2 mars.
Ännu en dag i kvalets käftar.
Hårda skoningslösa käftar.
Kvalet 2017 slutade i eufori och tårar av glädje.
3 mars.
I det kvalets andra omgång vann Kalix mot Nässjö med uddamålet 3-2 sedan Jimmy Berglund gjort två mål och storfiskaren Leonid Bedarev ett.
Kvalets sista match gick mot Ljusdal.
Och alla minns 10-2.
Fortsatt plats i Elitserien då.
Men det var då.
I årets kval gäller fortsatt plats i Allsvenskan.
Och dagens motståndare kommer från f.d finalstaden Uppsala.
Unik BoIS.
En fin förening som Kalix genom åren haft goda kontakter med.
De kom inte med en buss med Degerfors IF:s klubbmärke.
De kom i lite lätt snöfall och enstaka plusgrad.
Innan matchstart försvann det lätta snöfallet och solen bröt sig igenom.
Det blev en sån där magi på bandyis.
Klockan rullade på till 14:00 och samma grönskjortebeklädda trio som igår tyckte att nu är det dags.
Dags för avslag.
I kvalets käftar.
Kvalets käftar är skoningslösa
Halvlek ett.
Säsongens näst sista hemmahalvlek för våra herrar.
Damerna sparar sina två sista till lite senare under eftermiddagen.
Spelarna är redo.
Vi i publiken är redo.
Solen är redo.
Så pass redo att Unik:s lagkapten väljer sidbyte då han vinner slantsinglingen.
Hans målvakt Victor Mårtensson får flytta till buren ner mot Furuhedsskolan.
Kalix målvakt Joel Snäll får ställa sig med solen i ögonen och spilld mjölk överallt.
Solen vräker in innan avslag
Kalix gör avslag.
Igår lyckades man drälla ut bollen till VIF-hörna redan efter tio sekunder.
Inte så idag tack.
Det blev inte så.
Idag fick de röda matchens första hörna efter halva minuten.
En hörna som gick bom.
Det går nästan tre minuter innan gästerna har sitt första ordentliga anfall.
Det går nio minuter innan de får sin första hörna.
En bom och straffrunda.
Minuten senare får hemmalaget sin andra hörna.
Från höger.
Från hörnet där lockande ljuva doftslingor från Bosse och Mariannes grillade lägger sina tentakler runt den som ska peta hörnan.
I detta fall Anton Khrapenkov.
Han skakar undan de ljuva dofterna och slår in bollen till förste skytt.
En förste skytt som innehar röd tröja #17.
1-0.
Johan Sundquist.
Spelar på lågfart med lite känningar men han är så oerhört viktig.
Han drar alltid på sig vettskrämda motståndare, får ofta frislag eller serverar sina kompanjoner fina bollar.
Och så skjuter han ju bra.
1-0.
Bra start.
Bara ösa på nu.
Det ser bra ut hittills.
Kvarten avklarade då solen lämnar plats för lite gråa skyar.
Ändå en ljuvlig söndag men det är inte bara på himlen moln drar in, vi anar en del orosmoln nere på isen också då gästerna i vitt börjar hitta lite spel efter en jobbig inledning.
Börjar ta sig lite ton.
Tuomas Mokko får ett felskär i fint läge då han tar sig in från höger i höjd med straffområdet.
Det blir platt fall istället för framgång.
Matchen är inte lika hetsig och intensiv som gårdagens.
Jämnt tätt men inga farligheter framför de bägge målmännen.
Unik gräver upp Fyrisån längs mittlinjen och bygger upp domkyrkan en bit in på sin planhalva.
De röda har märkbart svårt att ta sig fram.
När speluppbyggnaden inte klickar i som den ska så blir det allt som oftast inga bra anfallsförsök av hemmalaget.
Så det finns bara att skotta in mer kol på kämpaglöden.
Umedalens damer kliver in på läktaren då passerar trettiofem.
Ett lag som har vittring på serieseger och ett kval mot Elitserien.
Vinn idag samtidigt som Söråker faller mot Uppsala BoIS.
Umedalen gör sitt och vinner med 5-0 mot Kalix.
Men ack, ve och onda makter.
Söråker tar en poäng och vinner därmed Allsvenskan Norra.
Jag bugar mig och gratulerar.
Det första de gulsvarta damerna från Umeå får se är Uniks andra hörna.
Den var inte mycket att se.
Kalix sjätte hörna är nära resultat då Johan glider en meter eller en och en halv innan han skjuter.
Målvakt Mårtensson är med på noterna och räddar galant.
Spelet fortsätter i liknande stil som tidigare.
Kan väl tycka att Unik är de som nu håller i dirigentpinnen.
Kalix får inte ihop sitt manskap som de ska.
Man faller allt djupare i gropen.
Unik drar ett frislag en halv meter utanför.
Unik får två hörnor strax innan rast.
Den första avslutar #10 Linus Axelsson med ett Pizzoni-skott utanför.
Den andra blir en sån där ett-skott-hörna.
Denna gång händer inget hemskt.
Sen tar vi rast.
Paus.
Över en kopp kaffe och en hembakt bulla värd att begå brott för konstaterar vi att Kalix ledning är bräcklig och att Unik nog leder lite på poäng.
Men tavlan visar 1-0 och det är det som räknas.
Ja, det heter bulla med a, inte bulle med e.
En ensam skyttekung på väg in
Halvlek två.
Säsongens sista hemmahalvlek för våra herrar.
Det är nu det ska hända.
Det är nu Kalix ska komma upp ur den grop man fallit allt djupare i.
Det är nu Kalix ska dra ifrån.
Ge oss lite andrum.
Skona våra sargade nervtrådar.
Det blev icke så.
