Nu börjar det

Då så.
Då var den långa väntan över.
Den eviga väntan.
”Jag har väntan så länge på just den här dan…..”

När domaren förkunnar avslag kommande söndag är det tvåhundra fyrtiofem dagar sedan herrarna i Kalix Bandy senast spelade en tävlingsmatch.
Och ni minns väl.
Bortamatch i Borlänge.
Inte bara kniven låg mot strupen, hela verktygslådan låg fastlimmad under hakan på våra spelare.
Steget tillbaka till Allsvenskan var inte bara ett litet steg för människan.
Det blev en eftermiddag av fasa.
Sällan, om än någonsin, har Bandygrytan varit lika hemsk, lika slå-på-käften-jävlig för att till slut bjuda oss utpumpade supportrar på den mest välsmakande av alla rätter.
Med ett måls marginal mot jagande Västanfors klarade Kalix biljettkontrollen för en plats i trappan uppåt i seriepyramiden.
Ett.

Och nu är då äntligen dags för Kalix Bandy att åter göra entré i den allsvenska salongen.
Den allra finaste allsvenska salongen.

Låt oss blicka, och minnas, tillbaka på säsongpremiärer i en annan tid.


Vi kan börja med år 2011.
Då var Kalix åter ett lag i Elitserien och inledde borta mot Bollnäs.
Stora 8-1 i baken när bussen styrde hemåt.
Hemmapremiär fem dagar senare.
Mot Tillberga.
När första halvlek var avklarad visade tavlan 3-0 och Johan Sundquist var tremålsskytt.
När andra halvlek var avklarad visade samma tavla osannolika 8-0 och samme Sundquist var femmålsskytt.
8-0!
Förste målskytten för säsongen var Johan Sundquist i minut tolv i förlustmatchen mot Bollnäs

^{8-0 och vi trodde vi drömde}

Vi kan minnas 2014.
En drömstart.
Allt började med en match mot Tillberga i hällregn.
Det regnade nåt kopiöst.
Matchen blev en parodi.
Siffrorna på tavlan efter nittio plus tillägg var dock en ljusglimt.
Vackra 4-3.
Någon dag senare kom Hammarby.
Samma 4-3 på samma tavla när spelarna lämnade isen.
Dock inget regn då.
Ytterligare någon dag senare.
På en resultattavla i Edsbyn.
3-4.
Tre matcher.
Tre segrar.
Tre 4-3.
 ¤ Kalix första mål för vintern var ett självmål av en olycklig TB-spelare, det första ”riktiga” målet gjorde Jimmy Berglund i minuten sjuttiotre.

2016.
Premiär på bortaplan mot *trumvirvel* Tillberga.
3-0 i baken.

Hemmapremiären skedde mot Vetlanda.
3-0 till smålänningarna efter knappa femton.
Johan reducerar till 3-1 på straff.
Efter paus startar hemmalaget jakten på poäng.
Johan gör 3-2 och 3-3.
Johan gör 3-4 tre minuter senare.
Den Johan heter dock Löfstedt och hade gul tröja.
Johan i röd tröja gör 4-4 med kvarten kvar.
Och så….
I minuten åttiosju.
5-4.
Anton Khrapenkov.
Vilken upphämtning!
Vilken vändning!
Sen blev det bara strunt resten av grundserien innan det magiska kvalet räddade kvar vårt lag i högsta serien.
¤ Förste målskytt: Johan Sundquist i minut trettioett.

Vi backar bandet.
Det går ju inte komma förbi.
1993.
Den allra första bandymatchen i Sveriges högsta serie inom bandyn någonsin i Norrbotten.
Kalix/Nyborg BK – Selånger SK
Folkfest.
Klang och jubel.
6-3 till hemmalaget och hela landet pratade om vårt lag.
¤ Säsongens första röda mål av Jukka Ohtonen i minut tjugonio.

Året efter.
1994
Alla var nu förvarnade om vad det var för pjäser de där rödvita från polartrakterna.
KNBK åker till Sundsvall för att på Gärdehov mota Selånger.
Man åker hem från Gärdehov och Sundsvall med två poäng och 5-3 i målskillnad.

Hemmapremiären går av stapeln mot Falun.
Tvåtusen sjuhundra runt isen och uddamålsvinst.
5-4 efter tappad 4-1-ledning och avgörande med sju minuter kvar.
Matchhjälten blev Urban Förare.

¤ Säsongens förste målskytt blev den eminente halven Sergei ”Sigge” Glukhov i minut fyrtiotre i bortamatchen mot Selånger.

