Angående domare

Jag älskar bandy!
Värmen är fantastisk bland alla oss bandyälskare, vi kan stå på olika sidor på läktaren, ha olika funktioner inom föreningen, men vi brinner för sporten. Kärleken är större till bandyn än det enskilda laget hos väldigt många, även om vi i stridens hetta kanske inte visar det.

Jag började mitt idrottande 73-74 då jag tog mina första skär i Borås Hockeys skridskoskola, har därefter testat flera olika aktiviteter, men ishockeyn var alltid varit nummer ett, som spelare, sen som domare i 16 säsonger därefter några år som tränare innan jag lade skridskorna i garaget 2002. Blev lite rinkbandy, golf mm fram till säsongen 2009 då jag såg min första bandymatch live. Vilket har förändrat mitt, nja hela familjens liv. Startade Borås Bandy, pendlade i fem år mellan Borås och Lidköping för att sonen skulle få bra möjligheter, varit med som ledare i flera olika former på läger med mera. Kollade alla World cup i Sandviken från hösten 2010 till den flyttades till Ryssland, likadant med svenska cupen.
Har med andra ord sett väldigt mycket bandy på olika nivåer de senaste 11 åren.

Under dessa år hört domedagsprofetior om bandys död, ”publiken försvinner” ”dålig återväxt”.
Publiken är lite oroväckande, men jag tror att många väljer att sitta hemma i soffan i stället. Sen är jag rätt övertygad om att problematiken gällande publikmängden kan variera beroende på ort.  Ska vi vara lite självkritiska så måste vi kanske kolla vad vi arrangerar och vad vi konkurrerar med, finns det goda exempel på andra ställen som vi kanske kan plocka russinen ur.

Återväxten oroar mig inte, dam och flickbandy har växt och växer. Har under denna höst sett flera klubbar dela på sociala medier om skridskoskolor med upp till ett par hundra deltagare. Lilla Borås Bandy hade över sextio barn på säsongens första träning. Här handlar det om att göra jobbet,
bjuda in, erbjuda en kul aktivitet byggt på lagom delar lek och spel, viktigast är att ha kul.

Det som däremot oroar mig är antalet domare och kvalitén.
Under de senaste säsongerna så har jag rivit mig mer än en gång i huvudet, exempelvis så har man som anfallare mer eller mindre kunnat köra i full fart in i en backlinje som stänger vägen mot mål och få ett frislag med sig. Varför? Vad är försvarsspelarens uppgift, det borde snarare vara en offensivfoul. Slag på klubban är ett kapitel för sig, har fått olika förklaringar av domare av hur regeln ska tolkas. Vissa matcher blir det flera femminuters-utvisningar i andra inte en enda.
Har sett spelare få röda kort för väldigt ringa företeelser, några dagar senare i elitseriematch blir det fullt raggarslagsmål, genererar i två tiominutersutvisningar.
Domare som använder ett riktigt dåligt ordval till spelare ”mongo” och ”idiot” är två exempel som jag hört under hösten.  

Att ge en U17/19 spelare rött kort, kan säkert vara berättigat ibland, men det är väl samma regelbok man bedömer utifrån. Många av våra ungdomsspelare tittar på seniorer och har dem som förebilder, men bedömningarna på likvärdiga situationer kan variera väldigt. Jag undrar också om någon domaransvarig funderat på hur avstängningar påverkar inom ungdomsbandyn. Alla vet att bandysäsongen är kort, avstängning 2–3 matcher kan göra att en spelare inte får spela matcher på över en månad, då säsongen är ca 4 månader lång så försvinner en stor del av densamma.
Finns risken att man slutar spela bandy i stället, är det bra?
I synnerhet när man får avstängningar som inte ens skulle resultera i en utvisning i elitserien.

Ytterligare ett fenomen som jag upplever har ökat är krockar mellan spelare och domare, vad beror det på. Min teori är att farten inom bandyn ökat markant, vi har idag 19 bandyhallar. Perfekta förhållanden alla träningar, varje pass sitter där den ska, då går det fort ja till och med riktigt fort.
Hur jobbar domare med detta, tränar man matchlikt?

En mycket intressant artikel i Bandypuls nyligen gällde uttalande mot ett domarteam, frågorna som hade ställts var ”har du spelat själv” ”du har ingen känsla för spelet” ”du är kass”. Dem kanske inte ställdes på ett lugnt och trevligt sätt. Men dem är inte helt obefogade, tittar vi exempelvis på U19 nationell så har en del matcher upp mot 10 spelare på plan, kanske fler som tränar och spelar regelbundet med elitserielag farten är med andra ord hög. Har vi elitseriedomare eller allsvenska domare på den typen av matcher. Hos mig kommer direkt frågorna ovan, har du känsla för spelet, har du spelat själv? De 16 år jag dömde ishockey så fick man alltid till sig att man som domare inte ska märkas, du ska inte avgöra matcherna som domare. Du är matchledare, styr matchen men låt lagen avgöra matchen genom sitt spel.

Vi kommer därmed in på essensen på denna krönika.
Hur jobbar vi inom svenskbandy med återväxten i domarkåren, är det ett tvång att som 13-15 åring att gå en domarkurs i din hemmaklubb och sen vara tvungen att döma några matcher för att få en förståelse för hur det är att vara matchledare. Vi behöver dessutom stödja dessa unga nya domare, inga ledare ska stå och gapa under match. Har vi en domaransvarig i alla föreningar, finns det förståelse av vikten med den rollen?
Vi ger spelare ytterligare en väg ifall eller rättare sagt den dagen de väljer att sluta spela längre så kanske domare kan vara en väg.

När du dömt några år hur tränar du, allt fler klubbar filmar sina matcher, kollar du precis som spelare/tränare på matchen i efterhand?
Har vi supervisors som coachar domare genom att titta på matcher och direkt efteråt gå igenom matchen med de team som varit på isen?
Har du ett samarbete med någon förening är du med på deras ispass under träningsspel, döm om dem vill det. Annars så kör dina åkmönster så du får din träning, likväl som spelarna får än mer verklighetstrogen träning. Detta gjorde jag ofta i augusti innan träningsmatcherna körde igång, Ibland blev det 15-20 minuter, någon gång fick jag bara åka skridskor. Men rätt ofta fick jag döma deras spel på träning.

Jag har som fördetta domare den största respekt för alla som väljer att döma, för det är riktigt kul. Men vi måste förstå att man som domare måste utvecklas i takt med sporten. Det tycker jag inte vi gjort inom bandyn, finns en tydlig utvecklingspotential här.
Vi ska jobba vidare med att utveckla alla spelare med en bra värdegrund i takt med att deras kvalitéer som spelare utvecklas.  

Jag undrar om domarna gör det?

//Klas Ström