senast av vår #6 och den totala skörden är nu arton poäng, fördelat på femton mål och tre assist.

Klara Stridsberg
Bild från Umedalen hemsida

Ungdomar.
Kalix Bandy P14.
I ett lyckat samarbete med Edsbyn lyckades man vinna ”Youth Star Cup” i ovan nämnda bandyhall i Stockholm.
GRATTIS till alla inblandade.

Till sist.
11 februari 1994.
Trettio år sedan.
En tung eftermiddag på Jernvallen i Sandviken.
I det allsvenska slutspelet, som i den tiden hette Elitserien, föll våra rödvita mot de svartvita hemmaidolerna med fula 9-4.
Magnus Muhrén, landslagsman i U20, gjorde tre mål och Saik-tränaren var bestämd i sin åsikt att denne Muhrén måste bli vald till årets junior.
Det blev han också.
Även en gammal skyttekung har varit ung.

Ordergivning.
Lördag 11:00 Damerna
Söndag 13:30 Herrarna
Då står vi runt isparketten på Fomab Arena i Kalix.
Repetera!
Lördag 11:00 Damerna
Söndag 13:30 Herrarna
Då står vi runt isparketten på Fomab Arena i Kalix.
Verkställ!


Trettio år sedan Trettio!

// Sargis













En dubbelseger

Tidigare i morse när en inringande dam i ”Ring så spelar vi” önskade att få höra Kenta och ”Just idag är jag stark” kände jag att det här kommer bli en fin lördag.
Och banne mig, det blev det.

”Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar…”


Kraftiga vindar har vi minsann varit utsatta för under den vecka som passerat.
De hade tack och lov ”lenat” av tills idag.
Det rådde utsökta förhållanden för en lördag med två härliga bandymatcher att njuta av.
Strax innan avfärd upp till Kalix och arenan visade termometern en ynka minusgrad och vimpeln hos grannen var visserligen i rörelse men inte med några yviga gester.
Blir inte mycket bättre.

Klockan slog tolv då vi mätta och belåtna efter matchvärdens bjudning på smörgåstårta ställde oss på plats för att följa dagens första match.
I div1 norra.
Kalix Bandy – Selånger.

Passar på att tacka Kalix Bygg & Plåt för inbjudan.


Inte långt till matchstart

Halvlek ett.
Domare Erik Henriksson blåser igång sin första match av två och Hugo Olsson i Kalix gör avslag.
Hugo som långt senare får pris som bäste man i rött.
Måhända bidrog det fina avslaget till utmärkelsen.
I de blåklädda gästerna fick #8 Alfred Skyttner priset.
Trots att han inte gjorde avslag.

Det går en minut.
Kalix får sin första hörna.
Från ismaskinernas entré.
Från höger.
Johan Sundquist står som förste skytt.
Vinterns mål nummer etthundra är ett faktum.
1-0.
Drömstart.
Och eftersom en glad bandyvän i huvudstaden lägger en tjuga för varje mål Johan gör så har den första tjugan ramlat in.
Att vår bandyvän dessutom lägger en hundring extra om Joel Snäll håller nollan gör ju saken än mer behjärtansvärd.
Ett fint initiativ som visar att bandyvänner har stora hjärtan.

I minuten sju får de bägge sargvakterna nedanför läktaren ta av sig sina blåa västar då det stör domaren med blått på isen och blått utanför.
Det får mig att ta en vandring i minnenas allé.
För snart hundra år sedan.
I en match mot Boltic någon gång under de allra första åren Kalix var i högsta serien, kan t.o.m ha varit det allra första.
Sargvakterna hade gula västar.
Boltic hade gula tröjor.
Domaren åkte fram till sargvakten Gunnar och sade att de måste ta av de gula västarna.
– Ånej, svarade Gunnar. Boltic är bortalag så det är de som måste byta tröjor.
Domaren öppnade ett sånt gap av förvåning att de övervintrande småfåglarna kom för att sätta bo.
Efter ett stort garv av de bägge inblandade togs västen av och matchen fortsatte.

I den match vi ser idag ramlar ytterligare tjugo kronor in på kontot i minuten nio.
Johan stjäl bollen av en blå långt nere vid kortlinjen till höger.
Tar några skär, rundar målvakten och sekretariatet får trycka fram 2-0 på tavlan.

Selångers tränare sade innan match att det gäller hålla tätt den första kvarten.
Det här var inte den start han ville ha.

Och så.
Minut elva.
Han är fjorton år.
Han får inte köra moped.
Han gjorde A-lagsdebut för någon vecka sedan under turnén i Stockholm.
Nu får han hopp in och därmed göra sin hemmadebut.
En hemmadebut jag tycker han gjorde med gott betyg.
Kul att se.
Han heter Malte Bjerner.
Glöm inte det namnet.
Eller jo förresten, är ni spioner för nån annan klubb så glöm det.
Genast.

I tju´färde blir Niklas Sundqvist upphakad i fritt läge och domaren kan inte göra annat än att tuta i luren och förkunna straffslag till Kalix.
Och ni vet ju vem.
Skoningslös.
3-0.
Matchens första tremålsskytt.
Johan Sundquist.

Hemmalaget drar åt snaran nu.
De blåa från Sundsvall har inte ett anfall.
Isen ligger orörd på Kalix planhalva och den övergivne Joel Snäll i hemmaburen kan fälla ut solstolen och ta sig en kopp kaffe.
Det är total röd dominans.

Så det fjärde hemmamålet kommer som ett brev på posten.
Eller nä, brev på posten kommer ju inte så ofta nuförtiden.
Men ett hemmamål kom i alla fall.
4-0.
Han klev av med grimaser för fem-sex minuter sedan.
Nu är han med i spelet igen och börjar med att göra mål efter ett mycket vackert anfall där han tillsammans med Johan sågar sig igenom den sundsvalliska muren.
Anton Khrapenkov.

Då var minuten tju´sju.
Nu är den trettio.
Dagens andre tremålsskytt gör nu sitt första.
Anton Hellman.
Fint framspelad av Hugo Olsson.
5-0.

Strax senare får gästerna ett avslut.
Joel tar en skolgårdslyra.

Kanske några fler blåa anfall nu.
Kalix släpper på tvingen en smula.
Di blåe kommer i några enstaka attacker men den sista delen av banan är stängd.
Den röda väggen är intakt.

Fem minuter innan rast och vila gör först Selångers målis Magnus Wilson ett fint ingripande på Mattias Snälls skott.
Ett andetag senare får han plocka bollen ur nätet då Anton Hellman gjort 6-0 från nära avstånd på en passning från vänster av Jonathan Wikström.
Hellman är då tvåmålsskytt.

Paus.
I denna paus öppnar vi locket på Bandygrytan och följer vårat P14 i Youth Star Cup nere i Stockholm.
Till vår glädje ser vi att de vunnit även den sista matchen i gruppen och är obesegrade.
Riktigt kul.

Och där utanför klubbrummet rullar en buss in.
En buss med motståndarna i den match som följer i eftermiddag.
Bollnäs GIF:s damer.


Grymt härlig publik

Halvlek två.
Knappt hinner hälsingebussen parkera och vi i publiken ta plats innan Johan gör mål……nähä, inte det.
Domaren blåser av målet för hög klubba.
Och i sanningens namn var det domslutet helt korrekt.
Klubban var högt över det tillåtna.

Men minuten senare blir det mål på riktigt.
Anton Hellman gör sitt tredje.
Efter en stunds viftande med klubbor och ben framför den blåa muren efter en hörna till Kalix.
Det viftas hit, det viftas dit.
7-0.

Sen faller spelkvalitén ner i källaren.
Hemmalaget tappar lite fokus och börjar använda sig av enmansattacker.
Blir lite trubbiga och omständliga.
De blåa har inga problem att hålla Medelpad fritt från illvilliga gäster.
Det har sprudlat mer om en Pommac som stått öppnad en eftermiddag i stekande sommarsol än matchkvalitén för tillfället.
Men det kanske är förståeligt.
7-0.
Full kontroll.
Kanske att det släpps på koncentrationen då.

Men vädret är ljuvligt.
Och 7-0 är 7-0.
Hur det än ser ut.
Så jag är nöjd.

Jag ser han som plockar bollar bakom Joel sitta lojt tillbakalutad och trivas i solskenet.

Och i sextiosjunde ser jag kapten Sundquist få till en högfartsraket till 8-0.
Hade målmannen fått dit sina fingrar hade läkare från all världens hörn fått rycka ut för avancerad kirurgi.


Ett hårt och skruvat skott

I sjuttiofemte ramlar sista målet in.
9-0.
Jonathan Wikström.

Nu gäller det att försöka hjälpa Joel hålla nollan så den vår bandyvän i Stockholm får lägga på en hundring till de åttio kronor Johans fyra mål har inbringat.

Gästerna gör en sista ansträngning.
Inte nog med att de får sin första hörna i åttioandra.
De får sin andra minuten senare.
Bägge går bom och Joels nolla är intakt.

Det är den även då domare Henriksson blåser slutsignalen.
För andra matchen i rad har våra rödvita favoriter inte släppt in ett baklängesmål.
16-0 förra helgen.
9-0 idag.

Kvalet kommer allt närmare.
Utan att verka kaxig men jag kan inte se hur det ska kunna gå om intet.
Fyra matcher kvar varav tre på hemmais.
De två första lagen går till kval.
Dagens trea SIF/Norrtelje har sju poäng och sjuttiotre mål att ta in för att gå förbi Kalix.
Så.
Det luktar kval.
Kvalbulla.