^{# 20 ”Sigge” jublar}

Den elfte november 2005 inleddes den näst högsta serien i Haparanda där, som de då hette, Eurocity Bandy väntade på Gränsvallens is.
De väntade på ett rödvitt lag som kom i buss de fem milen från väst.
Samma buss vänder österut någon timme senare, då med ett glatt sjungande rödvitt bandylag ombord.
De lämnar fiendeland med en klar 10-2-seger.
Nästan på dagen ett år senare invigdes ett stort blått möbelvaruhus i Haparanda.
Tyvärr hittar jag inga målskyttar men laguppställningarna såg ut så här…

^{Idel ädel bandyadel på Gränsvallens is}

Det gyllene året 1960 inleddes med seriepremiär i div III Norrbotten redan på nyårsdagen.
I rykande snöstorm.
I denna storm inledde man med ett prestigeladdat derby mellan IFK Kalix och Nyborgs SK.
Matchen spelades i Nyborg då hemmalaget Kalix inte kunde ordna spelbar is.
Kalixspelarna fick en tung resa hem i storm och svidande 1-5.
”Långrakan” var nog extra lång.
Förste målskytt för NSK var lagets största stjärna i den tiden, Göte ”Skojar´n” Lindbäck och för IFK blev Karl-Erik Bexelius premiärskytt.

Matchen Lappträsk – Seskarö ställdes in.

1934 fick IFK Kalix sin första stora framgång då man, i en vänskapsmatch, besegrade självaste Luleå SK.
1-0 och centerforwarden Verner Engström var målskytten.

Förra säsongen, 23/24, inledde Kalix hemma mot Unik Bandy.
Som vanligt nuförtiden var matcher innan seriestart lätträknade.
Då två.
Inför den serie som nu ska starta har laget….en.
Skilda världar i bandyns lilla värld.
Men tillbaka till fjolåret och matchen mot Unik.
Den nästan obefintliga matchträningen lös igenom i sjuttiotvå minuter.
Knappa 3-2 och ett spel som knappast kommer noteras i filmen om bandyns historia.
Men så, i denna minut och tre minuter senare.
Två mål och matchen är avgjord.
Slutar till slut 7-2 men det osade katt, iller och duva ett tag.
Premiärmålskytt: Anton Khrapenkov redan i den andra matchminuten

Tidigare möten med Örebro SK.
Ett tag sedan vi sågs.
Senast lagen stötte på varandra var i februari 2023.
Säsongen hette 22/23
Vi möttes i Örebro.
Johan gör 0-1.
Sen vänder ÖSK på söndagssteken och ser till att hålla de jagande bestarna från norr bakom sig matchen igenom.
När slutsignalen ljöd i arenan lös tavlan 7-5 och folket vallfärdade ut på stadens gator och torg för ett kex och en Pommac.

Den märkliga coronasäsongen 20/21 möttes även då lagen i Örebro.
5-5 med kvarten kvar blev till slut 8-5 till hemmalaget.

Senare vann Örebro hela serien och tog klivet upp i systemet.
Den första december 2019 möttes lagen senast på vår arena.
Ett fint datum det.
Jonas Claesson, Stefan ”X-et” Erixon och undertecknad firar dagen.
ÖSK var oförskämda och drog hemåt med bägge poängen i en målsnål match.
1-2.

Och innan dess.
¤20181202: 5-3 Ösk, i Örebro
¤20130126: 4-4,  i Örebro
¤20121209: 8-3 Kalix, i Kalix
¤20110108: 5-4 Kalix, i Kalix

Vad är då Örebro SK?

En förening som bildades efter en konflikt inom den dåvarande föreningen i Örebro, IFK Örebro.
Under eftermiddagen onsdagen den tjugoåttonde oktober 1908 sitter en samling herrar och damer på Kafé National i stan.
Över en kopp kaffe och en hallongrotta beslutade man att bilda en helt ny förening.
Sagt och gjort, beslutet klubbades igenom.
– Vad sak vi heta då? undrade någon.
Örebro IF? Nej!
Örebro AIK? Nä!
Örebro SK? Jaaa!
Saken var klar.
Örebro SportKlubb var nu en ny förening i svensk idrottshistoria.

Fotboll och bandy stod på programmet.
Redan året efteråt 1909 tog klubben hem sin första tunga titel.
Man vann DM i bandy.
Samma år spelar klubben sin första fotbollsmatch, med samma herrar som just packat undan pokal och bandyklubbor plus en man ur publiken som fick hoppa in som vänsterinner då det fattades en man där.
Nej, nej Kalix Bandy…..se inte på mig så där.

Åren löper vidare i allt snabbare takt.
Örebro SK kämpar på.
När det så är dags för SM-final i bandy den artonde mars 1951 är Örebro SK ett av lagen.
Bollnäs, med ”Snoddas” i spetsen, stod på andra sidan Stockholms Stadions mittlinje.
Det blev tyvärr en tung uddamålsförlust för ÖSK och ett ”Hadderian haddera..” rullade över huvudstadens byggnader.
På vägen hem till landets sjunde största stad rullade en buss i tystnad.

