Veckomatch mot Kungälv

Nu blir det västkustskt på vår arena.
Hummer och tång.
Orten där Tommy har tränat.
Där Jukka har spelat.
Där Ari har spelat.
Där Antti har spelat.
Där Janne och Pekka lärde sig stå på skridskor.
Där Jimmy provade lyckan.
Där Nordre älv tar över en del av Göta älv och mynnar ut i havet sexton kilometer västerut.
Där, Anders Byström, den trefaldige guldmedaljören i snapsvise-SM föddes 1962.
Där vägen som jag bor vid i min by passerar även genom staden, Ytterbyvägen.
Där dansorkestern Streaplers bildades 1959 och 1974 spelade in låten som rusade rakt in på såväl Svensktoppen som Unescos världsarvslista.
”Vad har du under blusen Rut?….”
Där idag femtiotusen glada människor lever och bor.
Staden som i ett tidigare liv lång tre kilometer västerut och hette Kongahälla.
Nu heter den Kungälv.

^{Ytterbyvägen i Kungälv}

Två mil norr om Göteborg där E6 passerar på sin väg mot det land som gett oss namn som Trine Hattestad, Johann Olav Koss, Ivar Formo och en bandyspelare i dagens IFK Kungälv, Sondre HØydal.
Gripen/Trollhättans lagkapten, Felix Callander, är också norsk.
Och en av de trevligaste spelare jag mött under mina år runt arenor.

^{Ivar Formo}

Och den där Byström som vunnit tre guld i snapsvisor har även två silver och tre brons.
En fin prissamling i sitt skåp.
” Helan går…..”

En ort med en av svensk bandys mest omtalade bandyarenor.
Skarpe Nord.
En arena där nämnda E6 passerar över ett av hörnen och river ned grus, sand, navkapslar och från Norge insmugglade varor över isen.
Men nu är dess dagar räknade.
Det är slutspelat på den arenan.
Spelare runt om i landet drar en unison suck av lättnad.
Många äro de lag som åkt hem med sand i håret och tung förlust.
Men från och med denna era över och förbi.
Det ska byggas hall.
I anslutning till Ytterby.
Ytterbyn?!
Jo jag tackar, tak och väggar över Nyborgsvallen.
Vi minns en tid då det diskuterades konstfruset på den arenan, byns stora arbetsplats ”Albin-Pannan” kunde tänka sig erbjuda en liten summa till hjälp.
Mot att Nyborgs SK skulle anta namnet Team Albin.
Jaja.
Idag finns varken bandyn eller Albin-Pannan kvar i Nyborg och arenan har belagts med en grön matta i plast och isen spolas endast upp på en planhalva så att skolans pysar ska ha en is.
Nåväl.
Nog om det.
Men Team Albin……..nja..

^{Slutspelat på isen under E6}

Det blir alltså hallbygge i Kungälv.
Beslutet klubbades igenom i februari detta år, 2024.
 Bygget skulle starta under v44 och beräknas vara färdigt då sista spiken slås in.
Jag hittar tyvärr inga uppgifter om detta på det hära internet.
Bandylaget har i sin eviga väntan flyttat sin verksamhet till Ruddalen belägen mellan Grimmered, Högsbohöjd och Västra Frölunda, ca tre mil från Kungälv.

Ruddalen var det.
En mörka arena för norrbottnisk idrott.
För norrbottnisk fotboll.
Året var 1992.
IFK Luleå, som hittills varit det enda laget från länet i Allsvenskan, skulle åter ta klivet upp.
Kval mot Frölunda.
IFK vinner hemma på en igenfrusen Skogsvallen med 2-1 och åker nu till Ruddalen.
IFK gör 2-0 innan paus.
Det enda som hörs i länet är lokalradions rapporter från fjärran Göteborg.
2-0.
4-1 totalt.
Fyrtiofem minuter kvar.
Under tretton olyckliga minuter av andra halvlek försvinner alla hopp, alla leenden och alla drömmar ut över Slottsberget med närliggande mosse.
Under de tretton minuterna gör Frölunda fyra (4!) mål och förpassar kamraterna från Luleå hem till norr i isande tystnad.
Det som var så nära.
Idag har vi bara Piteå IF:s damer som bär upp fotbollens fana i vårt län.

IFK Kungälv.
1940.
Det är oroligt ute i Europa.
Kriget rasar i oförminskad omfattning.
En mörk tid i mänsklighetens historia.
En mörk tid vi inte lärt oss ett skvatt av.
Men vi släpper det mörka.
Ägnar oss ljusglimtar under detta år.

