”….vi är kärleken som reser sig när världen står i brand och snön faller tyst över Garbo igen…”
Ljuva Pernilla Andersson, det är inte bara över Garbo snön faller.
Även över min plats.
I massor.
När jag tidigt i morse tittade på termometern hånade den mig och visade sjutton grader under noll.
Oj, nu blir det frysa om tårna under dagens match.
Men som ett vilddjur genom natten arbetade sig temperaturen allt högre.
Och högre.
Igår då vi såg damerna vinna mot Söråker hade vi sköna sju.
Nåt liknande då jag tog den långa milen upp till arenan.
Härligt, tänkte jag.
Innan nån slog sönder mitt trivsamma tänk.
De har lovat snö lagom till matchen.
Jahaja, säg den glädje som varar.
Och nästan på minuten.
Klassisk bandytid.
13:15
Syntes inte en flinga där?
Och en där?
Halvlek ett.
Domaren för dagen heter Järvinen, David Järvinen.
Han inleder sin eftermiddag med en skarp signal.
Gästerna har hand om avslaget.
Ett skär, en passning och matchen tar fart.
Eller fart kanske inte är temat för dagen.
Men igång är vi.
Jag noterar till min glädje att Janne Rintala är tillbaka efter att ha stått över senast med lite känningar.
Det är bra.
Noterar också att de duvor som bott och uträttat sina behov uppe i tv-tornet, vilket gjort det obrukbart och förpassat tv-teamet ut på balkongen utanför klubbrummet, försöker hitta tillbaka dit.
Men tji fick de då det numera sitter nät runt hela den öppna delen.
De var ihärdiga och försökte gång efter annan under hela matchen.
Men inget av försöken lyckades.
Fem minuter senare noterar jag matchens första nästan-chans.
Borlänges #7 Andreas Åkerblom tar ner ett mäktigt utkast av målman Adam Reyier och skjuter utan att tveka.
Tyvärr, för hans, Borlänges och hela Dalarnas skull, gick skottet en bit utanför Joel Snälls högra stolpe.
Isen verkar inte gilla den allt blötare snön som faller och visar sitt missnöje genom att bli ojämn och svår bemästrad.
Ser att många tillsynes enkla manövrar av spelarna slutar med tappad boll och svordom.
Men hittills är det fördel hemmalaget.
Tycker de tar tag i taktpinnen per omgående medan de vita ser till att skydda sitt land.
Minut tio.
Kalix får ett frislag nästan på mittlinjen vid den vänstra sargen, den nedanför läktaren.
Vänsterhalv Khrapenkov slår iväg bollen långt in i gästernas straffområde.
Och där står granitblocket Simon Viklund och låter sig icke rubbas utan viftar in ledningsmålet.
1-0.
En bra start.
Minuten senare får målman Reyier visa att han är en burväktare av hög klass.
En frislagsprojektil lågt till vänster, avfyrad av Kalix libero Jonathan ”Böna” Johansson, tvingar nämnde målis till avancerad benparad.
Han räddar ut bollen till matchens första hörna.
Det hörnskottet kommer aldrig någon i framtiden minnas som nåt bra skott.
Över ribban med en generation emellan.
Kalix har motvind.
Snön ökar i mängd.
Dock inte av förstörande dignitet.
Men isen är inte bra.
Vilket den inte är för något av lagen.
Borlänge har en fin period nu.
Tar över händelserna.
Driver på.
Mycket genom #10 Christoffer Nyström.
En kvick herre som för de röda att se upp.
I minuten sjutton ser de inte upp.
Det gör däremot denne Nyström.
Kommer långt ned på Kalix planhalva till vänster.
Tar sig inåt.
Och inåt.
Innan han skjuter.
Joel Snäll står nog än och funderar på var det skottet tog vägen.
En riktig kalasträff.
Upp i taket med bolluslingen.
Kan det säga pang då en boll träffar nät så gjorde det så nu.
Pang.
1-1.
Spelet övergår nu alltmer från spel till kamp.
Börjar skönjas allt fler långa bollar.
Trots att inget av lagen har Bengt på isen.
Tjugosex.
Lasse vid mikrofonen basunerar ut att hemmalaget får sin andra hörna.
Från vänster denna gång.
En vacker bild målas upp där borta.
Med vit snötäckt slänt och, av skymning, blåsvart himmel i fond står vår högerhalv Niklas ”Sunken” Sundqvist redo att på given signal peta in bollen mot skottvilliga lagkamrater.
Bandy är vackert.
Ifall nu någon skulle ha missat det.
På den givna signalen petar han in bollen till…….
….. Jimmy Berglund.
Och vi hör ännu ett pang i nätet.
Mitt i målet.
2-1.
Unge Vidar Fredriksson skjuter strax utanför.
Målis har full koll.
De röda börjar åter ta över dirigentens roll i eftermiddagens symfoni.
Skapar dock inga hot som får folket i Pusselbo, Spraxkya eller Kupolen i Borlänge att kippa efter andan.
Trettiofem.
Kalix får sin tredje hörna.
Åter från vänster.
Den så vackra tavlan målas upp igen.
Vit snö, röd tröja och en himmel som nu är svart i sin skymning.
Signal.
Pang.
3-1.
Jimmy Berglund.
Dagens kanon.
Jisses Amalia!
Vinnaren på 50/50-lotteriet förkunnas.
Nu då?
Nähä.
Otäckt i trettioåttonde då kapten Sundquist och målman Reyier kolliderar och denne blir liggande.
Jag tycker inte om när spelare ligger stilla på isen.
Rysningar av obehag.
Det tar nån minut innan han försiktigt reser sig upp, tar en klunk dunderhonung ur sin flaska och ger klartecken.
