Femte februari 2023.
En helt vanlig söndag för trehundrafjorton dagar sedan.
Tre hundra fjorton.
Det är många dagar det.
Jaha, och vad är det med denna dagen då?
Inget speciellt, förutom en sak.
Kalix Bandys damer vann med 4-3 mot Härnösand AIK.
Och Noomi Valikainen gjorde Kalix fjärde och sista mål i minuten fyrtiosju.
Sedan dess har påskharen kommit med sina ägg fullpackade med godsaker.
Flyttfåglar kommit och gått.
Båtar har åkt ner och upp vid uppdraget i kommunens många båthamnar.
Långa kalsonger har packats ner för att tas upp i nästa andetag.
Och vi har inte sett dessa damer sedan dess.
Förrän nu.
Nu.
Kommande söndag,
16 december.
Trehundrafjorton dagar mellan hemmamatcherna.
En hemma, elva borta.
– Välkomna ombord på bussen.
När andra lag har firat sina vinster har detta lag suttit i en buss.
Fem minuter Spånga, fem minuter Skutskär.
Fem minuter Edsbyn, fem minuter i Bollnäs.
In på hotell.
Ut från hotell.
Hej och välkomna, tack för besöket.
Men tjejerna sväljer det och rullar vidare mot nya mål.
Aldrig ett gny från det laget.
Vilka är det då de möter?
Denna första hemmamatch sedan februari.
Måhända har de stannat kvar i Kalix sedan dess.
Härnösand AIK.
Som nu även har lagt till ett Selånger till sitt namn Haik/Selånger.
Man har inför denna vinter inlett ett samarbete med Selånger från Sundsvall och Östersund.
Passerade de bägge städerna häromsistens och slogs hur vackert Sundsvall var då vi i kvällens mörker söderifrån kom upp på höga och långa ”Sundsvallsbron”
Med stadens alla lampor där nere i city och sedan klättrande uppför Södra berget med sina balalaikor och det Norra berget tog det andan ur mig.
Sen kom vi till handelsområdet i de norra delarna.
Inte riktigt lika vackert.
I Härnösand spelar man bandy på klassisk mark.
Alla.
Alla som någon gång har provat på vår sport uppe på våra breddgrader har någon gång under karriären beträtt isen på Högslätten.
T.o.m jag som aldrig har spelat har gjort det.
Mitt enda inhopp som ledare var en helg med F13 (?) en gång för länge, länge sedan.
En av de ordinarie tränarna hade blivit sjuk strax innan avfärd och eftersom vår dotter spelade och jag var en inventarie runt lag så fick jag frågan om jag kunde hoppa in.
När så helgen var till ända och bussen vände hemåt satte jag mig ner och inväntade att telefonen skulle börja ringa.
Man borde ju vara het på marknaden…..
Men en fantastiskt rolig helg var det.
1945.
Det är ännu längre sedan än femte februari.
Mumintrollen debuterar i Tove Janssons bok ”Småtrollen och den stora översvämningen”
Totta Näslund och Ritchie Blackmore föds.
Och den åttonde maj är en dag i glädje och lättnad, andra världskriget tar äntligen slut.
Kanske skulle nu män med makt lära sig att det här med krig är inte bra.
Ja, just det.
Bara titta sig om i dagens värld.
Inte ett dugg bättre.
Men 1945 var även det år Härnösand AIK såg dagens ljus.
Ett kvarterslag i fotboll tänkte sig att bli lite större än kvarteret och bildade Bollklubben Virgo.
Tyvärr för de nysatsande var det namnet upptaget och tog man ett snabbt beslut på att det fick bli just Haik.
Var väl ändå lite bra det.
BK Virgo.
Nja.
I sin digra katalog hade man sporterna fotboll, bandy, allmän idrott, skidor och bordtennis.
Allmän idrott.
Idag mina vänner ska vi träna hårt i Allmän idrott….
Kalix möter Haik i Allmän idrott.
1946.
Klubbens första bandymatch gick av stapeln.
I junior-dm mot lokalkonkurrenten Älgarna.
Glada i hornen var nog dessa Älgar då slutsignalen ljöd.