Lasse Åberg föds i Hofors församling.
En vecka senare föds Lill Lindfors.
Även Nancy ”These boots are made for walkin´” Sinatra föds under året.
Likaså Edson Arantes do Nascimento.
Han blev senare mer känd som “Pelé”

På Hisingen i Göteborg bildas BK Häcken.
Och ett frislag därifrån sitter sammanbitna herrar med hatt, rock och cigarr på en lokal i Kungälv.
Radioapparaten i bakgrunden spelar den senaste hitlåten.
Ulla Billqvists ”Min soldat”
” Hans skor är för stora och hans mössa för trång
hans byxor för smala och hans rock är för lång
men det gör detsamma för han är min soldat
någonstans i Sverige”

När den ljuvliga sången närmar sig sitt slut har så herrarna fattat ett beslut.
Hattar i luften.
Vi har bildat en stolt idrottsförening med kamratstjärnan på bröstet.
Leve IFK Kungälv.
Till och med Albrekt av Mecklenburg som suttit fängslad på Bohus fästing under stor del av 1300-talet sjöng med i klubbvisan.
”Stolta, starka, oslagbara…”

Och åren rullade vidare.
Det blev fred i Europa.
När så säsongen 1948/1949 stod på röda mattan för invigning återfanns ett nytt lag i våningen under festlokalen.
Serien hette div2 Västra Götaland Södra och det nya laget hette IFK Kungälv.
Fem matcher senare var serien över och förbi.
IFK hamnade på en femteplats av sex deltagare men det var man mycket nöjd med.
På sjätte plats och utan poäng kom lokalrivalen Kungälv SK.
Det kastades blickar runt omkring på gator och torg.
En del var lite kaxiga.
En del var arga.
En del var ledsna.
En del var glada.
Alingsås SK vann serien.
Och långt uppe i norr får Kiruna stadsrättigheter.

Säsongen 1962/1963 blir den första säsongen av klang, jubel och Streaplers ”Happy piano” som nyligen tagit sig in på den åtråvärda Svensktoppen.
Det gjorde även kamraterna från Kungälv.
Efter att ha vunnit serien en poäng före Surte SK skulle man nu möta IK Viking i ett dubbelmöte där vinnaren tar allt.
Det började bra för IFK.
Hemma på den två år gamla arenan Skarpe Nord vinner man med 4-1.
Och nu väntar bortamatch i Hagfors.
Det blir en rysare likt den i fotboll på Ruddalen långt senare.
Hemmalaget vinner matchen.
Men tyvärr för Monica Zetterlunds hemmafavoriter med ett mål för lite.
4-2 och IFK Kungälv kan nu titulera sig som ett lag i högsta serien.

Måhända var det firandet av större karaktär än när klubben tog DM-guld efter finalsegern med 2-1 mot Bagaregården 1956.

1965 är också ett fint år i Kungälvs historia.
De styrande i kommunen var nu säkra på att risken för att staden skulle brännas ned ytterligare en gång var över.
Så hade skett under åren 1135, 1368, 1563 och 1612.
Men i och med att man nu, 1965, ansåg att faran var över så lät man uppföra en ny bandyarena och kalla den Skarpe Nord.
En arena som blev utnämnd årets bandyarena 1992.

1965 är också året då Maj Sjöwall och Per Wahlöö ger ut boken ”Roseanna” och svenska folket får bekanta sig med poliskommissarie Martin Beck.
Inte allt, men mycket var bättre förr….t.ex Martin Beck.

Under de nästkommande åren åker laget upp och ner till högsta serien innan man lyckas etablera sig på allvar säsongen 1969/1970.
Man låg kvar i denna högsta serie fram till våren 1978 då sagan tog slut och porten till festvåningen stängdes med en duns.
Under den sejouren nådde också laget till semifinal under våren -75, en semifinal man föll mot slutsegrarna Ljusdal BK men är det längsta man nått i slutspel än i denna dag.

Säsong 83/84 och de sex olika div2-grupperna är färdigsummerade.
Sex grupper och fyrtioåtta lag i landets nästa högsta serie.
En annan tid.
Inte bara Martin Beck som var bättre förr.

IFK Kungälv står som segrare i div2 Västra Götaland.
Härnösand AIK i div2 Norrland.
När kvalet är över och förbi har bägge dessa lag, tillsammans med Katrineholm SK och Sandviken AIK, tagit plats i seriepyramidens översta våning.

Våra vänner från Kungälv gnuggar vidare.
Inga stora framgångar och det blir några livräddningskval men sin plats behåller man fram till våren 1998 då det åter är dags att kliva ned ett trappsteg.

Tiden rinner vidare.
Längs Nordre älv.
Längs Göta älv ner till Göteborg.
Längs Kalix älv.
Tiden passerar ett millennieskifte.
Ett millennieskifte där all världens datorer skulle säcka ihop i sina ettor och nollor.
Det hände…..ingenting.
Och tiden fortsätter sitt rinnande.

