Bandy i juletid

När detta skrivs är det årets kortaste dag.
Eller längsta natt.
Skymningen faller innan gryningen.
Skulle någon ha turen att se solen så är det omöjligt veta om den är på väg upp eller ner.
Tveksamt om den vet det själv.
Mörkret är större än ljuset.
Och Tomas har namnsdag.
Innan år 1772 var denna dag en helgdag.
Jag skulle vilja ta ett enskilt samtal med den som avskaffade den seden.
Helgdagar är bra.

Julfriden började också denna dag.
En frid som skulle vara till trettondagen.
Och ve den som begick ett brott under denna tid, den arme brottslingen kunde då räkna med fördubblat straff.
Hårda bud.
Också den dag julölet skulle avsmakas.

Tre dagar före julafton.
Granen är klädd, barnbarnen längtar, julmusik från förr i min högtalare och folket rusar i panik runt butikerna.
Inte mycket julfrid där.
Raska fötter springa.

Två dagar senare kliver ett, på överflöd av julmat, proppmätt folk ut ur stugans värme för att gå på en kär tradition i svensk idrott.
Annandagsbandy.
Publiken på drivorna, frost på kind och i tomteskägg, rökpuffar vid andning, varm dryck i termos nedpackad i portfölj.
Heja, heja, friskt humör.
Banne mig om inte domarna har randiga tröjor.
Då.
Idag är det lite annorlunda.
Sittande publik, inte en frostig kind eller skägg, dryck får ej medtagas utan måste köpas i restaurang och inte en rökpuff är synlig.
Och domaren har grön tröja.

Men oavsett så finns inte den sport som kommer i närheten av bandy.
Lirarnas sport.
Världens vackraste sport.

Annandagsbandy.
Sägenomspunnen.
Det hela började i trettiotalets Värmland.
Långt innan Sandgrunds danskvällar.
Under några år spelade just på annandagen IF Göta från Karlstad och Slottsbron IF med Nils ”Nisse-Vitt” Andersson i spetsen en träningsmatch inför kommande seriespel.
IF Göta var ”Rödtomtarna” och Slottsbron ”Blåtomtarna” och matcherna kallades därför ”Tomtedansen”.
Ett evenemang som lockade ut folket ur stugorna.
Som mest stod det 6657 värmlänningar på drivorna på Tingvalla.
Då utan hall.
Och inget Sven-Ingvars ur högtalarna.
Skamligt kan tyckas.

I den tiden inleddes seriespelet allt som oftast först på nyårsdagen eller trettondagen.
Och matcher fick endast spelas på söndagen.
Lördagen fick endast i nödfall användas.

1957.
Stora saker inträffade i december det året.
Shane MacGowan, han med julaktuella ”Fairytail of New York” föddes den tjugofemte.
Radions första musikprogram för ungdomar ”Spisarparty” börjar sändas den sextonde.
Och.
Vad viktigare är.
Den högsta serien i svensk bandy hade sitt första avslag på annandagen.
Doften av kokt korv spred sig över bygden.
Folket diskuterade seriepremiär mellan tuggorna vid julbordet.
Måhända hade självaste jultomten ett tips.
Han hade ju hört ett och annat i sin kvällsturné.

Fram till säsongen 1963/1964 höll denna tradition vid sig.
Sen var det åter dags för nytänkande.
Seriestarten lades tidigare i december för att fr.o.m säsongen 66/67 i november.
Idag sätts allt igång redan i oktober.
Vad månde bliva?
Under augustimånens sken hörs förälder säga till sin telning  -Ät nu din kräfta ty imorgon är det bandy.

I och med att man startade allt tidigare så försökte seriemakarna i låsta rum i de djupa källarvalven lägga annandagens matcher med lag från orter i varandras närhet.
Heta lokalderbyn skulle locka.
Vilket de har gjort.
Gör.
Och kommer så fortsätta.
Det här med annandagen klingar lite extra i mitt bandyhjärta.
Jag må vara en hopplös bandyromantiker med förkärlek till förr men annandagsbandy ÄR lite extra.

Lokalderbyn var det.
Vi i Kalix minns en tid för inte allt för länge sedan.
Då hade vi vårt lokala derby mot……
…..närliggande Vetlanda BK.
Vill minnas att de kom upp ett år och Kalix åkte ner ett.
Mitt minne kan dock svika.
Jag har ingen aning hur man definierar ”lokalderby” men kanske att etthundra trettioen (131) mil inte hör till den kategorin.
Även Villa/Lidköping har besökt oss en annandag.
De behövde bara resa etthundra nittio (119) mil.

Men i en tid lite längre tillbaka var det hårda tag på någon av kommunens arenor.
Furuhedsplan, Nyborgsvallen eller Bruksvallen.
Ibland också på, alltid iskalla, Gränsvallen i Haparanda.
Inte alltid rent spel.
Men alltid dramatik på högsta nivå.

1988.
2-2 på Nyborgsvallen då ett blåvitt NSK och ett svartgult Karlsborg klev av banan.

1989.
NSK:s Samuel Andersson gjorde lagets enda mål i en målsnål historia på IFK Kalix hemmaarena.
2-1 till de röda och ”långrakan” mellan Sandviksvägskälet och Ryssbältkorsningen kändes flera mil lång då jag körde hemåt i kvällningen.

1992.
Karlsborg kom fulladdade till Kalix för att ta två poäng och ta ner det kaxiga ”stadslaget” som hittills gått obesegrade genom serien.
Publikrekord på Furuheds.
1290 bakom repen runt isen.
Halvtimmen spelade och 3-0 till de rödvita.
KBK gör 3-1 en stund innan paus.
Ingen fara på taket, sade vi.
Kalix målis Peter Johansson räddar en straff strax därefter.
Bosses grillade i pausen smakade gott.
Fem minuter innan slutet hoppar korven upp i svalget.
KBK reducerar igen.
Ve och fasa.
Men slutet gott, allting gott.
Kalix/Nyborg BK:s nolla i förlustkolumnen förblev intakt.
Och vi fick fortsätta vara kaxiga.