8-0 skrevs segern till.
Åren går.
Även i Härnösand.
Säsongen 1983/1984 var ett synnerligen fint år i klubbens historia.
Damlaget lyckas ta sig upp till högsta serien som då hette div1, blev inte Allsvenskan förrän 1993.
Det blev en kort sejour bland de stora för de rödvita damerna.
En säsong, tack och hej.
Men inga mörka moln över staden som Johan III grundade redan år 1585.
Man skulle tillbaka.
Och man kom tillbaka.
En vinter i den lägre våningen fick räcka så när div1 inleddes där under hösten 1985 så stod Haik åter med.
Det blev tio säsonger där uppe innan falluckan öppnades.
Haik/Selånger denna säsong.
En rätt bra inledning på serien måste man väl säga.
Fyra matcher.
Två borta.
Två hemma.
Fjorton dagar mellan hemmamatcherna.
Inte trehundrafjorton.
På de fyra matcherna har man håvat in två vinster och två oavgjorda.
Ett fint facit.
Poängdrottningen i laget är Moa Nyberg.
Hon har fem mål och en assist på sitt cv så här långt.
Isabell Köhn skuggar med fyra mål och Emilia Westh har gjort tre.
Därefter var det två med ett mål vardera så det verkar vara de här tre det handlar om.
Bygg murar Kalix!
Hemmalaget då.
Har börjat serien med många mil i en buss.
Sex matcher.
Sex på bortaplan.
Två vinster.
En oavgjord.
Tre förluster.
Man kommer dock hem till denna match med en härlig seger i trunken.
I söndags vann tjejerna mot Skutskär med stora 9-1.
Många ryggar rätades ut.
Den från Umedalen inlånade Klara Stridsberg är lagets överlägsna poängdrottning.
Elva mål (!)
En assist.
Och vi ska även lägga till i protokollet att Kalix Bandy gjort arton mål hittills.
Hon har alltså gjort elva av arton mål.
Sextioen procent.
En fin siffra.
Av dessa elva mål är ett på hörna resten är spelmål.
Tvåa i samma liga ligger Caroline Strömberg med ett mål och fyra assist.
Övrigt
10-1.
Skåpet, byrån och bokhyllan är ställd.
Igår kväll i Lidköping.
Giganternas kamp.
Serieledande Villa/Lidköping mot tätt jagande Bollnäs.
Jag var bergsäker på en jämn och tuff kamp där utgången ändå kändes lite oviss.
Okej, hemmaplan avgör så Villa vinner.
Säg 6-4.
Det blev aldrig nån match.
Det blåa hemmalaget ryckte tussarna och körde över sina gäster.
3-0 efter tio.
Varsågod och skölj.
5-1 i paus blev tillslut 10-1.
Jag är mållös.
Och jag tror många andra ute i landet är det.
Men jag är övertygad om att de orangea repar mod och fortsätter vara ett topplag.
I herrarnas allsvenska är det jämnt på toppen.
Som det sig bör.
Sju lag inom fem poäng.
Åby håller toppflaggan.
Vinner Ljusdal ikväll (torsdag) mot Borlänge går de upp en poäng efter.
Ingen som läser damernas Elitserie höjer sina ögonbryn till några höga höjder.
Villa obesegrade högst där upp.
Dessutom en målskillnad som får mig att hicka.
Gjorda mål: 74
Insläppta mål: 3
74 – 3.
På sju matcher.
Det går som inte att mejsla in.
74 – 3.
Målgöraren i serien är Villas Ida Friman med tjugofyra mål.
I allsvenskan hittar vi Spånga/Bromsten i ledartröjan.
En ledarposition de ska ha då de fått många tunga namn från nedlagda AIK.
Obesegrade i fem matcher.
Målskillnaden är inte så dålig den heller.
69 – 4.
Till sist.
Med tanke på att Villas huvudtränare Johan Sixtensson aviserat kliva av efter denna säsong så finns jag tillgänglig.
Och med tanke på mina meriter så.
En bandycup i Härnösand är svårslaget.
// Sargis
En sport. En passion
