Kyligt fall

Det var tur att dagens match inte skulle spelas under förmiddagen i Boden.
Där och då visade bilens termometer myggfria -25.
När Jonathan Wikström i Kalix, under eftermiddagen, gjorde avslag i matchen Kalix – Djurgården visade termometern -16.
Det var inga mygg där heller.
Vad jag gjorde i Boden av alla ställen en lördagsförmiddag i mitten av januari?
Jag hämtade fyra muntra män med sympatier för dagens motståndare som, från huvudstaden, kom med ett tåg som inte ville riktigt samma som dessa fyra ville.

Det är något fint med en bandybana lång tid innan avslag.
När man vandrar in genom grinden två timmar innan detta avslag.
Det är tyst.
Det är stilla.
Ett oskrivet stycke idrottshistoria ligger framför oss.
En obruten väg genom svensk kultur.
Ingen vet om vad framtiden har i sin portfölj.
Stämningen över arenan är lugn och tillbakalutad.
Lagen anländer.
Hemmaspelarna kommer.
En buss med motståndare rullar in och spelsugna bandyspelare från fjärran ort släntrar upp mot omklädningsrummet släpande på sina trunkar.
Isparketten med dess omnejd förevigas i telefonernas minnesbank.
Musiken börjar rulla ut ur högtalarna.
Det börjar kännas match.
När spelarna kliver av isvärmningen är minerna allvarsamma.
Det som tidigare kändes avslappnat och lugnt känns nu allvarligare.
Det är nära nu.
Match.
Och från grillen i hörnet sprider sig ett os som sätter smaklökarna i glädjevolter.

^{Det närmar sig}

Tiden gick.
Tick, tack, tick.
Klockan visade exakt 15:00 när samtliga matcher i denna dramatiska, sista omgång av grundserien i Bandyallsvenskan skulle avgöras.
Många äro de naglar som tuggats upp runt om i landet denna lördag.
Hur ska det stora alltet sluta?
Bland de åtta första.
Bland de sju nedre.
Varje poäng är viktig.
När avslag sker på samtliga sju arenor har alla lag en poäng.
Någon ska få mer, någon ska få mindre.
Eller rentav behålla den poäng man hade vid tidpunkt noll.

Domaren som idag heter Stefan Johansson sätter pipan i munnen och förkunnar start.

Halvlek ett.
Månen är på väg mot full där bakom gästernas keeper Filip Mörkdahl då, han som gjorde hattrick i Kalix senaste match, Jonathan Wikström gör avslag.
Vi ser att Mats Rönnqvist och Jimmy Berglund är med idag.
Som jag har skrivit tidigare, jag blir lite varm inombords när jag ser gamla (förlåt) rävar ställa upp för föreningen i dessa lite svårare tider.
Tack Mats.
Tack Jimmy.
Klubbhjärta.

Vi ser också att Djurgårdens tröjor är väldigt lika de Argentinas landslag i fotboll använder sig av.
Det är väl inte samma?
Känns dock tveksamt att männen från Samborombon utanför Rio de la Plata med sitt Pampas bakom sig i hundra gröna mil skulle gör reklam för ”Östra Station”.

Tio minuter har passerat när jag funderat klart.
Inget ordnat spel ännu.
De fyra jag plockade upp i Boden och några övriga DIF-supportrar luftar strupen i en liten ramsa.
Djurgården har fått en utvisning och Kalix en hörna.

Så händer det.
Minuten är tretton.
Vad annars?
Vår målman Joel Snäll gör en fin benparad och styr ut skottet till en vänsterhörna.
Gästernas första.
Han står som förste skytt.
Han har gjort flest mål i Argen…i Djurgården denna säsong.
Nu gör han ett till.
En riktig raket upp i nättaket innan nån hann reagera.
0-1.
Arvid Kjellberg.

Det är en helt jämn match vi ser.
Två täta försvar som förhindra sina motståndare till något hot av allvarligare art.
En kort period verkar gästerna ta över för att i nästa korta period se ut som att de röda kanske är lite mer aktiva.
Målvakterna kan bara stå och titta på.
I vintereftermiddagen med minus sexton grader.

Ljudet.
Ljudet av en bandymatch.
Skridskoskenor som skär den kalla, hårda isen.
Det är ljuv musik.
Vackert som fågelsång en tidig sommarmorgon i skärgården.

Joel Snäll räddar ett skott längs isen med yttersta spetsen av sin skridsko.
Hade han haft en storlek mindre hade bollen gått i mål.

Kalix får sin tredje hörna.
Från höger.
Två skott.
Två räddningar.

DIF får sin andra.
Även denna från vänster.
Förra resulterade.
Denna resulterar endast i en insats för bollkallen som får lägga tillbaka den förlupna kulan i sin korg.

I halvlekens sista skälvande sekunder får så DIF ett frislag i farligt läge.
Och återigen får målman Snäll visa upp sina kunskaper.
Det blir till ännu en vänsterhörna.
Domaren visar ett-skott-fingret.
Det blir inget bra skott och vi får, med bottenfrusna tår, lomma till hägrande kaffetår.

Paus.
Jag får lite DIF-prylar av en glad supporter som tackade så hjärtligt för min ”inför-skrift”
Känns som att någon nära mig börjar skala lök där och då.
Lite svid i ögonvrån.
Tack så mycket du glade supporter.
Bandyvänner ändå.