Till sist.
Att Gripen vinner med 8-3 mot Saik under fredagskvällen är stort.
Att Gripens #55 Felix Callander är tillbaka på isen är störst av allt.
Efter en tid med sömnlösa nätter och oroliga tankar var nu den mycket glade och trevlige norrmannen tillbaka på isen.
Knölen i ljumsken var inte c…..

Behöver jag tillägga att han fick göra ett mål också.

Över till damerna.
Efter en timmes uppehåll då vi bl.a fick åttiotalsklassikern ”Love ain´t no stranger” med Whitesnake och den irländska ”Whiskey in the jar” i Metallicas tappning spelade i högtalarna så var det dags.
Smånynnande ”… I was alone and I needed love, so much I sacrificed all I was dreaming of…” kände jag mig som David Coverdale när jag ställde mig på plats för dagen andra match.

I damernas norra Allsvenska.
Kalix Bandy – Bollnäs GIF.
Ett BGIF med revansch att kräva sedan seriepremiären i november då Kalix vann mötet i den nya hallen i Bollnäs.
5-3 i norrbottnisk favör då.

Domaren idag heter Erik Henriksson.
Ja, det är samma som i herrmatchen.
Imorgon dömer han Umedalen – Selånger.
En verklighet som bandydomare.

Startskottet går.
Hemmalaget sätter fart direkt.
Vill visa att hit kommer ingen och tar poäng utan kamp.
Hörna efter nästan på sekunden samma tid som herrarna då Johan gjorde 1-0.
Ska det bli samma här?
Nix.

Kalix trummar på.
Har bra kontroll.
Därför blir ingen förvånad då Klara Stridsberg gör 1-0 påpassligt framme på en målvaktsretur.
Och vad är klockan?
Fem och en halv minut.

Vi ser också att hemmalaget luftar sin andremålvakt Hannah Blombäck.
Hon går igenom matchen med ett betyg på hög nivå.
Hon var lysande i de ingripande hon gjorde.
Lysande var ordet.

Bollnäs målvakt Lynn Rensbo ger jag också ett mycket högt betyg.
Kanske det allra högsta.
Med ett par-tre-fyra-fem riktigt vassa räddningar höll hon liv i matchen till dess att slutsignalen ljöd.

Hon är dock chanslös på nästa mål.
Otacksamt för henne dessutom.
Fin räddning.
Retur.
Ingen vit i närheten och Maria Strömberg kan raka in 2-0.

Känns som att hemmalaget håller i taktpinnen.
Fina spelvändningar och bra passningsspel ställer till med lite huvudbry för gästerna från Hälsingland.
Vi ser ett Kalix som tagit många, och långa, steg i den ädla konsten att spela bandy.
SPELA bandy.
Man vågar håll boll.
Man tror på sin spelidé.

Och man gör 3-0 på en högerhörna.
Klara Stridsberg.

Rast
Kaffet och bakelsen i pausen smakar utsökt.
Vi experter är eniga om hemmalagets framfart hittills.
Mycket bra.

I ljuvligt vinterväder

I andra halvlek får vi sedan se ett Bollnäs som börjar komma upp alltmer i anfall.
De har onekligen fått lite vittring.
Det jämnar ut sig alltmer.
De hinner också sträcka upp sina armar av glädje över ett mål innan de upptäcker den där uslingen i grön tröja som står och vinkar för bortdömt mål.
Offside, löd domslutet.
Från min vinkel helt omöjligt att se men det blev inga protester så det var no rätt dömt.

Anar också ett lite hafsigare hemmaspel.
Lite mer tamt anfallsspel.
Och de avslut man har räddar Rensbo i buren med bravur.
Ett par femstjärniga räddningar.

Hannah i hemmaburen ställs på några svåra prov men löser dem galant.

Matchen är jämn, tät och intensiv.
Och så blir den ända fram till slutsignalen ljuder över bygden.

3-0 måste vi väl anse rättvist även om BGIF repade mod i andra halvlek så var nog Kalix tre mål bättre.

Sammanfattning
Två matcher.
Två vinster.
Tolv mål framåt.
Noll mål bakåt.
En fullt godkänd lördag.

P14
I skrivande stund vinner Kalix P14 kvartsfinalen i sin cup i Stockholm.
5-1 mot Falu BS.

”….mush-a ring dumb-a do dumb-a da
Whack fall the daddy-o, whack fall the daddy-o
There’s whiskey in the jar…”


Till sist
Den här bilden är från Youth Star Cup.
Landets nordligaste bandyklubb och landets sydligaste bandyklubb samlade på en och samma bild.
Kalix Bandy från Norrbotten och Fredriksberg BK från Ronneby i Blekinge.
Bandy knyter ihop vårt avlånga land.

Bild tagen av Fredriksberg BK

// Sargis




Match mot Selånger

Selånger från Sundsvall tittar förbi för match.
Ett av de mest klassiska bandylagen i vårt avlånga land.

Ett klassiskt lag där dagens tränare i Kalix Bandy, Magnus Johansson, spelade under tre säsonger.
Från hösten 1997 till våren 2000.
Ett lag där han som vid Nyborgs SK:s sjuttioårsfirande 2016 fick priset som ”Nyborgs störste idrottare genom tiderna” har spelat.
John-Olov Bergström, mer känd under namnet ”Jola”.
”Jola” kom till Sundsvall med sin trunk under hösten 1968 efter ett tvåårigt äventyr på Söders höjder i Hammarby IF.
Han stannade i Selånger under lång tid men bor nu sedan länge i min by och följer dagens bandy med stort intresse.

En annan ikon inom den sundsvallnesiska bandyn är även han en man från norr.
Från en stad vid en gräns.
Året är 1979.
Boltic har tagit sitt första, i det som skulle bli en kilometerlång rad av SM-guld.
Någonstans i de inre rummen i Selångers kansli sitter representanter från föreningen och en tjugotvåårig yngling med dialekt från Haparanda.
Han har just avslutat sin treåriga utbildning på KTH i Stockholm.
Under den tiden har han spelat med Hammarby.
Ett Hammarby som denna vår ramlade ur Allsvenskan och den utexaminerade ynglingen kände att han ville fortsätta med allsvenskt spel.
Och nu sitter han med pennan i hand för skriva på för Selånger SK.
Signaturen skrivs och han kommer dra på sig A-lagets dress under tio säsonger.
En målmedveten och seriös bandyspelare som, tillsammans med Brobergs hårdskjutande Per Hedqvist, vann den allsvenska skytteligan säsongen 1984/1985.
De bägge herrarna dundrade in trettionio mål.
I början av året 2011 hade man en omröstning om vem som ansågs vara klubbens bäste spelare genom alla tider.
Och vinnaren är……….en man från Haparanda, Ingemar Aava.

Haparanda SKT har även sett Lennart Lummi lämna gränsstaden för spel i Selånger.
Under nästan hela åttiotalet gladde han folket runt bandyisen på Gärdehov.
Långt efter karriärens slut har han glatt nyanlända flickor att spela fotboll.
Ett synnerligen behjärtansvärt arbete.

En målman från Nyborg SK som också vaktat bur för Kalix/Nyborg BK är Peter Vikström.
Säsongen 1983/1984 gjorde han med SSK:s målvaktströja på sig.

En annan med norrbottniskt påbrå är Anders Nilsson.
Andremålvakt efter Thomas Fransson i finalen 1981.
Efter många år som just andremålvakt lade han ner sin karriär efter den matchen.
En karriär som börjat på Nyborgsvallen i NSK:s regi.
Jag har inte en aning om vem han är.
Någon som vet?
Hjälp mig.


Ingemar Aava. Bäst genom tiderna.

Mannen i mitten är Nyborgs bäste idrottare genom tiderna.
”Jola” Bergström

Selånger som klubb.
1921.
Under året föds en liten kille i Hörnefors, tjugotre mil norr om Sundsvall.
En liten kille som blir en stor fotbollsspelare med ett namn som väckte respekt på arenor ute i Europa.
Idag står han staty mitt i samhället.
Gunnar Nordahl.

Gunnar Nordahl är han till vänster i bild

I ett dike i Bergsåker, i västra delarna av Sundsvall,  satt några grabbar och spekulerade.
De kanske diskuterar Sirius SM-guld i bandy.
De kanske diskuterar hockeymatchen på Stockholms Stadion som spelades tidigare under året.
En hockeymatch där dryga tvåtusen personer såg IFK Uppsala vinna mot Berliner SC med 4-1 i det som var den allra första hockeymatchen i Sverige.
Utehockey utan blinkande lampor, discomusik vid varje avblåsning och reklamavbrott.

Grabbarna i diket vill bedriva sitt idrottande under organiserade former och beslutar sig därför att bilda en förening..
– Vi måste ju ha några klubbfärger, sade en.
– Vi tar rött och blått, sade en annan.
– Jaa, svarade de övriga.

En high five på det och Selånger Sportklubb var bildad.

Tre år senare, 1924, startades bandysektionen.
En sektion som under framtiden kommer bli en framgångsrik sektion.
Men också en sektion som kommer gå en tung vandring längs de oupplysta bakgatorna i stan innan vägs ände är nådd och konkursen ett faktum år 2000.
En konkurs som, tack och lov, reddes ut och bandyn kunde fortsätta.