Det gick tre år.
1954.
Nytt försök.
Motståndet kom från Fagersta.
Västanfors IF.
Det bidde två finaler av en.
1-1 i den första och det där med förlängning eller straffar var det inte tal om.
Omspel beordrades.
I Eskilstuna.
Och än en gång fick ÖSK vända hemåt med hängande huvud.
2-1 till ”Fläkten”.

Men bättre tider skola komma för närkingarna.
Redan året efteråt.
1955.
Återigen Stockholms Stadion.
Denna gång Edsbyn.
Tjugonde februari.
Tjugotvåtusen femhundra på läktaren.
Nu skulle det ske.
Och visst tusan skedde det.
I en final som än idag räknas som en av de mest en av de mest ojämna finalerna genom tiderna.
När slutsignalen ljöd stod ÖSK som segrare med stora 7-1.
Den store matchhjälten och fyramålsskytten Karl-Erik Södergren bars i guldstol genom firandet.
Och i staden på rullstensåsen rullades hatt hela natten.

^{Guldmedaljörer 1955}

1955 var för övrigt året då sargen infördes i svensk bandy.
ÖSK kan stoltsera med att vara första SM-vinnare i bandy med sarg.
Det är stort.

1956 var det dags igen.
Och återigen mot samma flottare med färg som fem år tidigare, Bollnäs.
Och återigen svidande 2-3.

1957 och 1958 kom guld nummer två och tre för ÖSK.
Ingenting kunde stoppa ett gult och svart lokomotiv på guldjakt.
-57 vann man med 2-1 mot Hammarby och -58 med 3-1 mot Edsbyn.

Det gick några år innan nästa guldvåg.
1965 och 1967.
Två finaler.
Två guld.
-65 skickade man hem Broberg till Söderhamn med 5-2
-67 stängde danspalatset Sandgrund i Karlstad tidigt då folket satt hemma och deppade efter IF Götas förlust mot ÖSK. 3-1 till Närkes stoltheter.

Två finaler till hanns med innan stormaktstiden var över förr ÖSK.
1968 och 1973.
Bägge gick i moll.
3-1 i baken i de bägge matcherna.
Först Sirius och sedan Västerås SK.

Men fem guld är fem guld.
Inte så många föreningar som kan brösta upp sig med det.
 

Under de fem senaste säsongerna har de femfaldiga guldmedaljörerna placeringarna:
¤23/24: Sexa i Allsvenskan
¤22/23: Femma i Allsvenskan.
¤21/22: Sextonde i Elitserien.
¤20/21: Etta i Allsvenskan
¤19/20: Sexa i Allsvenskan.

Poängkungar under senaste vintern var:
¤ Alex Adeheimer, som i våras skrev på ett 1+1-kontrakt med klubben, gjorde sju mål och tjugofem assist på tjugoen matcher.
¤ Linus Doktare, som lämnat klubben efter blott en säsong och återvänt hem till Katrineholm, gjorde trettio mål men endast en assist.
¤ Sebastian Brandt, också han med ett färskt 1+1-kontrakt i bakfickan, satte arton mål och levererade tretton målgivande passningar.

Om jag har sett rätt under Bandygrytans lock så har ÖSK spelat åtta (8) matcher under hösten.
Tre träningsmatcher, fyra i den Allsvenska Supercupen och en i Allsvenskan
Man har tagit revansch för finalförlusten 1954 mot Västanfors, 1-2 då 10-5 nu.
Man har även besegrat Helenelund, Boltic och Falun.
Man har fallit mot IK Tellus, mot IFK Rättvik och mot Katrineholm.

Och i sin första match i Bandyallsvenskan kryssade man mot Tranås BoIS.
Matchen slutade 4-4 efter en mycket stark avslutning av hemmalaget i gult.
Smålänningarna gör 0-4 i sjuttioandra och folket suckar uppgivet.
– Jahaja, det här var ju muntert.
1-4 i åttiosjunde.
– Jaha, lite finputsning.
2-4 minuten senare.
– Fasen, de skulle ha vaknat tidigare.
3-4 i nittiofemte.
– Hur mycket tid är det kvar?!?!
– Tre, det kan gå.
Och som det gick.
4-4 i nittiosjunde.
Emil Andersson gjorde målet och publiken hurrade i ett jubel som inte hörts sedan den tjugofjärde september 1888 då, den en och en halv kilometer långa, Örebro kanal med tillhörande sluss invigdes.

Fyra vinster, tre förluster och en oavgjord
Ett bra facit men det bleknar i jämförelse.

Kalix Bandy är obesegrade i höst.
Trots spel ute i Europa.
Förvisso rör det sig om en enda träningsmatch.
5-1 på bortaplan mot OLS.
Men ändå.

Världen må ha blivit än galnare och mörkare under veckan så det är tur vi har en stor källa av ljus och glädje i vår lilla sport.
Låt oss värna om den.

// Sargis


^{Örebro Kanal, nästan lika lummig och sval som Göta Kanal.
Och där simmar inte heller någon haj eller val.}