Säsongen 2007/2008.
En säsong fylld av snapsvisor, Streaplers och vinster för IFK.
Serien heter nu Allsvenskan.
IFK i den södra gruppen.
Arton matcher.
Arton segrar.
Kvalet spelas i samma grupp som Gripen/Trollhättan, BolticGöta och Frillesås.
Kvalgruppen vinns och IFK är åter ett lag i den serie som nu heter Elitserien.

Från den norra tar sig grannkommunerna Kalix och Haparanda till kvalet.
De bägge kombattanterna får tack vackert stanna kvar i Allsvenskan.

Det fanns även än ”Allsvenskan mellersta”.
Tre grupper, trettio lag.
I näst högsta.
Och det för bara sjutton år sedan.
Hur var det nu igen, när var det lite bättre?

IFK blir ett säkert kort i den elitseriemässiga kortleken.
De finns där.
År efter år.
Tills…

…..Åttonde april 2016.
Någonstans i en underjordisk bunker vaktad av tungt beväpnad personal sitter en sammansvuren samling mäktiga personer.
Strama.
Strikta.
Sammanbitna.
Inte en min över ansiktet.
Stenhårda blickar.
Cigarröken ligger tät.
Belysningen är dämpad.
Ett beslut skall fattas.

Senare på kvällen ringer telefonen på IFK Kungälvs kansli.
En totalt känslolös stämma hörs.
– Er Elitlicens är indragen, ni är härmed utkastade ur Elitserien. Ni har två veckor på er att överklaga.
Adjö.
Klick.

Överklagan lämnas in.
Det ringer igen och samma röst hörs i luren.
– Er överklagan avslås. Adjö.

IFK Kungälv är brutalt utkastade ur Elitserien av ekonomiska skäl.
Nu är jag definitivt inte den rätte att uttala mig i denna fråga då jag inte vet allt i denna soppa men nog finns det en hel del att fundera över.
En hel del.
Och en halv därtill.

IK Tellus fick frågan om de ville ersätta.
Den första maj sade Martin Krigh och de övriga spelarna och ledarna i stockholmslaget att de gärna gör det.

Denna säsong.
Efter den smällen har inte laget från väst orkat resa sig ordentligt förrän kanske nu.
Denna säsong nämns laget tidigt då det ska rabblas favoriter till serieseger.
Och man har inlett säsongen alldeles lysande.
Lika lysande som fullmånen över en bandyis en vinterkväll.

Man vann den allsvenska supercupen efter i finalen besegrat Nässjö IF med uddamålet,
5-4.
Och vandringen genom Allsvenskan mot ett eftertraktat kval framåt senvintern har även den börjat lysande.
Man kommer upp till fjärran nord som serieledare.
Sju matcher.
Sex vinster.
En förlust.

Poängkungen i laget heter Hugo Andersson som på sju matcher har skrapat ihop fina fjorton poäng fördelat på fem mål och nio assist.
Målkungen heter Niklas Holopainen, han har vispat in elva mål på sju matcher.

För hemmalagets del har vintern börjat i en grå ton.
Mörkt grå.
Femtonde och sista plats
Fem matcher.
En poäng.
Flest poäng i laget har Anton Khrapenkov med sex poäng, två mål och fyra assist.
Och han som har gjort flest mål är Emil Stock med tre mål.

^{Segrare i den allsvenska Supercupen 2024}

Senast de bägge lagen stötte på varandra var i november 2022.
På Skarpe Nord.
Kalix gör 0-1 redan efter en och en halv minut.
Niklas Sundqvist på hörna.
Hemmalaget vänder på torskfilén och har trygga 5-1 med sig till kafferasten och när matchen är över visar resultattavlan 8-1.

De fem senaste möten har slutat:
¤ 221126: 8-1 till IFK på Skarpe.
¤ 220305: 7-3 till Kalix på Kalix IP
¤ 211127: 2-2 på Skarpe.
¤ 2020/2021: 5-0 till Kalix. Matchen avgjordes på ett skrivbord i SBF:s lokaler då världen låg i karantän.
¤ 191123: 6-2 till Kalix på Skarpe.

Till näst sist.
Ifall någon undrar vad det var för figurer jag nämnde i början.
Namn med anknytning till Kalix i Kungälvs historia.
Österberg, Ohtonen, Rintala, Ekman, Rintala och Berglund.

Och till allra sist.
I mitt tycke en av de bästa bandybilder vi skådat.
All cred till fotografen.

^{Säsong 21/22
Frislag i bra läge för motståndaren.
#33 Daniel Strömqvist är fokuserad.
#4 Patrik Sunnanängs är redo att täcka skott.
#66 Lukas Persson tar det lugnt och är nöjd med tillvaron.}
// Sargis