Åren går och bollarna rullar.
När så tideräkningen stannar på mars månad i året 1969 stannar den upp för en stund för de, på den tiden, dryga femtiotre tusen invånarna i staden.
Bandylaget i folkets hjärta hade vunnit ett förkval till det stora kvalet mot giganterna, titanerna Nyborgs SK från Norrbotten.
Detta majestätiska lag från norr besegrades efter stor dramatik och skiljematch i Umeå så avancemanget till det div1- kvalet var ett faktum.
Ett kval som började dystert.
Förlust på Kristinelund i Köping med 4-1.
Men efter en storseger mot Forsbacka (10-3) skulle det nu räcka med oavgjort mot Lesjöfors i den sista matchen.
Folket samlades runt isen på Bergsåkers IP, ingen satt hemma för att se Janne Stefansson vinna Vasaloppet, alla ville se detta drama.
Och efter en match som för den stora publiken var lika ansträngande som ett Vasalopp fick man äntligen hurra.
4-4 och hattar och armar högt emot skyn.
Kjell Lönnå höll allsång utanför Hotell Knaust och Gunnar Arvidsson sände ett extra ”Café Sundsvall”
Selånger var från och med nu ett allsvenskt lag.
Allsvenskan som då hette div1, bytte namn inför säsongen 81/82.
Oavsett namn så höll de till i den serien under tjugosex säsonger framöver.
Tjugosex.

En lång era som kröntes en novembersöndag 1993 då de fick äran att vara det första lag som fick möta en nykomling på den allsvenska kartan.
En nykomling från en ort på andra sidan Kalixbron.

En annan av de stora händelserna i klubbens historia är segern i den mytomspunna ”Nock-Cup” som under många år spelades på Nyborgsvallen.
Tyvärr sviker mitt minne vilket år det var men det räknades som mäktigt blad oss supportrar att självaste Selånger kom hit för en försäsongsturnering.

Den tredje stora händelsen för klubben kom våren 1981.
Efter tre år i slutspel nådde man nu fram till den stora finalen.
På Söderstadion i Stockholm.
Man hade i kvartfinalen besegrat Örebro SK med 2-0 i matcher.
Man hade besegrat Villa med 2-0 i matcher.
Den första matchen var den första svenska bandymatch som avgörs i ”Sudden death”.
Royne Sjödin avgjorde med sitt 3-2 inför åttatusen trehundra åskådare nere i Lidköping.
Den andra matchen vann de rödblåa hemma med 5-2.
Och nu var det alltså dags för final.
Mot IF Boltic.
Regerande mästarna från Karlstad.

Söndagen innan herrfinalen hade damerna spelat sin final.
Inte samma helg i den tiden inte.
Även där sågs Selångers klubbmärke.
Damerna från Sundsvall ställdes mot den tidens giganter IK Göta.
Ett IK Göta som vunnit fem raka guld innan denna.
Och det blev ett sjätte.
Stora 12-4 lös i eldskrift på Söderstadions tavla och damerna i SSK fick en lång och dyster hemresa.

Herrfinalen blev spännande.
22:e mars och på en läktare som badade i vårsol stod fjortontusen åskådare och följde dramat.
2-2 i paus och allt stod stilla i spänd förväntan.
Skulle det gå vägen för medelpadingarna?
Det gjorde inte det.
4-3 i baken då slutsignalen ljöd.
Målskyttarna var Royne Sjödin och Ingemar Aava med två strutar.

Finallaget 1981.

Våren 1995 tog resan i den högsta serien slut.
I grundserien föll man bl.a mot Kalix/Nyborg med 5-3 hemma på Gärdehov och 6-0 borta på Kalix IP och fick ihop blott sex poäng.
I fortsättningsserien drog man in elva poäng, vilket var en poäng för lite gentemot laget ovanför strecket.
Förbipasserande Nässjö vann sin sista match medan SSK föll i sin och degraderingen var ett faktum.
Lite surt kan tyckas.

Selånger idag.
Har haft såväl motvind som uppförsbacke hittills i vinter.
På trettondagen besegrades GT 76 med 5-2 hemma på Gärdehov.
Den långa raden av förluster var bruten.
Nu skulle det vända.
Det gjorde det inte.
De två poängen är de enda man har i sin påse och platsen i botten är förnkrad då bussen sätter fart norrut på lördag.
Målkungen i laget är Filip Oskarsson-Petré med sina åtta mål på elva matcher.
Han toppar också ledningen i poängligan tillsammans  assistkungen Martin Mattson, bägge har nio poäng.
Mattsson har tre mål och sex assist.
Hörnstatistiken visar att det finns chans till förbättring, tre mål på sjuttiosju hörnor.
Den senaste matchen förlorade man mot SIF/Norrtelje med snöpliga 4-3.

Kalix.
Kommer stärkta efter den stora segern senast.
16-0 mot Skutskär i en match där varje mål betydde fina pengar till kassan.
Stora siffror och långa stunder ett bländande spel.
Vi fick se en frejdig och fartfylld offensiv som radade upp chanser till fler mål om inte gästernas målis varit på hugget.
Men en tappad poäng, ISAK borta, och fina 99-19 i målskillnad toppar laget tabellen och kvalet till Allsvenskan ligger synligt i horisonten.
Mål- och poängbäst i laget är Johan Sundquist med sina fyrtio poäng fördelade på trettio mål och tio assist.
En siffra som gör att han leder hela seriens mål- och poängliga.
Två i laget är vänsterhalv Anton Khrapenkov med tjugoåtta poäng, sju mål och tjugoen assist.
Med det ligger han trea i hela seriens tabell.
Nittionio mål framåt.
Vem ska göra mål nummer etthundra?

Till sist.
22:a november 1993.

Memory, all alone in the moonlight
I can dream of the old days
……”


Vi ses
// Sargis























Dagens dubbel

Innan denna söndag hördes sången eka ut över isparketten i Kalix.
En sång från Kalix Bandys inre rum.
”Om jag hade pengar
Ya ha deedle deedle, bubba bubba deedle deedle dum…”


När klockan närmade sig 17:00 denna söndag hördes en helt annan sång…
”Pengar rullar in som det ska, det går bra nu
Hennessy, Moët i mitt glas nu, det går bra nu
Rysk kaviar på mitt fat, det går bra nu
Det går bra nu, kompis, det går bra nu…”

Det blev en bra söndag.
En väldigt bra söndag.
Och det var första dagen detta år det var bandyväder när bandyväder är bandyväder.
Grader runt nollan.
Inte en snöflinga så långt man såg, även om man hade nyputsade glasögon.
En liten vind som ökade en smula innan den långa dagen gick i mål men inget som störde spelet.
Och det var söndagen då Julia Ceasar föddes för etthundra trettionio år sedan.

Vi var väl runt trettio glupska personer som samlades uppe i klubbrummet en timme innan den första matchen för att äta palt.
En palt i världsklass.
Varje tugga var nära himmelriket.
Stort TACK för den Lennart.
En sån här tillställning ställer jag gärna upp på fler gånger.

Mätta, belåtna och med annalkande paltkoma stapplade vi sedan ut för att bevittna den första av två matcher mot ett Skutskär som startat sin resa i arla morgonstund.

På den inte allt för vanliga tiden 12:15 var det så dags för avslag i herrarnas match.
Domare Erik Henriksson satte pipan i munnen och blåste igång tillställningen.

Första halvlek.
Unge Hugo Olsson i Kalix har den första bollkontakten i matchen då han gör avslaget.
Tjugo sekunder senare får hans lag matchens första hörna.
En hörna som det inte hände ett dugg på.
Sex minuter senare kom den andra hörnan för hemmalaget.
Nu skulle det hända mer saker.
Efter lite kalabalik kände en vitklädd herre sig nödd och tvungen att freda sitt mål från påhälsning med handen.
Och eftersom den vitklädde inte var målis så var hans tilltag olagligt.
– Kalix tilldöms straff, sade Kurt vid mikrofonen.
Kurt vid mikrofonen fick en liten stund senare åter ta ton.
– Kalix tar ledningen med 1-0 på straff genom #17 Johan Sundquist.
Bra start.

Och i och med målet så började pengarna rulla in.
Många var företagen och många var privatpersonerna som skänkte etthundra resp. tjugo kronor per rödvitt mål i de bägge matcherna denna dag.
Varje mål gav således en fin och välbehövlig summa.

Vi pratade lite om det här med målsponsring och hur det har sett ut genom åren.
Någon mindes en match som slutade 1-1.
Någon mindes att det oftast brukar vara snömatcher vid dessa tillfällen.
Någon mindes att det ofta varit mot Ljusdal.
Idag blev det inte 1-1, det snöade inte och det var inte mot Ljusdal.

Under den stund vi satt i paltens grepp uppe i klubbrummet var de bägge lagens tränare upp och informerade lite om sina tankar för dagen.
– Vi ska satsa på en offensiv bandy, sade Kalix tränare Johansson. Sätta hög press på motståndaren och inte ge dem tid för speluppbyggnad.
– Kalix är ju stora favoriter idag, men vi ska göra allt för att störa dem, satsa hårt på defensiven sade Skutskärs tränare Sander.
Jaha tänkte jag, förutom den buss de åkt med från Luleå så har de säkert med sig några truckar från utlastningen på massabruket de tänker parkera på egen planhalva för att täta.
Så blev det inte, inga parkerade fordon.

Hemmatränarens ord såg vi direkt.
Kalix visar vilka som bestämmer idag och sätter full fart.
Med 1-0 och en sprudlande spelglädje känner jag redan efter tio minuter att det här kan gå vägen.

Clas Karlsson gör en brytning av klass precis i det ögonblick en vitklädd ska skjuta.
En lite dråplig syn då bollen försvinner ur hans ägo i samma stund hans klubba ska träffa den.
Suverän brytning och snopen uppsyn i samma ögonblick.

Tretton är minuten då 2-0 slås in på volley av Anton Hellman.
På ett inspel från vänsterkanten av Jonathan Wikström står Hellman bra placerad två meter framför målisen och, måhända lite turligt, viftar in bollen.

Kalix målvakt för dagen är Oskar Sundqvist.
Han får visa vad han kan och gör en fin räddning ut till en Skutskärs första hörna.
Som går bom.

