Derbyseger



Välkommen till vår arena en fredagskväll i februari

Det har pågått sen länge.
Det har fyllt på med massor.
Snö.
Det sägs att det samiska språket har tvåhundra ord för snö.
Jag har ett.
Det börjar med snö och avslutas med ett ord som inte är lämpligt att skriva.

Denna fredag var inget undantag.
Det snöar tvärsöver.
Och det är väldigt nära den ljuvliga blötsnön som vi bara älskar att skotta.
Min hjälte i vardagen är han som en gång kastade snöskyffeln i drivan och gick in på sin kammare och uppfann en snöslunga.
En hyvens kille.

I detta snöfall kom en buss fullastad med bandyspelare från staden där Joel och Tyra bor.
Umeå.
På sin väg mot norr hade de passerat avfarten till Istermyrliden.
Istermyrliden.
Ett namn på en ort.

När jag kom in på arenan pågick uppvärmningen.
Knappt att jag såg vem som var vem där ute.
Snön satte all sikt ur spel.
Att jag dessutom har glasögon på näsan gjorde ju inte saken villre, eller bättre som ni som inte bor i Kalix säger.
Vindrutetorkare är önskvärt.

Uppvärmning i snöfall

Strax före avslag
När tiden hade gått fram till 19:00 var det så dags.
Domaren för kvällen heter Sebastian Nordgren-Lehto och han tycker det är dags att börja drabbningen.
Annandagsderbyt.
Som flyttades till en annan dag.
Trettondagsderbyt.
Då var det kallare än ni har mardrömmar om.
Matchen flyttades till idag.
I snö.
Förvisso var det väl så kallt där under trettonhelgen så att ställa in var det enda rätta men det får hellre vara en griskall match än en match som detta.
I alla fall för mig som påbyltad publik.

Man har alltid sagt att för att vara en bra bandyspelare ska man behärska det väder som råder.
Oavsett vilket.
Idag finns det spelare som stönar om det inte är spegelblank is utan det minsta lilla fjun med snö.

Halvlek ett.
Nåväl, matchen är igång.
Kalix Anton Hellman har gjort avslag.
Och snöandet är i full blom.
Kalix börjar i motvind.
En rejäl motvind.

Två hörnor för hemmalaget innan sju minuter har gått.
Bägge går bom.

Anton Khrapenkov byter klubba.
Måhända till en snöklubba.
Men oavsett vad han hade för klubba så var han mycket bra matchen igenom.
Skapade mycket med sin fart så länge det gick hålla bollen i spel.

Gästerna från Björkarnas stad får två hörnor i ett svep.
Om de blev nåt?
Näver.

I tolfte får hemmalaget ett frislag strax utanför straffområdet.
Spelarna viftar och menar att det var innanför.
Dock är linjerna begravda under en ansenlig mängd snö så det var omöjligt från min plats att avgöra vad som var rätt eller fel.
Frislaget blev det inget av.

I femtonde råder det dock inga tvivel.
En vit försvarare håller sin klubba högt upp i kvällsmörkret i sin iver att stoppa bollens bana in mot målet.
Straffen är klar som solen.
Hur nu den ser ut.
Och från straffpunkten är han obeveklig.
Han har tröja #17.
Han heter Sundquist, Johan Sundquist.
Det kommer mer från hans klubba.

Nu börjar det vina långbollar härs och tvärs över isen.
Hemmalaget kan jag tycka har lite bättre styrsel på sina men har lite för lite trafik framför de vita försvarsarbetarna som får träna på sina kunskaper i tennis i lugn och ro.
Umedalens lika långa bollar rikta sig i första hand mot den ensamme riddaren #9 Teo Eklund.
Skriver jag när en lika lång boll dimper ner hos #4 Alexander Söderlund.
Det är då det händer.
Det höll i sex halvlekar och nitton minuter.
Ett mål i baken på hemmaplan detta år.
Tvåhundra åttionio minuter.
Från vänsterinnerläge drar han på bort i Joel Snälls vänstra burgavel.
1-1.

I fjärran hörs en skoter och Umedalens P16 släntrar upp på läktaren.
Publiksiffran fördubblas.

Umedalens målis är riktigt på hugget i snöfallet.
Han heter Alex Takalo och har fått sina grundläggande kunskaper i bandyns abc i Haparanda.
Nu räddar han ett lågt skott till Kalix femte hörna.
Som går bom.

De långa bollarna fortsätter.
De vita får ägna sin tid åt att freda sitt torg.
Vilket de får göra lite för ostört i mitt tycke.
Spel efter isen är nu inte att tänka på.

Minuten är tjugoåtta när hemmalaget åter tar ledningen.
Ett typiskt snömål.
Anton Khrapenkov skjuter från avstånd.
Målis ser bollen sent och får göra en snabb parad utan att fånga den.
På returen är Robin Alamaa snabbt framme och vispar in ledningsmålet.
2-1.

Och vi hinner knappt ta nästa andetag förrän det åter är dags.
3-1.
Inte helt olikt förra målet.
Mattias Snäll slår in bollen från vänsterkanten.
In i stormens öga har han med #17 smugit in.
På volley styr han in sitt andra mål för kvällen.
Det skulle komma mer.

Ledarstaben i Kalix som står nedanför min plats börjar likna snögubben som står och välkomnar oss in till samhället nere vid rondellen på E4 nedanför Coop.
Drivor av snö på axlar och mössor.