Kaffet och den vänliga gesten får mina frusna tentakler att tina upp, ta spiraltrappan ner till markplan och vandra iväg till min inmutade plats.

Halvlek två.
Tavlan visar försmädliga 0-1.
Men det är fyrtiofem minuter kvar.
Minst.
Det här går att vända.

Djurgårdaren från Pålänge, Elis Lindgren, gör avslag.
I sekretariatet startar man klockan.
Jag tar fram min penna och mitt block.

Kalix får sin tredje hörna.
Från höger.
Sen var det inget mer med det.

Femtioförsta när de flinka och snabba sargvakterna nedanför läktaren får lite att stå i sedan en spelare rammat den perfekt upplagda sargen.
De fixar det galant.
Ett gediget hantverk.

Femtiofjärde när en, från vänster, inslagen boll är hårfint nära att styras in i egen bur av en vilt försvarande spelare blårandig skjorta.
Etthundra trettiofem munnar formas till ett O.
Bollen rinner tätt utanför till en resultatlös hemmahörna.

Det är fartfyllt.
Det är jämnt.
Det är tätt.
Det är spännande.
Och jag vann inte på 50/50-lotteriet.

Sextioförsta.
Ett ödesdigert misstag i röd speluppbyggnad där en stackars spelare tappar bollen i helt fel läge.
Pontus Nordenfors snor åt sig den tappade bollen.
Skjuter
Joel räddar men på returen får han kapitulera.
0-2.
Willy Johansson.
Äsch då.

Ett hörnmål och en försvarsmiss.
Slumpmål kan man tycka.
Men tavlan, Bandygrytan och i all världens medier visar skoningslös fakta.
0-2.

Halvtimmen kvar.
Inte hänga läpp.
Bara jobba vidare.

DIF-keeper Mörkdahl som nog inte kommer få nåt pris som snyggaste målvaktströjan på världens modegalor gör en enkel räddning i kylan då Emil Stock drar på.
Mitt i famnen på denne Mörkdahl.

Jimmy Berglund skjuter tre centimeter utanför på ett frislag.
Munnarna runt arenan blir åter ett O.

Kalix börjar ta över lite nu.
Men med sin tvåmålsledning i ryggen bygger DIF upp ett nytt Östermalm på den sista tredjedelen av isen.
Säkra upp sin mark.
Håll tätt.

Jag ser frostiga ansikten.
Frostiga skägg.
Frostnupna galler.
Frost i träden runt arenan.
Svart himmel.
Utebandy.
Kallbandy.

^Utebandy

Järnkaminerna börjar komma tillbaka i spelet efter några minuter i försvarsställning.
Det är nu helt jämnt.
Och inte många målchanser.
Förvisso har dessa kaminer ett skott två och halv decimeter över men Joel i buren hade full koll på skottet.

Ledningen i hemmalaget känner sig manade till att ta ”Time Out”.
Nya direktiv måste förmedlas.
Och sista kvarten inleds.

Framåt kamrater!
Två mål.
Femton minuter kvar.

Tio minuter kvar.
Kalix har svårt att komma igenom huvudstadens gator.
De är stängda för passage.

Nio minuter kvar.
Johan Sundquist försöker.
Målman Mörkdahl har inte frusit fast utan räddar skottet utan problem.

Tiden går.
Tick.
Tack.
Tick.
Tiden går väldigt fort.
Det börjar krypa en känsla av uppgivenhet i mitt inre.
Två mål.
Tick.
Tack.
Tick.

Åttiofjärde när vår målman Snäll gör en räddning av yttersta världsklass.
Vår målman Snäll är en målman av mycket hög klass.
Mycket hög.

Minuten efter får DIF ett mål bortdömt.
Hög klubba är brottsrubriceringen och domen faller utan några högre protester.

En minut plus tillägg kvar.
Hemmalaget gör nu en sista vildsint forcering.
Framåt kamrater!
Klockan går i raketfart.
Jimmy Berglund skjuter i stolpen.

Kalix får sin sjunde hörna med två minuter kvar.
De randiga i muren är taggade till tänderna.
Fullt fokus mot skyttelinjen.
Peppar varandra till stordåd.
Skottet täcks undan och nu kan inget stoppa Djurgårdens Idrottsförening från två poäng och en plats band de åtta främsta.

Och saken blir än mer biff då de får en straff med minuten kvar.
0-3.
Arvid Kjellberg.

Slut
Strax efter går slutsignalen och spelarna i Djurgår´n får fira med de tillresta supportrarna.
Glädjen är total.
Ytterligare en delikatess att lägga i en disk på Saluhallen på Östermalm.
Laget får nu fortsätta säsongen i serien där man spelar om platser i kval uppåt eller än bättre, en direktplats i Elitserien nästa säsong.
Grattis till det.

För vårt kära Kalix Bandy gäller det nu att ta nya tag i den serie vi nu tillsammans går in i.
Sju lag.
Sex matcher.
Ett lag ryker direkt.
Tre får kvala för att hålla sig kvar.
Kalix har tre poäng upp till fast mark.
En svår uppgift.
Men på inget sätt omöjlig.

Till sist.
Till er fyra jag hämtade upp i Boden idag.
Tusen tack för träffen och ännu mer tack för de fina gåvorna.
Det var väldigt trevligt att få träffa er.
Ha det bra.
Jag hoppas verkligen vi ses fler gånger.

// Sargis