Tjugotvå på klockan.
De röda fortsätter trumma på.
Håller högt tempo och bra rörelse med såväl skridskor som boll.
Riktigt kul att se.
Och i detta nu resulterar det fina spelet i en högerhörna.
Signal.
Skott.
Och så vitt jag vet så står de där än.
Den vita muren.
De har inte upptäckt bollen som passerade med väldig fart.
3-0.
Johan Sundquist.

Åtta minuter senare står det inte 3-0 på tavlan bakom Albin Westh i gästernas mål.
Det står 6-0.
Pengarna rullar in.
Janne Rintala gör 4-0.
Niklas Sundqvist skjuter hårt från avstånd till 5-0
Jonathan ”Jonte” Wikström gör 6-0.

Slå av på tempot?
Icke.
Man fortsätter i samma framåtanda.

Jag skänker en tröstens ros till de uppsnurrade gästerna för att de trots överkörningen verkligen försöker spela.
Ingen buss och inga truckar.
Och, framförallt, ingen tillstymmelse till dåligt humör.
Heder.

Janne Rintala är snabb på returen från ”Jontes” stolpträff och 7-0 är ett faktum.

7-0.
Jag är etthundra fyrtio kronor fattigare på trettiofem minuter.
Det känns som att det kommer bli vatten och torra kex närmsta tiden.
Men det är det värt en dag som denna.

Janne gör 8-0 strax efter mina farhågor om knaper kosthållning.

Minuten är fyrtiotvå då Skutskär får ytterligare ett bevis på att denna dag inte är deras.
En av deras spelare får ett friläge från halva plan.
Helt ensam på en hel planhalva.
Förutom då Oskar i hemmaburen.
Spelaren ser redan rubrikerna.
Drar lite till vänster.
Men man lurar inte en målman från Pålänge så lätt inte.
Oskar är smidig som en panter och täcker liggande raklång i luften bort vinkeln för den målsäkre fienden.
Det blev inte ens hörna.
Snabbt utkast och efter ett lika snabbt anfall får vi öppna portmonnän igen.
9-0.
Kapten Sundquist.

Sen blev det beordrat paus.
I denna paus dricker vi kaffe och funderar på när Kalix hade med sig 9-0 i paus senast.
Ingen minns.
När vi funderat på det och tömt kaffekoppen var det dags för andra rundan.

Andra halvlek.
Ska bli intressant se vad som nu händer.
Komma ut på isen med stora 9-0 kan ju lätt innebära en lite mer tillbakadragen historia.
Att hemmalaget bara bevakar och spelar av matchen som redan är vunnen.
Så blev det inte.
Ner med pedalen i botten och siktet framåt.
Mer mål.
Mer pengar.
Framåt kamrater!

Johan gör tvåsiffrigt på en höger hörna i femtioförsta.
10-0.
Jaja, jag får väl skippa de torra kexen och bita på naglarna till glaset med vatten.

Mattias Snäll träffar stolpen.
Mattias Snäll gör 11-0 strax efteråt.

Oskar gör sitt första ingripande efter paus då han får rädda ett skott från en vit som skjutit från egen planhalva.
Den kanske t.o.m jag hade räddat.

Vädret är fortsatt ljuvligt.
Som vi väntat på detta.
Sen Tomas von Brömssen stod där på Skansen scen och läste ”Ring klocka ring….” så har vi frusit i dryga trettio grader (trettioåtta som kallast på vår termometer) eller knäckt ryggar och ben under snöskottning.
Eller de där två dagarna då det ”bara” var sjutton-arton grader men en isande nordanvind satte en köldfaktor som vi inte vill veta.
Vinterns värsta.

Tillbaka till händelserna på isen då.
Lite lustigt då en hemmaspelare får en snedträff när han ska veva till på en hörna och genast börjar blänga på klubban.
Njaä, jag tror nog inte en snedträff beror på klubban.
Eller?
Hur som, det såg lustigt ut.

Kanske sjunker spelkvalitén en smula runt sjuttio.
Kurt vid mikrofonen läser åter upp alla samarbetspartners som skänker en slant vid hemmamål.
Jag blir imponerad av hur många företag och privatpersoner på vår lilla ort som trots lite kärva tider ser till att hjälpa vår förening.
En liten förening där folk sliter som galärslavar för varje liten krona i inkomst.

Två snabba mål runt sjuttiofemte minuten.
Janne gör 12-0 efter eftermiddagens vackraste anfall.
Niklas Sundqvist gör 13-0.

Oskar får göra en fin räddning då vår vän i bortalaget Emil Stock försöker sig på en kopia av Anton Hellmans 2-0-mål.
En volley från nära håll.

Två snabba mål runt åttionde.
Johan gör sitt femte till 14-0.
Mattias Snäll gör sitt andra till 15-0.
Mattias som direkt efter dusch och ombyte tar sig an nästa match.
Då som en av två tränare i damlaget.

Och i åttionionde fastställer han som gjorde avslaget i matchen Hugo Olsson slutresultatet till 16-0.
Ett härligt mål där han, lite på Per Hellmyrs vis, bredbent vaggar kroppen och bara glider igenom det vita laget och när det till sist börjar bli lite för trångt skjuter han iväg nåt som liknar ett handledsskott.
Målmannen sprattlar förgäves.
Ska också tilläggas att denne store målvakt som heter i gul tröja var mycket bra.
Utan hans agerande hade det kunnat ramla in ett par bollar till.
Han heter Albin Westh och var, i mina ögon, den bäste i motståndarlaget.
Trots den ansenliga mängd baklängesmål som ramlade in.
Emil Stock ska också ha all heder för sin insats.

Sen blåser Erik Henriksson slutsignalen.
Jag går med lätta steg till cafeterian för proviantering innan skylten ”damernas” tänds.
16-0.
Och ett mycket bra spelande Kalix Bandy.
Riktigt kul att se den framåtanda och spelglädje man visade upp idag.
Jag ser scener liknande den som, i alla fall tidigare, sågs i ”Fångarna på fortet” då guldmynten rasar ner till deltagarnas entusiasm.

En kort rast och sen var det dags igen.
Match två.

Damerna.
Förra matchen vi såg dem var det fullt fokus på ett hårt försvarsarbete.
Ett försvarsarbete som lyckades till alla procent.
I dagens match var förutsättningarna annorlunda.
Skutskär kom till match efter en tidig morgon, lång resa och minimal trupp.
Ligger för närvarande på den sista platsen i den norra allsvenskans tabell.
Inte mycket som talade för tjejerna i grönt.
Men de slet ont för att nå framgång.
Försökte och försökte men det röda hemmalaget var för starka.

Kalix fick en drömstart på eftermiddagens vandring.
Redan i den andra minuten gör Natalie Strömberg det första målet.
Pengarna rullar in.

Jenna Nilsson, som senare blir utnämnd till bäste röd av kunnig jury, ökar på till 2-0 efter knappa tolv minuter.
Och sex minuter senare gör Annie Hattinger 3-0.
Det börjar se bra ut.
Kalix har en halv miljon chanser att utöka ledningen men gästernas målvakt Louise Rantala är omutlig.
Hon får senare, av samma väldigt kunniga jury, pris som bäste spelare i laget.
Fenomenal.
Hon stod verkligen pall då det svärmade rödklädda runt henne som värst.
Hon fick dock se ännu en boll rulla in innan paus.
Efter lite kalabalik framför henne i efterdyningarna av en hemmahörna kunde Linn Dahlén peta in 4-0.

Strax innan paus blev de grönklädda tilldömda straff av domare Sebastian Nordgren-Lehto.
Chans till putsning av siffror.
Men ack och ve.
Skottet smiter en tum utanför Katja Illarionovas vänstra stolpe.
Jag står stum då jag ser Katja resa sig upp som att inget hänt efter den aktionen hon gör på straffen.
Hon står ju i spagat då bollen passerar utanför stolpen.
Herrejösses, hur bär sig en människa åt för att komma ner i det läget?
Själv kan jag ju knappt böja på benen.

Sen blir det paus.
I klubbrummet träffar jag på den mycket trevlige Erik Ström.
Mannen med ”Bury Fen” som tillverkar bandyaccessoarer i skinn.
Accessoarer som döps till nåt stort inom bandyvärlden.
Ett par fina handskar heter ”Stålvallen” efter Lesjöfors hemmaarena.
En weekendbag och necessär heter ”Kalix borta” efter den mytomspunna resa lagen söderut tvingas göra varje vinter.
Reklamen för den produkten är för övrigt i världsklass.
Det är bandyns mest mytomspunna bortaresa.
Det är rimfrost, köldbitna fingrar och dubbla sockor.
Det är tåg. Snö. Portföljer. Knarrande is och värmande dryck.
Det är en helg med historier för en livstid.
Se till att packa därefter.


Vi växlar några ord innan han överlämnar en mycket fin gåva till mig.
En MYCKET fin gåva.
Jag blev lite rörd vi tillfället.
Stort tack Erik.
Kul att äntligen få träffas.


En necessär i kollektionen ”Kalix borta”

Sen börjar andra halvlek.
Matchbilden blir densamma.
Kalix visar upp prov på fint anfallsspel.
I våg efter våg kommer de till avslut.
Visar upp en stor bredd på sitt kunnande.
Det anfalls på vänster kant, på höger kant, mitt i banan och överallt.
De gröna har inget att sätta emot.
De försöker men kommer ingenstans.
Jag är tveksam att Kalix andremålis Hannah Blombäck som fick hoppa in efter sjuttio minuter över huvud taget fick röra i matchbollen.

Men innan hon fick kliva in mellan stolparna i målet ner mot den plats där en gång Furulogen stod hände det andra saker.