Det börjar med en hemmahörna.
Bom.
Bakom min rygg där på trappan till damernas omklädningsrum börjar det pumpas discomusik.
Tyvärr inte Sigge Fürst med sin storsäljare ”Bullfest”, den hade passat perfekt efter tabberaset i klubbrummet under pausen.
”Klappa takten alla bagarbarn
Bullfest, bullfest hela da’n
Vetemjöl från livets grottekvarn
Bullfest, bullfest hela da’n”
Och medan damerna byter om och pumpar musik på volym konstaterar jag med modstulet sinne att Unik nu har Kalix i ett starkt grepp.
Men.
Försvarsspelet är av hög klass.
Ingen släpps igenom.
Och de få bollar som slinker igenom plockar Joel som fallfrukt.
Dock kvarstår ju tavlans siffror.
1-0.
Ynka ett litet, lite mål som skiljer.
Det är skört.
Det är bräckligt.
En felstuds.
En hörna.
Ett ynka mål.
Två snabba hörnor för männen från Owe Thörnqvists hemtrakter får min skrämselhicka att öka i frekvens.
Första räddar Joel med en skolgårdslyra.
Andra räddar den rusande muren briljant.
Hickan lugnar sig en smula.
I minut femtionio händer det saker.
Domare Birgersson blåser för straffslag.
Till Kalix.
Lagets fjärde under helgen.
Ett mål och två bom igår.
Johan Sundquist kliver fram.
Signal.
Målnätet rasslar.
Lättnaden.
Glädjen.
2-0.
Johan tvåmålsskytt.
Nu kanske det kan lossna.
Det gör det……..inte.
Det är jämnt.
Det är tätt.
Det är hafsigt.
Det är slarvigt.
Det ropas vid snart sagt varje avblåsning.
Det är kvalbandy.
Röda bänken får en åthutning.
I sextioåttonde kommer det en skur snöblandat regn.
Eller regnblandad snö.
Isen förvandlas till en knotterplank.
Mina glasögon blir prickiga.
Skuren är över på tio, elva, tolv minuter.
Och som om det inte räckte att vädergudarna ställde till det.
Minuten är sjuttioett.
Emil Eskhult slår en diagonal lyra mot Joels vänstra stolpe.
Förbi alla.
Utom en klubba i brösthöjd.
Den klubban tillhör #22 Teo Eklund och den klubban styr in reduceringsmålet för Unik.
Ett fint mål.
Ett mål som inte kom speciellt överraskande.
Det hade hängt i den regnvåta luften under lång tid. 2-1
Apropå denne Emil Eskhult.
Han och Kalix Joel Snäll fick efter matchen ta emot pris som respektive lags bäste aktörer av en mycket, MYCKET, kompetent jury.
Ett beslut som ingen disciplinnämnd i hela norra Europa kan sätta sig över och ändra utfallet av.
Kalix begär Time Out direkt efter målet.
Staben inser att det föreligger fara på såväl taket som i väggarna.
Och på isen.
Nya direktiv.
Sjuttiosex och sjuttioåtta.
Två röda hörnor.
Ge oss ett mål nu.
Nähä, inte det inte.
Nu fungerar ingenting i anfallsväg för hemmalaget.
De vita tillåts allt oftare hota.
De rödklädda sliter som fabriksarbetare i försvarsspelet.
De vita börjar bli allt mer desperata.
Många lyft.
Långa lyft.
Korta lyft.
Breda lyft.
Låga lyft.
Isen tillåter inga långa transporter av boll så lyrspelet är det enda rätta.
Matchen ska upp till minut nittiofyra.
Gästerna fortsätter lyfta in.
De placerar allt de har, spelare, materialförvaltare, ledare, Owe Thörnqvist, Gösta Knutsson och den gamle käppakrigarbacken Arne Carlsson runt straffområdet för att ta emot lyften.
De röda har fullt upp att hålla ihop.
Det ropas en del ”Hallå” då de vita anser att de blivit bryskt behandlade i den täta klungan framför straffområdet eller att någon fångat ned bollen med för hög klubba.
Och ja, vid ett tillfälle såg det mycket misstänkt ut.
Men det fick passera och det blev inte många protestsånger och fastlimmade vita spelare.
Nittioett.
Unik får sin åttonde hörna.
Från hörnet där nu grilloset lagt sig.
Från höger för er som mot all förmodan inte känner till grillens placering på vår arena.
Sammanbitna miner, spända käkar på Uniks bänk som jag nu står nära.
Signal.
Hörnan petas.
Skottet går tre decimeter över.
Och när klockan slår nittiofyra är det över.
Inte bara matchen.
En match som Kalix vinner med mycket möda, stort besvär, många nödar och ännu fler näppar.
Hemmasäsongen är över.
Bara två o-e-r-h-ö-r-t viktiga bortamatcher kvar.
Västanfors på lördag.
Unik på söndag.
Och däremellan ska Unik och Fläkten mötas.
Onsdag i Serwenthallen.
Rysare.
Till nästan slut.
Skickar ett ”Krya på dig” till Västanfors Elias Gustafsson.
Han sägs ändå, tack och lov, må ganska bra trots allt.
Till slut.
Tack för ännu en härlig säsong Kalix Bandy Dam.
Alltid lika kul att se er på isen.
Och även utanför.
Glädje och fint spel.
Femte plats är en mycket fin placering.
Nya tag nästa vinter.
Vi ses då.
Till allra sist.
Det här var säsongens sista matchrapport.
Jag återkommer med säsongssammanfattning när allt detta helvetiska kvalet är över.
Och givetvis även med andra texter.
Ta det som ett hot eller löfte.
Ta hand om er i denna galna värld.
// Sargis
En sport. En passion
