Kära bandy

Bandy.
Min allra käraste av alla sporter.
Min kära bandy.
Du har tagit ett steg till i din utveckling.
Du fick mig att tappa andan.
Du har nu visat de allra mest avoga att du är VÄRLDENS VACKRASTE SPORT.
Och det kommer du alltid vara.
Punkt.

Det vi fick ta till oss under den stora finaldagen trodde jag inte fanns.
Men herregud så du överraskade mig.
En magisk lördag vid min tv.
Det var väl det enda felet med alltihop, att jag inte var på plats.
Men jag lovar, nästa år.
En sån här uppvisning vill jag se på plats.

Uppvisningen började redan på förmiddagen med damerna.
Elitseriens två bästa lag.
Perfekta förutsättningar.
Jösses.

En härlig match med galen inledning.
Två lag med full gas framåt.
Det där med defensiven, det tar vi en annan gång.
Det bedarrade en smula men matchen var en fröjd att se.
En match på allra den högsta nivån.
Och målet.
Frislaget.
Lobben.
Iskyla.
Handleder.
Sanna Gustafsson.
Magi.
Ett mål som måste visas i skolklasser som lockbete.
Ett mål som måste målas av.
Förutom målet med M såg vi bland mycket annat:
¤ Systrarna Friman i Villa.
¤ Sjuttonåriga målvakten i Villa, Olivia Jacobsen, göra debut och agera som det var hennes match fyrahundrafemtiofem.
¤ Tova Grönoset i VSK är en personlig favorit.

Sen kom herrarna in.
Jag har sett mången elitserie- och slutspelsmatch under säsongen.
En del har varit sådär, de lade jag för sig.
En del har varit bra, de lade jag för sig.
En var osannolik, den lade jag för mig.
Finalen.

Elitseriens två bästa lag.
Perfekta förutsättningar.
Jösses.

Jag tror med säkerhet att vi aldrig sett vår vackra sport stå på den nivån under nittio minuter plus tillägg.
Två lag som bara skulle vinna.
En Martin Landström som levererar passningar som inte finns.
En Martin Hammarberg som dunkar på hörnor.
En Christoffer Fagerström som gör tre.
En Christoffer Edlund som gör fyra.
Målmännen Thimfors och Kjellson.
Villa går mot guld.
VSK kvitterar i den allra sista sekunden.
Målet inskickat av han som avgjorde finalen ifjol.
Viktor Spångberg.
Edlund avgör i början av förlängningen.
Värt att notera i en bok:
¤ 2023, Viktor Spångberg avgör för sitt VSK mot Villa 1:42 in i förlängningen.
¤ 2024, Christoffer Edlund avgör för sitt Villa mot VSK 1:40 in i förlängningen.
Nästan kuslig precision.

När bandyn är som allra bäst är den på detta vis.
Det kan inte bli bättre.
Tror jag.
Jag har sagt så förr då man sett en match utöver det vanliga.
Men detta…..nä, det kan inte bli bättre.
Eller vad säger ni spelare?
Kan ni ta det till nästa nivå?
Finns det en sådan över huvud taget?

Efter denna uppvisning måste nu de ledande i svensk bandy verkligen lägga all kraft på att sälja in vår sport i de stora mediehusen.
Visa upp detta.
SVT gör en sändning i toppklass och måste, MÅSTE, ta till sig detta och inse att sporten faktiskt gör sig riktigt bra i tv om man bara vill.
Tekniskt kunnande och massor av kameror gjorde sändningen till en riktig höjdare.
De som hädanefter påstår att man inte ser bollen i bandy på tv ställer vi i skamvrån.
Ett sedan länge förlegat uttalande som blev än mer förlegat efter detta.
Så ni på SVT hör min bön: En match per omgång under vintern vore en dröm, amen.
Tidningarna som, idag, bara jagar klick hade ju blivit nerklickade om de ägnat större intresse av finaldagen än om Wahlgrens eller bantningstips.
Det är jag övertygad om.

Vi som står utanför de styrandes korridorer behöver ta oss i kragen och försöka hjälpa till att göra reklam för vår sport.
Jag kan ibland tycka det är alldeles för mycket negativa tongångar om än det ena, än det andra.
Bandyn ska spelas utomhus.
Bandyn ska spelas inomhus.
Planen är för stor.
Spelet är för defensivt.
Det är för dyrt.
Klubborna ska vara gjorda ”bordi björkarna nere på fjär´n”.

Jag respekterar alla synpunkter och det är av olika tankar vi förs framåt, men på en punkt viker jag mig aldrig.
Och då menar jag aldrig.
En final.
EN.
Inte tre, inte fem, inte femton.
En.
Fortsätt utveckla den, finns alltid nån lite del som kan bli bättre.
Hitta rätt i, den nästan omöjliga frågan, om spelplats.
En viktig men inte helt lätt fråga.
Som jag har gillat atmosfären runt omkring i Uppsala.
Som jag gillade SPELET i Västerås.

Har dock ingen aning om hur arrangemanget runt arenan såg ut.
För några (kanske fler än så) år sedan fanns det som kallades ”Hemmaplan” där folk kunde strosa runt och bekanta sig med lagen i Elitserien.
Kanske köpa en liten souvenir.
Jag har själv stått där för Kalix räkning och tyckte det var riktigt trevligt.
Även de år jag inte stått där har jag uppskattat att träffa representanter för de olika föreningarna.
Mer sånt.

Allt handlar om att synas i bruset.
Och det måste vi i bandyn bli bättre på.
Visa det positiva.
Prata om det positiva.
Även om vi alltid har motvind så finns det alltid ett hörn där det finns lä och värmande solsken.
Sida vid sida, tillsammans hjälps vi åt.

Så hören upp du kära bandysport.
Du och jag.
Oavsett division, nivå eller väder.
Vi står tillsammans.
Tills dess strålkastarna slocknar och vemodet rullar in.

// Sargis