I minut femtiotre får Kalix straff.
Bollen läggs till rätta.
Straffskytten kollar klubban för säkerhets skull.
Skulle hon missa är det ju klubbans fel.
Signal av domaren.
Nix, det var inget fel på klubban.
5-0 Thilde Nilsson.
Och mynten fortsätter rasa in i kassavalvet.
En fröjdefull dag.
Det skulle bli mer.

Natalie Strömberg gör sitt andra då hon gör 6-0 i sextiotredje.

Vi börjar undra om de bägge lagen från bruksorten med kvarteret Turkiet skulle gå mållösa från söndagen.
Så bidde det inte.
I matchminut sextiofem.
På en vänsterhörna.
Hon gör sitt första mål i sin åttonde match i Allsvenskan.
Hon gör SIF:s andra hörnmål på femtio försök.
Hon blir strålande glad.
Isabelle Bergkvist.
6-1.

Klara Stridsberg gör sedan 7-1 innan Kalix tar Time Out och då låter unga målvakten Hannah Blombäck få tjugo minuter.

Hon som, i höstas, blev medlem nr tvåtusen i min grupp ”Sargvakten” på Facebook heter Linnéa Sandberg och hon gör nu 8-1.
Klockan visade då sjuttiosex.

Två mål till rullar in innan det hela är över.
Annie Hattinger gör 9-1.
Måldrottningen Klara Stridsberg gör sitt andra och fastställer slutresultatet 10-1.
10-1.

Rött målfirande.
Bild av Lars-Åke Hultbäck.


Slut.
En mycket bra genomförd match av de röda.
En väldigt fin bandy visas på vår is.
Och tio mål.

Lägg därtill herrarnas sexton.
Tjugosex mål.
Vad varje mål gav vet jag inte exakt men det rör sig om fina pengar.

Vilken söndag det blev.

Vill ni läsa mer om damernas match kan ni läsa Lars-Åke Hultbäcks redogörelse för händelserna på Kalix Bandys hemsida.
Det kan ni göra här
https://kalixbandy.se/vinst-mot-skutskar/

Till sist.
Det viktigaste.
Slutresultat och bandy är ibland småsaker.
Må allt sluta på bästa tänkbara sätt.
Jag håller varenda tumme jag kommer åt.
Jag håller på dig Felix Callander.

// Sargis




Dubbelmöte mot Skutskär

Det jag undrar över är om någon av spelarna i Skutskär IF:s bägge representationslag är från Turkiet?
Var någon från den kända familjen Muhrén från Turkiet?
Farfar Henry, pappa Lasse och sönerna Magnus och Johan.
Gamle målvakten Bosse Nilsson?
Ni vet han som deltog i fyra SM-finaler som målis i SIF och vann två av dem.
1944 och 1959.
Eller kanske den sjungande pastorn Artur Eriksson?
”O store Gud” ekar över bygden.

Skutskär.
Det var en gång ett skeppsvarv nere vid Dalälvens mynning.
1500-talet var i full blomning.
Ett århundrade som inleddes en onsdag och fem år senare satte den femtiotreårige målaren Leonardo da Vinci sitt sista penseldrag på den tavla han suttit och målat i tre års tid.
En tavla med ett porträtt av hustrun till den förmögne florentinske köpmannen Francesco del Giocondo som hette Lisa.
Tavlan fick senare namnet Mona Lisa.

På skeppsvarvet vid Dalälven var arbetarna ovetande om denna tavla då de hade fullt upp med att bygga båtar till den svenska flottan.
Åren gick och hushållen blev allt fler.
Vid sekelskiftet 1800 – 1900 fanns det runt sextusen personer i samhället och de fick vara med om en lång rad av industrier som startade upp.
Ett stort sågverk tuffade igång 1869 och pappers- och massabruket började sin karriär under året 1894 då första koket gick av stapeln.
Driften flöt på i maklig takt och 1901 byggdes även en sulfitfabrik.
Sulfiten lades ner 1976 medan sulfaten är igång än idag, ägs av Stora Enso och har trehundra sjuttiofem anställda
Folkmängden har under århundraden som gått varierat likt vågorna på Dalälven men ligger idag på, i stort sett, samma nivå som då Mona Lisa målades.

Och i fall att någon av er, mot förmodan, undrar vad i hela friden Turkiet har med allt att göra.
Ni kan utesluta landet Turkiet.
Det här Turkiet är ett villaområde i Skutskär där det tidigare låg en s.k driftplats längs Ostkustbanan mellan Stockholm och Sundsvall.
I Kalix kommuns lilla bruksort Karlsborgsverken fanns en gång ett kvarter som hette Brasilien.

Bandyn i Skutskär.
Föreningen bildades tjugoett år efter den historiska första lutsatsen i sulfatfabriken.
1915, samma år som Bengt Djupbäck, Frank Sinatra och Ingrid Bergman föds.
Bengt vem?
Jokkmokks-Jokke.
Han som lovar två rum och kök till Gulli-Gullan.
Ko-ko.


Den första bandymatchen föreningen spelade gick av stapeln på Bodaåns is i februari 1919.
Brynäs IF stod för motståndet och tog även hem segern med stora 9-2.
Men bollen var i rullning.
I dubbel bemärkelse.

2009 var det kris för föreningen.
De styrande i Älvkarleby kommun, där Skutskär ligger, kom på den mindre geniala idén att helt enkelt lägga ner den konstfrusna bandybanan.
Ett beslut som väckte rabalder i hela bandysverige.
Och, som vanligt, skyllde man på höga kostnader.
Att idrotten hjälper samhället i många avseenden kanske man glömde bort, vad vet jag.
Ungdomsbandyn fick flytta in i den föga upphetsande ishallen och representationslagen fick spela sina matcher i Sandviken.
Men skam den som ger sig.
Folket i föreningen kavlar upp skjortärmarna, spottar i näven och enas om att här ska byggas en ny konstfrusen arena.
Sagt och gjort.
”Vi ska gräva, vi ska spika….”
2012 stod den färdig.
Med hjälp av ideella krafter, lokala företag och egna ekonomiska medel.
Utan att de styrande behövde offra en enda krona från kommunens plånbok.
Fantastiskt gjort av föreningen.
Mindre fantastiskt gjort av kommunen.

Åter till det sportsliga.
1937 spelar det gröngula herrlaget sin första SM-final.
Inför elvatusen bandyvänner får man bita i det både sura och beska äpplet då IF Göta tar hem guld och gröna skogar efter vinst med 3-2.
1942 var det dags för final igen.
På samma arena, Stockholms Stadion med sina två torn .
Och återigen blev hemresan en dyster historia.
Västerås SK segrade med 2-1 och tog hem sitt fjärde guld i det som fram till idag utökats till tjugoen av herrlaget och två av damerna.

1944 kom första guldet och 1959 det andra.
Bägge gångerna med Bosse Nilsson i målet.
Bägge gångerna besegrades VSK.
2-0 och 2-1.
Tårta på borden i massabruket.

1964 drogs tårtan in.
De gröngula föll i finalen, som var två.
1-1 i den första och förlängning var det inte tal om.
Omspel beordrades.
I detta omspel blev VSK, vilka annars, lite för starka och vann med 4-1.

Under första delen av 2016 tog de styrande i föreningen det synnerligen kloka beslutet att återuppta bandyn på damsidan.
Och göra en ordentlig satsning med samma förutsättningar för såväl herrar som damer.
Gensvaret blev stort.
Jag brukar då och då, eller rätt ofta, tänka tillbaka på en sån där magisk vårvinterdag i mars 2017.
Skutskär IF kom obesegrade upp till Kalix som klara seriesegrare och hade nu den enda målsättningen att klara av att göra tvåhundra mål i serien.
Jag kommer inte ihåg hur många de behövde men det var inte tvåsiffrigt.
Deras tränare var lite självgod då han informerade oss som satt och slevade laxsoppa uppe i klubbrummet.
– Det tror jag alldeles säkert vi fixar.

Ni som nyligen såg dagens Kalix Bandy falla mot Spånga med 4-0 kan förstå hur matchen då 2017 var.
Ett Kalix som slet som pyramidbyggare.
Ett Kalix som tätade bakåt.
Ett Kalix som föll men ingen, ingen, gick hem med moloken blick.
Vi hade sett en fantastisk insats av våra tjejer och skutisarna fick inte sina tvåhundra mål.

Året efter såg jag åter detta gröngula lag.
Då i Uppsala.
På Studenternas.
I liknande solsken som på vår arena året innan.
Hela stan var grön och gul.
Var man än såg vajade gröngula flaggor.
Jag är säker på att de enda som var kvar i Skutskär var de som skötte driften i massabruket.
En fabriksarbetare sviker aldrig sin fabrik.
Aldrig.

Vi gick Bissen Brainwalk i ett gröngult tåg.
Under finalen var hela Studenternas ett hav i grönt och gult.
En mäktig syn.
Det havet blev inte mindre då slutsignalen gick och SIF hade besegrat AIK med uddamålet, 3-2.
Nästan på dagen ett år efter de firade seriesegern uppe i norr.
Den dagen och den finalen är ett fint minne i mitt bandyliv.

Sen följde två år av finalförluster.
De tar vi och glömmer.

Skutskär Bandy idag.
Det har varit en tung vandring på oplogade vägar för de gröngula.
Såväl herrar som damer har haft en tung säsong.

Bägge lagen återfinns i skrivande stund på åttonde plats i respektive tabell.
Damerna har på sina, hittills, spelade nio matcher inte fått med sig en enda pinne.
Inte ens en liten sticka.

Var nära att nypa en poäng mot Edsbyn i senaste matchen.
2-2 fram till minuten åttiotvå då Byn satte en straff och sedan punkterade alla förhoppningar för SIF med att veva in en hörna i åttiosjunde.
Lite surt.
Man möter också Spånga/Bromsten nere i Spånga nu ikväll, torsdag, på samma klockslag som Antikrundan startar.
20:00.
Bandymatch 20:00 en torsdagskväll på Spånga IP.
Det finns mycket vackert i det.