1993.
Kalix första år i högsta våningen.
Man hade vunnit hemma mot Selånger i premiären.
Nu var det dags för returmöte nere på Gärdehov i Sundsvall.
Och SSK tog chansen.
4-2 och hotell Knaust med sin trapp höll extra öppet under natten.
Folket var festsugna.
Och i bussen norrut hördes inte ett ljud.

2015
Kalix drar publik.
På klassiska Zinkensdamms läktare trängdes 6128 personer för att ta del av annandagsmatchen Hammarby – Kalix.
Glöggångorna låg täta över Söders höjder.
7-5 till de gröna hemmafavoriterna när matchen tog slut.
Åh Hammarby, åh Hammarby…, ekade bland hyreshusen

2019.
Samma motstånd som kommande annandag.
IK Tellus.
2-0 till de gula efter halvtimmen.
2-2 i paus.
Slutresultatet?
Ett av de vanligaste resultat du kan tänka dig då Kalix är i farten.
Sätter du tio kronor på de siffrorna får du nio kronor tillbaka.
4-4.
Ivan Detsura kvitterade i minut sjuttio.

2020.
Kalix skulle möta Unik på hemmaplan.
Två dagar senare på bortaplan.
Och då det hände sig på den tiden att myndigheter avrådde från onödiga resor kors och tvärs och hit och dit p.g.a av ett elakt virus som höll världen i schack så kom de styrande i de bägge föreningarna överens om en mycket god idé.
En idé som bevisar att mycket går att lösa om man bara vill, släpper prestige och inskränkthet och tänker ett varv till.
Jag blir fortfarande varm i tanken av detta geniala drag.
Vi spelar bägge matcherna i Kalix.
Delar på kostnader och intäkter.
Kalix hemmalag ena dagen.
Unik hemmalag andra dagen.
Sagt och gjort.
Två dagar, två matcher.
27 december 9-5 till Kalix.
28 december 7-4 till samma Kalix.

2022.
Åter detta IK Tellus.

Ett IK Tellus som såg dagen ljus samma år som Sverige skärpte till sig, släppte lite av sin mossa och såg till att även kvinnor fick rösträtt.
1921.
I februari flyger den första helikoptern och den elfte april sitter några personer på ”Dövas Café” i Midsommarkransen i de södra delarna av Stockholm.
Stämningen är på topp och mellan tuggorna på diverse bakverk beslutar man att bilda idrottsföreningen Tellusborg IF.
På dagen två år senare sitter samma personer på samma café.
Bakverken är ljuvliga och kaffet nykokt.
När kopparna och faten är tomma har man enats om att ändra klubbnamnet till IK Tellus.

De som bildade föreningen, och senare döpte om den, har nog ingen aning om hur dagens lag sköter sig i den allra vackraste av alla serier, Bandyallsvenskan.
Det är föga troligt att man bakom Pärleporten har tillgång Bandygrytan eller Elitrapport.
Ej heller dagstidningen.

IKT har under sin nye tränare Bergwall blandat, kuperat och gett.
Ömsom ess, ömsom lankor.
I skrivande stund ligger man på plats tio.
Det kan dock ändras redan ikväll (onsdag) då det spelas en del matcher i serien.
Ingen med Tellus inblandade så deras rad på fyra vinster, ett kryss och fem förluster kvartstår.

Under december månad har man spelat tre matcher.
Vunnit hemma i den nya hallen i Gubbängen mot TB 3-2 och Västanfors 4-1.
Stod på näsan i Falun där masen vann med 5-2.

Bäste målskytt i laget är, föga förvånande, Tobias Björklund med elva strutar.
En man som genom många år alltid levererat mål.
Elva mål från hans klubba.
Tvåan heter Filip Wikblad, han har gjort sex…..mål alltså.

Annat.
¤  Gångna helgen såg jag Kalix damer vinna mot Söråker.
3-1 i en spännande historia.
2-0 blev 2-1 och de röda kände vibbar från tidigare matcher då de tappat ledning i sista andetagen av matchen.
Det blev lite stirrigt.
Innan Emma Lambertsson hängde in trean i slutminuten.
Och första tvåpoängaren var ett faktum.
Så väl värda.

¤ Swishkampanjen jag hade för Kalix Bandy U tidigare i vinter gav i runda slängar sexton tusen.
Ni är otroliga där ute.
Rörd och tacksam bugar jag mig djupt av vördnad för alla bandyvänner ute i landet.

¤ Och i vanlig ordning måste jag nämna Kalix egen tomtemor.
Lena Jansson.
Ännu en jul då hon ser till att även de som har det lite tufft i livet får fira jul.
”En jul för alla”
All heder till henne och de övriga i teamet runt detta.
Ja, vi har skänkt klappar.

¤ I kvällningen av denna onsdag tre dagar före jul lyser Nyborgsvallens strålkastare upp årets kortaste dag.
Minnen kommer över mig.
Minnen om en tid som gått.
En tid då det var full aktivitet på isen var kväll.
Från småpysar i för stora tröjor till lite äldre pysar med för små tröjor….eller möjligen för stora magar.

¤ Så nu återstår bara för mig att än en gång tacka för bidragen och önska eder alla en riktigt GOD JUL.

Och lova mig att ni besöker närmsta arena.
Inne eller ute spelar ingen roll.

// Sargis