Kalix har två hörnor bom.

Joel Snäll, med sina finska rötter, visar att han nog skulle kunna bli nåt bra i landets stora sport, boboll.
Mäktiga utkast skär genom snöyran.
Hur kan man kasta en boll så långt utan att axel och armar rämnar?

Johan är nära ännu ett mål men än en gång är den där målvakten på hugget.

Två små minuter innan kaffet jagar Mattias Snäll ifatt en boll som har det tungt i snötäcket på isen.
Hinner upp den djupt ner till höger om målisen.
In mot mål med bollen och där står #90 Janne Rintala placerad.
4-1.

Kafferast.
Stora maskiner kör i fart som får de tävlande i skogarna runt Umeå att framstå som söndagsseglare.
Inget futtigt här inte.
Är det mycket snö plockas den tunga flottan in.
Kan ju också tycka att det är lite humor att kvällens matchsponsor är en…….traktorfirma.
De behövde dock inte rycka ut då vaktmästarna och en funktionär med kunskaper såg till att med bravur få bort all snö innan det åter var dags.
Imponerande jobb.
Hatten av.


Andra halvlek.
Kanske snöfallet minskade en smula.
Kanske jag inbillade mig.
Men nog gick det hålla bollen på isen lite längre i andra halvlek än i den första.

Och när bollen rullade visade hemmalaget vilka som bestämde.
Vilka som var numret större.
Välkomna till Kalix, så här spelar vi bandy.
De vita ställer ihop sitt lag på liten yta framför målisen.
Det går inte igenom en boll där.

Ett mycket fint anfall med herrarna Sundquist och Snäll är nära ge framgång.

Lite fånigheter framför målman Takalo då han och de övriga i vitt menar på att han blev slagen på fingrarna då han fångat bollen nere på isen.
Media hade frossat i det hela och kallat det att spelarna visade känslor.
Jag kallar det fånigheter.
Det hela lugnar sig rätt fort och man ägnar sig åt bandyspel i stället.
Nån form av bandyspel i alla fall.

Vi plöjer oss fram i snöyran till minuten femtioåtta.
Kalix får sin tionde hörna.
Från höger.
Bosse och Marianne är i full färd med att plocka ihop grillen en bit ifrån.
Anton K står med sin snöklubba och ska peta in bollen till skottglada medarbetare.
Signal.
5-1.
Den träffen.
Den träffen är kvällens projektil.
Rätt upp i första krysset.
Inte en snöflinga hinner träffa raketen som passerar.
Den målis som hade tagit det skottet är inte född än.
Jösses.
Vem?
Han med 17.
Hans tredje.
Han är dock inte färdig.

Ty i sextiotredje är han framme igen.
6-1.
Ett mycket vackert bandymål signerat Sundquist och Khrapenkov.
Ett mål som får oss att njuta och le.
Johan är därmed fyramålsskytt och ökar på ledningen i mål- och poängligan för div1 norra.

Det börjar bli lite irriterat där nere.
Det ylas som vargen vid avblåsningar i fel riktning.
Det gnälls och klagas mot domartrion.
Frustrerat och irriterat.

De vitklädda från Umeå får ett frislag från kanske femton meters avstånd.
Den röda muren är gles som garnityret på en gammal hockeyspelare.
Skottet från Teo Eklund går igenom och ännu ett mål i baken får föras till protokollet.
Vi för också in i det protokollet att denne Eklund var den spelare hos gästerna som visade upp mycket goda kvaliteter i den nobla konsten bandysport.
Det såg även matchjuryn som gav honom pris som bäste spelare i vit skrud.
I Kalix gick priset till Anton K.
Två bra val.

Kalix har en hörna

Efter en stund med lite mindre snö ökar det nu åter på.
Vinden tar tag i de fallande flingorna och driver dem rätt i ansiktet på Umedalens målvakt och bollkallen där bakom buren.
Spelarna i rött har vinden i ryggen.
”Vindens melodi hörs bort i fjärran….”
Nja Max Fenders, vi hörde den nog i vår närhet.

De röda anfaller med gott hopp.
Våg efter våg längs vänsterkanten.
Anton K skär upp revor i det vita skynket gång efter annan men bolluslingen har svårt att hitta i det täta där inne vid buren.

I åttioåttonde får Alex Takalo i lila tröja visa upp sin färdigheter i den högre klassens akrobatik då han på nåt avigt sätt räddar en boll i lustig bana på väg över honom.
Jag ger honom kvällens applåd för det numret.

Och sedan gör Mattias Snäll 7-2 i åttionionde.
Väl värd en markering i målprotokollet.
Han har hållit uppe fart och geist genom hela kvällen.
Jobbat och jagat.

Nittio minuter och trettio sekunder på klockan bakom en översnöad Joel Snäll när domare Nordgren-Lehto tycker att det räcker.
Slutsignalen ljuder genom aftonens mörker.

Slut
Två poäng till på kontot.
Ny match på söndag.
Förhoppningsvis i bättre väder.

Men min devis är ändå.
Bandy är alltid världens vackraste sport.
Alltid.
Oavsett väder.
Kanske inte i hällregn men annars.

På parkeringen står bilarna som snöhögar.
Vilken hög är min?

//Sargis.