Noll inplockade pinnar innebär en åttonde och sista plats i tabellen.
Skiljer dock bara en poäng upp till nästa placering så det är bara att ta fram Tippex och sudda ut den tråkiga raden av förluster och sikta uppåt.

Mål- och poängbäst i laget är Märta Uebel med fem mål och en assist på de fem matcher hon varit med i.

Herrlaget.
Fyra vinster på tio matcher.
Åtta pinnar i korgen.
Plats åtta av tolv.
Kommer senast från en tung hemmaförlust mot Umedalen.
6-3 i västerbottningarnas favör.
Veckan innan vann man mot GT 76 med uddamålet, 4-3.

Poängkungen i laget heter Johannes Siirtola.
Han har på de tio matcherna gjort sex mål och levererat målgivande passning vid fyra tillfällen.
Målskytten i laget heter Johannes han också.
Häggström i efternamn och åtta mål från hans klubba.

Den icke helt obekante Emil Stock har gjort fyra framträdanden i den gröngula dressen och har gjort tre mål och tre assist på de matcherna.

Kalix Bandy.
Damerna först.
Vi som såg, vi vet.
Jag skrev det efter matchen, det är inte ofta jag går hem efter en förlust med ett leende på läpparna.
Skutskär 2017.
Spånga/Bromsten 2024.
Den match våra rödvita damer gör mot Spånga är värd en film av Tom Alandh.
Spånga som gjort elva-tolv-tretton-fjorton-fjorton-fjorton mål per match under vintern åker hem från Kalix med endast fyra gjorda mål.
Fyra.
I andra halvlek gjorde de ett.
Ett.
Visst Kalix föll med 4-0 men det försvarsarbete de gör är av allra högsta klass.
Varken de ryska eller några andra stjärnor i den blå dressen tog sig igenom den helgjutna röda muren.
En imponerande syn.
Och längst bak stod hon.
I sitt livs match.
Katja Illarionova.
Den matchen hon gör……wow.

I tabellen hittar vi Kalix Bandy på sjätte plats.
Sju poäng i bagaget.
Tre upp till Söråker på den fjärde platsen.


Tisdagen före söndagen.
Damerna tränar.

Herrlaget gjorde en bortaresa av det tyngre slaget.
Det finns lag, även i fler idrotter än vår, som ylar likt vargar i månsken om de får spela två matcher inom kort tid.
Kalix herrar gör tre.
På fyrtiofyra timmar.
Avslag i Helenelund fredagskväll då Rapports signaturtrudelutt klingar ut, 19:30.
Slutsignal i Norrtälje på söndag eftermiddag, 15:00.
Däremellan en match i Gustavsberg nästan på klassisk Tipsextratid under lördagseftermiddagen.
Resultatet i denna prövning.
Tre dagar.
Fyrtiofyra timmar.
Tre matcher.
Tre vinster.
25 – 10 i målskillnad.
Imponerande är ett litet ord i sammanhanget.

Poängbäst hos damerna är Klara Stridsberg med elva mål och en assist på lagets åtta matcher.
Hos herrarna toppar Johan Sundquist med tjugofem mål och åtta assist på nio matcher.
Med de siffrorna innehar han den rosa ledartröjan i hela seriens poängliga.
Där ligger Anton Khrapenkov trea med sju mål och sjutton assist.
Janne Rintala strax utanför pallplats med tolv mål och sex assist.

Herrlaget leder nu serien och vägen ligger öppen mot ett spännande kval till Allsvenskan.
De två bästa i denna serie går, tillsammans med de nordligaste lagen i div1 östra och Allsvenskan.
Som det just nu, torsdag, ser ut så skulle kvalet stå mellan Kalix, Gurra, Fläkten och Borlänge.
De två bästa får titulera sig ett allsvenskt lag nästa säsong.
I sanning spännande.

Kalix Bandy har målsponsring under söndagen.
Företag och privatpersoner sponsrar varje mål de bägge rödvita lagen gör.
Privatpersoner lägger tjugo kronor per mål.
Exempelvis om herrarna gör fem och damerna fyra så blir det nio mål a´ tjugo kronor.
Etthundraåttio kronor.
Är du sugen?
Anmäl dig till kansliet 070 – 571 47 87.
Eller till mig via Messenger eller på Facebook så vidarebefordrar jag det.

Låtom oss hoppas på många rödvita mål

Och hör och häpna.
Det är utlovat fint väder.
Ingen snö.
Ingen kyla.
Bara bandyväder.

Så kom till arenan vettja!
Alla.
Det är rätt trevligt där.
Trevligt folk och bandy hela dagen.
Herrlag och damlag.

”Klappa takten alla bandybarn, bollfest bollfest hela da´n…..”

Förresten en sak som alldeles nyss dök upp.
Hemmamatchen mot Umedalen som i trettiofemgradig kyla frös bort under trettonhelgen spelas fredagen den 16:e februari klockan nitton och noll.
Och som extra bonus får vi se Umedalen möta Östersund dagen efter, lördag 17:e, på vår arena.
En alldeles utmärkt lösning då Östersund lika ska upp för match mot Kalix på söndagen.
Allt går att lösa när viljan finns.

// Sargis

En segerrik helg

Det är söndagskväll i konungariket Sverige.
En helg går mot sitt slut.
En väldigt bra helg dessutom.

Kylan släpper sitt grepp.
En svinkyla som bitit sig fast nästan varje dag detta år börjar nu ”lena av”.
Och då vet ni ju vad som kommer istället.
Snö.
Igår, lördag, hopp om ljuset.
Förvisso -30 men då jag körde hemåt efter en tur upp till Kalix öste solen på ordentligt där den hängde en bit ovan Liljebacken och försatte hela ”långrakan” mellan Sandviks- och Ryssbältkorsningen i ett gult hav av solsken.
Reflexerna i den vita snön gjorde världen utanför bilfönstret vacker.
Men kopiöst kall.

Och nu ikväll, söndag, är det trettio grader mildare.
Men det har börjat snöa tvärsöver.

Bandygrytan har dock varit av bästa sort och bjudit på smaker av allra högsta klass.
Kalix Bandys herrlag har varit iväg på en tre dagar lång turné i trakterna kring huvudstaden.
En huvudstad som ligger lite avsides så man gjorde bort tre svåra matcher under helgen.
Tre matcher från fredag 19:30 till söndag 15:00.
Finns sporter där spelare limmar fast sig och sjunger protestvisor om de får spela två matcher inom kort tid.

Helgens tre hinder

Fredag.
Första hindret i trippeln.
På Sollentunavallen.
Helenelund IK.
Det blev en rysare vid Grytan.
4-3 i norrbottnisk favör sedan Jonathan ”Böna” Johansson avgjort på hörna.
Johan Sundquist som hade en galaföreställning under helgen inledde sin kungavandring med tre mål i kylan i Sollentuna.
Clas Karlsson rammade målburen då han räddade en boll på mållinjen i slutet av matchen.
Vad är väl en stolpe när man har två poäng inom räckhåll?
En match.
Två poäng.
Bra.

Det går fort i bandy

Lördag.
Andra hindret.
Seriefinal.
Vid foten av berget.
Ekvallen i Gustavsberg.
Gästerna från långt bort får ett trevligt välkomnande med fika, frukt och bröd i omklädningsrummet då de anländer.
Dessutom en fin handskriven lapp med texten ”Lite energi och kärlek. Välkomna till Gustavsberg”
Fantastiskt fint gjort.
Bandyvänskap på riktigt.


Ett välkomnade av klass

Två obesegrade lag står redo.
Knappa sex minuter in i bataljen gör han sitt första mål för kvällen.
När nittioåtta är spelade har han gjort fem.
Ja, ni vet ju vem vid det här laget.
Vår kapten.
Johan Sundquist.
Hugo Olsson gör två och Robin Alamaa ett.
8-3 och från Grytan spred sig dofter av daggvåt sommaräng.
Ett resultat jag inte vågat tro på.
Två matcher.
Två segrar.
Upp i topp i tabellen.

Och Åke Söderblom var född denna dag år 1910.
Men det visste ni väl redan?

Söndag.
Tredje hindret.
Norrtälje IP.
”I Roslagens famn på den blommande ö där vågorna klucka mot strand
Och vassarna vagga och nyslaget hö, det doftar emot mig ibland”
Trippeln fulländad.

Jag var lite orolig inför denna match.
Tredje matchen på kort tid för ett lag som inte kunna träna ordentligt sedan Åke Söderblom föddes.
Eller åtminstone på lång tid då väderleksministeriet tyckt att de där usla norrbottningarna ska minsann få så de tiger.
Norrbotten har frusit.
Jag kan inte minnas att vi haft så här kallt under så lång tid.
Men för all del, jag kan ha fel.
Mitt minne tillhör inte de mest långvariga.

Hur skulle fredagens och lördagens matcher plus denna långa period av oregelbunden träning påverka spelarna idag?
Dessutom såg jag SIF/Norrtelje vinna stort i Umeå strax innan jul och jag såg några tröjor som såg vassa ut så att nöten skulle bli lika svår att knäcka som Povel Ramels kokosnöt var jag övertygad om.
Det blev inte så.
Kapten Johan fortsätter sitt målskytte då han gör matchens första mål efter två och en halv minut.
Niklas Sundqvist vevar in högerhörna efter fjorton.
Fyra minuter senare gör Johan sitt andra och Kalix tredje.
Det ljusnar.
5-2 i de långväga gästernas favör då helgens sista pauskaffe inmundigas.