Tack och lov.
Snöfallet tar ny fart.
Och i halvlekens allra sista andetag får Kalix åter en vänsterhörna.
Två av två hittills.
Domaren visar ett-skott-fingret.
Pekfingret.
Nä, det blev inte ett tredje vänster-hörne-mål.
Det blev rast och vila.
Paus
Och nu ökar snön till en nivå inte ens sensationslystna kvällstidningsjournalister skulle hitta ord för.
Vi kan kalla det rikligt.
Och spelförstörande.
Vaktmästarna med sina maskiner försöker ta bort det mesta.
Duvorna vill in i tv-tornet.
Kaffet är gott och det strävsamma gamla paret jag språkar med är ett trevligt par.
Domare Järvinen med kollegor tycker att nu får kaffe och surrande räcka.
Nu ska vi spela halvlek två.
I rikligt snöfall.
Och hans ord är lag.
Så då kör vi väl igång då.
Halvlek två.
Bandy på riktigt.
Det här får alla ni lag med hall aldrig uppleva.
Karaktärsdanande.
Simon Viklund gör avslag.
För övrigt var Simons mål till 1-0 hans femtonde poäng i årets upplaga av Bandyallsvenskan.
Femtiosjätte minuten får Borlänge prova slå en hörna från det hörn där två hemmamål petats fram.
I snöyra.
Ingen utdelning.
Folket i Pusselbo, Spraxkya och Kupolen i Borlänge suckar av besvikelse.
Långa bollar viner genom snöfallet.
En hit.
En dit.
En ner i diket.
Försök med spel efter isen ger oftast bolltapp och långboll från motståndarens backlinje.
Nu kommer en intensiv period på en och halv minut.
Det suckande folket runt Borlänge får nu hurra och jubla.
3-2 trycks fram på tavlan bakom Joel Snäll i kalixburen.
Med ett skott ur vänsterinnerposition ser #77 Samuel Bortas till att uppförsbacken och motvinden för sitt lag blir lite lättare att hantera.
Passningen fick han från den där kvicke #10 Nyström.
Knappt hinner hurrandet och jublandet lägga sig förrän bollen ligger i nät i målet ner mot Furuhedsskolan.
Ditförpassad av röd #17 Johan Sundqvist.
Han håller sig framme sedan Simon stört det vita försvaret då de skulle hantera en långboll från röd försvarsspelare.
4-2.
Johans fjortonde poäng.
Dryga timmen då det är nära för Kalix efter viss kalabalik i efterdyningarna från en högerhörna.
Lite klubbviftande värdigt förskolan Humlans utevistelse efter en hel dag inomhus.
Det hela slutar med att ett par stora handskar tillhörande Adam Reyier nyper tag i bollen och chansen är borta.
En stund senare hör vi bandyapplåder från läktaren.
Detta sedan Mattias Snäll var nära framgång.
Ett fantastiskt vackert ljud.
Vad är vårfåglar, vågskvalp eller skönsång mot en riktigt varm bandyapplåd?
Långbollarna fortsätter.
”Böna” Lendl-Johansson längst bak i vårt försvar är femstjärnig på volleyspelet.
Min!, hörs genom snöfallet och sedan en fulländad forehand.
Eller backhand om så behövs.
Formidabelt spel.
Borlänges andra hörna är inte långt utanför Joels högra kryss.
Borlänge Crickets värvaransvarige smackar av välbehag då han ser Borlänge Bandys målvakt i aktion.
Mäktig kastarm.
Bravissimo!
Splendido!
Honom ska vi ha!
Sjuttio minuter och ännu en otäck kollision.
Denna gång blir målskytten till 1-1, Andreas Åkerblom, liggandes med tappad luft.
Han hittar den ganska fort och kan under applåder resa sig.
Tack och lov.
Som sagt, jag tycker icke om liggande bandyspelare.
Sista kvarten och nu är det bara snöfallet som håller uppe tempo och låga.
Spelarna på isen försöker så gott det går.
Men särskilt bra går det inte.
När Kalix får ännu en hörna klappas det taktfasta applåder.
Det har inte hänt sen förr.
Suveränt gjort publiken.
Heja alla ni.
Guld!
Hemmamålvakt Snäll får visa vad han kan då han räddar ett vitt friläge.
Räddning blir till hörna.
Hörnan blir till inget.
Masarna gör nu ett sista försök.
Man vill ge allt ett värdigt slut.
Lång resa.
Ingen ledare på bänken.
Två mål upp till poäng.
Motvind.
Snö.
Att ge upp fanns icke på kartan över Dalarna.
Lyft in allt vi äger, var tankegångarna.
Understundom smög sig höns (eller om det var duvorna från tornet) in i röda försvaret och viss kaos uppstod.
Känns lite smått obehagligt.
En felstuds och…..huu.
Och klockan går sakta.
Nåt kopiöst sakta.
Men den går.
Tillslut närmar den sig nittio.
Gästerna får en hörna.
Och en till.
Ett- skott-hörna.
Bom.
Slutsignal.
Allt medan snön faller.
Men inte vi med den.
Till sist.
Du i bilen jag hann upp vid rondellen mellan Valhall och kommunhuset
Som jag sedan låg bakom genom rondellen på E4 nedanför Coop, genom rondellen nedanför kyrkan och över kalixbron innan du fortsatte efter E4 då jag svängde av mot min by.
Hoppas du kom fram, vart än du nu skulle, utan påkörning eller annat mankemang.
Det faller in under kategorin ”klart obra” att köra utan bakljus i snöoväder.
Då önskar jag er alla en riktigt GOD JUL!
Ta hand om er så ses vi på annandagen.
Då kommer IK Tellus till oss.
// Sargis