Själv är jag på kalas med utsökt fika på bordet så det blir sporadiska uppdateringar från den  berömda Grytan.
Nån liten titt mellan tuggorna måste jag dock kosta på mig.
Känns dock tryggt att kunna sätta sig till bords och ta för sig av bordets läckerbitar och ha vetskapen om 5-2.
Det blir till slut stora 13-4.
Johan?
Jadå, han gör fyra.
Totalt tolv under helgen.
Ett bra facit.
Han har dock inte den rosa ledartröjan i div1 norras målliga.
Den innehas av Oskar Helin i Norrtelje.
Johan har gjort tjugofem mål.
Helin tjugoåtta.
Men i poängligan leder vår #17.
Lägg till åtta assist till de tjugofem målen.
Oskar Helin har endast tre assist.
Trettiotre – trettioett i Johans favör.

De övriga målskyttarna idag var.
Niklas Sundqvist.
Anton Hellman.
Casper Henriksson.
Mattias Snäll gjorde två.
Jonathan Johansson likaså.
Och även Janne Rintala.


Akrobaten Joel Snäll avvärjer ett hot

Summering.
Tre matcher.
Tre segrar.
Den heliga treenigheten.
Femton plusmål att lägga i säcken.
Det börjar se bra ut.

Och nu
Nu väntar en trevlig bandysöndag.
Först en vecka utan svinkyla.
Förhoppningsvis utan stora mängder snö.
Apropå snö.
Den tjugofemte är det halvsnödagen.
Den mängd vi har då kommer fördubblas innan våren tar över.
Den tjugoåttonde är det Karl-dagen.
Det väder som råder då ska råda i sju veckor.

Men åter till kommande söndag.
Då äter vi palt.
Och vi ser Skutskär IF.
Såväl herrar som damer.

Återkommer till de matcherna.

// Sargis.

Och idag, söndag, år 1900 föddes Elof Ahrle.
Men det visste ni väl redan?

Hedersam förlust mot Spånga.

Jag har längtat så länge på just den här dan.
Inte sett en bandymatch sen förra året.

I bister vintervind kom de till Kalix obesegrade och med sanslösa 81-5 i målskillnad på sex matcher.
Åttioett.
Fem.
Det snöade när de anlände.
Det slutade snöa strax innan uppvärmningen.
En uppvärmning som de tillresta körde i springande form.
– Inte vana med tid för isvärmning, sade tränaren.

De heter Spånga/Bromsten BK.


Sista preparering innan start

Domaren för dagen heter Sebastian Nordgren-Lehto och gör sin första insats, något försenad, med en resolut signal.
Klara Stridsberg i Kalix sköter avslaget.
Vi är igång.
Håll i mössorna.
Inte bara den bistra nordanvinden kan ställa till bekymmer.
De blåklädda vinthundarna från Spånga vill också se till att det blir drag runt öron, näsa och hals.

Efter fem minuter hade gästerna radat upp två hörnor och även tvingat Kalix målvakt Katja Illarionova till en blixtrande parad nere till vänster.
Ujuj, kan bli en lång eftermiddag detta, tänkte jag i sann pessimistisk anda.

En matchbild börjar skönjas.
Ett rödvitt försvar som inte kommer släppa varken han med horn och treudd eller blåklädda bandyspelare förbi sig.
Tätt.

Elfte minuten.
Akta er för hörnor, skrev nån på min Facebook som en varning.
Nu fick vi se varför den varningen utfärdades.
0-1.
Otagbart uppe i vänstra krysset.
Olga Rodionova.

Tre minuter senare.
0-2.
Karina Lipanova.
En riktig projektil som träffar den ”inre ribban” och studsar ut direkt.

De två ledarna i den allsvenska skytteligan har presenterat sig.

I tjugosjätte faller 0-3.
Återigen Karina Lipanova.
Denna skridskovirtuos kommer i vänsterinnerläge och vevar in bollen i bortre burgaveln.
Hon har en skridskoåkning som får mig att trivas där jag står.
Trots att hon har fel färg på tröjan.
Snabba, lätta fötter över stora ytor.

De blåa äger boll.
Trycker på.
Men.
Det röda försvaret.
Det är bland det bättre jag skådat.
Hittills.
Det skulle bli än bättre i andra rundan.
Och längst bak står hon.
Katja Illarionova.
Har vi sett ett bättre målvaktsspel på vår arena?, funderar jag på där jag står i snålblåsten på trappan upp till damernas omklädningsrum.
Hon inte bara räddar de kulor som kommer vinande, hon limmar dem också.
Knappt en enda retur.
Och de få som kommer är hon reptilsnabb att nypa in i de stora handskarna.
Makalöst målvaktsspel.

Den ensamme matchjuryn hade inga problem att utse matchens lirare i hemmalaget.
Även om jag….förlåt, han…helst hade gett hela laget ett pris.

Spångas målvakt Emma Fondse har inte lika mycket att göra.
Kalix har svårt att komma till några allvarliga hot.
Några skott utanför ramen och två hörnskott rakt i famnen på henne är allt hon utsätts för i första halvlek.

Paus
Trots 0-3 på tavlan går vi nöjda till fika.
Och döm om min förvåning.
Jag har gnällt över den sanitära misär duvorna som huserat vid trappen upp till klubbrummet i två, tre år ställt till med.
Nu var de borta.
Äntligen.
Fikat var som vanligt av högsta klass så vi gick än mer nöjda ut för andra halvlek.

Andra halvlek.
En andra halvlek som började illa.
Mycket illa.
Ett inslag från vänster sarg letar sig in i nät.
0-4.
Jodå, målskytten heter återigen Lipanova.
Karina Lipanova.
Miss Hattrick.

De röda låter dock inte modet överge dem efter det snabba målet.
Tvärtom.
Man tätar sitt försvar än mer.
Hela laget sliter som galärslavar för att förhindra fler baklängesmål av det lag som gjort åttioen mål på sex matcher innan denna.
Anförda av en trio ryskor försöker de blåa i våg efter våg.
Jag kan ibland tycka de tre är lite väl bollkära.
Solokörningar mot en röd vägg kan inte löna sig.
Jag gillar också den unga #45 Freja Engelbrektsson.
Efter ett litet tips ger jag….förlåt, matchjuryn…henne pris som bäste blå.

Hemmalaget försöker sticka upp men det vill sig inte.
Har några fina försök men det saknas lite flyt i den sista delen av banan.
Klara Stridsberg har ett fint avslut men gästernas målis är med på noterna.

Matchbilden är sig lik.
Tjejer i blått som äger boll.
Tjejer i rött som utför ett sånt arbete för varandra att jag glömmer mina bortfrusna tår.
De är ju ändå inte till nån nytta, det enda de gör är ju att vara bortfrusna.

Temperaturen sjunker allt efter minuterna på klockan tuffa vidare.
Ligger väl strax under tvåsiffrigt nu.
Och vinden biter.
Känns som pirayor i ansiktet.

Spånga har några hörnor.
Se upp för deras hörnskytte.
De skott som inte passerade stolparnas yttre sida räddade målis-Katja med bravur.
Tretton hörnor.
Ett mål.

Kalix skrapade ihop tre hörnor.
Åtminstone två av dem var bra försök där målisen fick agera.
Lite tur där så…….

Andra halvlek rullar iväg och strax innan den är slut får vi tre utvisningar inom en och en halv minut.
Inte en enda  innan dess.

Sen tycker domare Nordgren-Lehto att det får räcka.
Sätter visselpipan i sin mun och blåser för avslut.

Slut.
Jag delar ut priserna till de två spelarna som matchjuryn utsett till matchens lirare, pratar en stund med Spångas glade tränare som påminner mig om att han varit fem-sex gånger i Kalix som tränare i olika lag men aldrig förlorat.
Jag sade till honom att han inte var välkommen hit nån fler gång.
Vi garvade och önskade varandra lycka till.
En synnerligen glad prick han.

Sen traskar jag till min bil.
Och det är sannerligen inte ofta jag går ut från arenan nöjd och glad efter en förlust.
Idag gjorde jag det.
Så här, exakt så här gör ett lag när man gör en sak tillsammans.
Tack för uppvisningen Kalix Bandy Dam.
Ni ska vara jäkligt nöjda idag.


Och i Sundsvall vann våra herrar med 13-0 mot Selånger.
Östersund imorgon.

Det är fint med bandy.
Och jag firar kvällen med en påse Twist.


Matchens lirare.
Kalix: #1 Katja Illarionova.
Spånga/Bromsten: #45 Freja Engelbrektsson

Foto: Johan Lambertsson


// Sargis.




 

Trettonhelgen

6:e januari.
Epifania.
Ett ord för denna dag som fanns redan år 150 hos de basilidianska gnostikerna.
Ett ord som lär betyda ”synligblivande uppenbarelse”.
Besvärligt för de gamla gnostikerna kan tyckas.
Vi kallar den ”Trettondagen”.

En stor dag för oss i bandybubblan.
Nästan, men bara nästan, i klass med annandagen.
Många fina matcher på menyn en dag som denna.
Dock inte i Kalix.
Här har kylan satt oss under press vareviga dag detta år.
Kallstart på 2024.
Det händer inte ofta att jag titta på termometern och gläds över -24.
Så hände i morse.
Efter många och långa dagar där samma termometer visat mellan -35 och -40 känns dessa -24 som en ljuv sommarbris.
Men all bandy är inställd.
Givetvis.
Herrarna skulle möta Umedalen idag , damerna Söråker imorgon söndag och P16 Umedalen idag.

Jag kan dock minnas tillbaka till en svinkall dag för många år sedan.
I en tid då köldgränserna var flytande.
Låg lite lojt och guppade omkring.
Att det kunde vara ohälsosamt viftades bort med tuff jargong.
– Äh, var inte sjåpiga, klart vi spelar.
Tack och lov har tider och jargong förändrats.

På förmiddagen denna dag såg jag NSK möta Selånger på Nyborgsvallen där bortom skolan mittemot vårt hus.
Det var nåt kopiöst kallt och matchen avgjordes i den lite annorlunda spelformen 4*22,5.
Efter slutsignalen traskade jag hem, tinade upp en smula, drog på ett lager till med kläder och körde upp till Kalix där matchen Kalix – Vetlanda gick av stapeln.
Lika bisarr kyla och matchen spelades 3*30.
Kalix #16 ”Kalle” Zaletaev var obegripligt bar där han som ett nedisat lokomotiv frustade fram genom polarkylan.
Har inget som helst minne av resultat eller nåt annat från matchen men ”Kalles” framfart och den bitande kylan sitter inpräntat i minnesbanken.
Så här efteråt kan jag ju tycka att de bägge matcherna givetvis skulle ha ställts in.
Men då hade jag ju inte fått minnas dem.

Låt oss backa tiden och göra lite historiska nedslag för denna helg

1960.
Tredje omgång i div3 Norrbotten.
Ute på Seskarö vann kamraterna från Kalix med 3-1 i sin första match i serien och en dyster stämning spred över ön då hemmalaget inkasserade sin andra raka förlust.
Och dessutom fick folket vänta ytterligare arton år innan den efterlängtade bron kom på plats.

Sportklubben från Nyborg åkte till Luleå för match mot sportklubben från stan.
LSK – NSK.
150 personer runt arenan såg gästerna dominera och skapa de flesta målchanserna.
Allt som oftast genom bröderna Alf och Olle Lundbäck.
Luleåkeepern ”Kingen” Isaksson var, som vanligt, omutlig och räddade hem de bägge poängen till sitt LSK.
2-1 när domarduon tyckte att det fick räcka.


Dramatik i Luleå

6:e januari 1961
sändes det första programmet av ”Sportspegeln”.
Programledare var den legendariske Sven ”Plex” Pettersson.
Programmet var i svartvitt och folket hade inte lärt sig tricket med nylonstrumpan över tv-skärmen.
Jag minns dock inte om jag såg programmet.
Jag var blöt i håret sedan pastor Pedersen hällt vatten på mitt huvud.
Sicken typ, den där Lotta Engbergs farfar, hälla vatten på en stackars en månad gammal liten pys.


Jag hann inte med att följa NSK:s match i Bandygrytan

Samtidigt i Boden.
Befolkningen träffas runt bandyisen för att heja fram sitt kära BBK i en match mot ett lag från en by en mil söder om Kalix.
En söderort.
Nyborgs SK.
Folkets hejande hjälpte och BBK gick segrande ur bataljen med stora 5-1.
Ett resultat som skrivande journalist tyckte var lite för stor då gästerna hade massor av chanser till framgång men hemmamålvakten Börje Moberg var på ett sjusärdeles humör och parerade gång på gång nyborgsspelarnas skott.

Två dagar senare fullbordades den dystra helgen för Kalix kommuns bandy då Pålänge GIF mot IFK Luleå med 6-1.

Året efter.
Trettonhelgen 6-7:e januari 1962.
Tredje och fjärde omgången i div2 Norra.

Haparanda kryssar mot Selånger, 2-2, och faller mot Härnösand, 0-2.
Karlsborg kryssar mot Härnösand, 2-2, och vinner mot Selånger, 5-1.
Nyborg sätter sig i en buss.
Man brukar säga att nyborgsbussen har inga säten.
Den har bara en massa pinnar och grenar där kråkorna kan sitta.
I denna buss med pinnar sitter en samling bandyspelare och en chaufför som styr söderut.
Första anhalt Sundsvall och match mot Heffners.
Medelpadingarna hälsade norrbottningarna välkomna med att göra 3-0 inom den första kvarten.
Varsågod att skölj.
När tiden var ute var resultatet 5-2 och nu gällde det för de långväga gästerna att ladda om för ny match dagen efter.

Ny dag och chauffören vände norrut, mot Sandslån och Flottarvallen.
Flottarvallen, ren poesi.
Kan vara det vackraste namnet på en idrottsplats.
Flottarvallen.
Där spelas tyvärr ingen bandy längre.
Men då gjorde det det.
”Timmerkusarna” i Sandslån SK stod redo då NSK rullade in.
Revanschlystna efter torsken i Sundsvall.
Lite kyliga -18 hindrade inte folket att bege sig till arenan med det poetiska namnet.
Runt tvåhundra glada hemmasupportrar fick se sina ”Timmerkusar” pulverisera de där kråkorna från norr.
11-1.
Och redan i den tiden är man skyttekung om man heter Edlund.
SSK:s N.G Edlund gjorde sex av de elva målen.

Senare under eftermiddagen sågs en buss rulla över gamla Sandöbron.
På väg mot norr.
På väg hem.
I total tystnad.
Inte ett kraxande hördes trots att den var fullastad med kråkor.


Flottarvallen i Sandslån i höstlig skrud
Bild: Olof Wigren

Åren går.
1978.
Senare under året vinner Edsbyn SM-finalen mot Västerås SK.
6-4 inför 16 600 på Söderstadion i Stockholm.
Och hela vägen hem till byn hördes sången eka…
”Vi är från Byn, bönder från Byn.
Armar, klubbor, upp emot skyn. Edsbyn på is, vilken underbar syn.
 Hallelujah – vi är från Byn.”


Björn Skifs tappar texten då han i schlager-EM framför sitt bidrag ”Det blir alltid värre framåt natten”
Textraden ”Dagarna och kvällarna, då lever jag – röppni fälls, örr ur i knön, och gniblisåå, på kvällen” är svensk musikhistoria.

På lördagen den 7:e januari samma år möter NSK sina antagonister Sandslån.
Ingen har glömt 11-1.
Eller kanske alla.
Men chans till revansch.
Dramatik på Nyborgsvallen.
Publiken på de höga drivorna eller på läktaren är nära kollaps av spänning.
När signalen ljuder har de bägge lagen broderligt delat på poängen, 3-3.
Samma dag vinner IFK Kalix mot Umedalen med 5-3.
Kanske ett tecken.
Kalix vinner mot Umedalen under trettonhelgen.

Happis tar bägge poängen med sig från mötet med Sandvikarna IF, 6-2
Och Karlsborg vill inte vara sämre, de vinner med 3-2 mot Härnösand.
En fin helg för norrbottnisk bandy.
Sju av åtta poäng.

Vi fortsätter vår resa i tidsmaskinen.
Sakta men säkert framåt.
Nu 1990.
Året då Stefan Edberg vinner Wimbledon och Colin Nutleys ”Black Jack” har premiär.
Under den trettonhelgen är det full rulle på Furuhedsplan och Nyborgsvallen.
Besök från avstånd.
Linghed och Skutskär.
Full pott till vår kommun.
Under lördagen vinner NSK mot Linghed med 8-3 och IFK mot Skutskär med 3-2.
Och dagen efter fullbordas poängplockningen med IFK:s vinst mot Linghed med 9-3 och NSK:s vändning från 1-2 i paus till vinst med 3-2.
NSK:s försvarsspelare Niklas ”Ninni” Sandberg gjorde ett mål den säsongen.
Det gjorde han på övertid i den matchen.
Det gäller att göra målen vid rätt tillfälle.

Fyra år senare.
1994.
Ett år med en sommar vi minns.
”Nu firar vi midsommar i Pontiac Silverdome”

Ett år då Telly Savalas går ur tiden.
Förmodligen med en klubba i mungipan.
Vi minns honom med slätrakat huvud sätta brottslingar på plats i ”Kojak” men även som skurken Blofeld i James Bond-filmen ”I hennes majestäts hemliga tjänst”

Svensk bandys stora snackis Kalix/Nyborg BK åkte ner till Edsbyn för bandymatch under trettonhelgen det året.
På Ön.
Hade någon sagt till mig att nio år senare skulle det invigas en bandyhall där hade jag nog sett till att den personen fått lite medicin.
Bandyhall, jo jo.
Nåväl, nu var alltså KNBK där för match mot  hemmafavoriterna i rött och blått.
Eftersom man inte börjat bygga hallen riktigt än så fick de sexhundra åttio i publiken se en match i virvlande snö och långbollar.
Viktiga poäng i jakten på slutspel ligger i potten.
Jämnt och snöigt ända fram till slutsignalen.
Resultattavlan var skoningslös för de rödblåa, som nu var helvita av det myckna snöandet, hemmasupportrarna.
3-2 till de kaxiga nykomlingarna från en plats nästan mittemellan Edsbyn och Murmansk.

Norrbottens-Kuriren satte betyg efter matchen mot Edsbyn

Så var vi då framme vid tidsresans ändhållplats.
Förra säsongen.
22/23.
Sextiotvå år efter det jag fick vatten på mitt huvud av pastor Pedersen.
Kalix Bandy åkte ner till huvudstaden för match mot IK Tellus.
Ett Tellus man besegrat med 6-3 på annandagen.
Lite förhoppningar hade jag vid skärmen.
Efter två minuter är förhoppningarna lite större.
Johan Sundquist vevar in en straff till 1-0-
Men de grusades fort.
7-3 i baken och en lång slakmota inleddes för laget i mitt hjärta.

2024.
Svinkallt.
Och ingen bandy.
Abstinensen är gigantisk.

Men snart.

// Sargis.

Och när jag efter att ha skrivit detta gå förbi termometern så mörknar åter mitt sinne.
-28.
Det sjunker.

Det är dags för kung Bore att avgå!