Det var den tionde mars 1993.
Hankatterna trånade, fotbollslandslagets Jonna Andersson (som nyligen vände hem till Linköping efter en sejour i Hammarby) var två månader gammal och i Kalix satt folket klistrade vid hemmets radioapparat.
Samhället låg öde.
Köpmannagatan, som i den tiden var kantad av butiker, banker och frisörer var folktom.
Skyltfönstren som lockade till inköp stod ensamma i onsdagskvällen.
Spänningen i bygden var påtaglig.
Orsaken till den stilla onsdagen i början av mars låg etthundra tjugotre mil söderut….
….I en ort vid Svartåns utlopp i sjön Sommen.
En ort vars namn går tillbaka till den gård som redan 1345 nämns som Tranuaas.
En ort som under en period under 1800-talet kallades Lövstad men fick namnet Tranås ingraverat då den nybyggda Östra stambanan drogs och den station som byggdes på orten fick namnet Tranås.
En ort som fick sina rättigheter att kalla sig stad 1919.
På bandyarenan, som då hette Bredstorp och inget företagsnamn, i denna ort möttes hemmalaget Tranås BoIS och Kalix/Nyborg BK i kvalspel till Allsvenskan (idag Elitserien)
Smålänningarna hade sin plats i det fina rummet klar.
Norrbottningarna, som fått sin hemort att tystna, hade en och en halv fot innanför tröskeln.
Man hade två poäng och fjorton mål till godo på jagande Västanfors.
När landets alla klockor visade 20:52 uppmättes ett jordskalv av hög magnitud vid en ort vid Bottenvikens nordligaste strand.
Seismologer kunde inte härleda orsaken.
Det visade sig sedan att det var på det klockslaget domaren blåste av matchen i Tranås och Kalix/Nyborg hade via sin seger med 7-6 förflyttat den nordliga gränsen för lag i finrummet med ca femtio mil.
Från Härnösand och Sandslån till Kalix.
Och alla invånare hoppade jämfota av glädje.
Jordskalvet hade fått sin förklaring.
Jag vet inte hur det är för er andra men för mig sätter Bredstorp och Tranås igång en karusell av minnen.
Och i juni samma år vinner Degerfors IF Svenska cupen i fotboll genom att besegra Landskrona BoIS med 4-0.
Vi backar bandet.
Från 1993 till 1941.
Kåsören ”Kar de Mumma” benämner yngre modemedvetna herrar i bredbrättad hatt och rutig kavaj med begreppet swingpjatt och Åke Seyffarth sätter två världsrekord i en skridskolandskamp mellan Sverige och Schweiz.
Skridskolandskamp ser vi inte ofta i vår samlade media nuförtiden.
Å andra sidan består ju dagens utbud av sport i denna samlade media enbart av skidor på alla möjliga ledder och hockey i alla andra ledder.
De mindre sporterna göre sig icke besvär.
Full fart på Åke Seyffarth
Den trettonde maj detta år, 1941, träffas en samling människor från föreningarna Tranås IK och Tranås SK på en lokal vid den en och en halv kilometer långa och trettioåtta meter breda Storgatan mitt i stan.
De har träffats för att diskutera en sammanslagning av de bägge föreningarna.
Över en kopp surrogatkaffe och Hilmer Borgeling sjungande i radion vid fönstret fördes planerna framåt.
Framåt eftermiddagen nådde de sitt mål.
Handslaget parterna emellan förkunnade att Tranås BoIS nu var ett faktum.
Och vårfåglarna i de stora lindarna längs Storgatan kvittrade.
När alla siffror summeras efter säsongen 1941/1942 har den unga föreningen försvarat den tredjeplats från året innan, då som Tranås IK.
Men lite smolk i glädjen är att konkurrenten Tranås AIF lagt beslag om andraplatsen.
Vinner serien gör IFK Nässjö, vilket de kommer göra under många år framöver.
På sjätte, och sista, plats kommer IK Hakarpspojkarna.
En förening som, i alla fall för mig, förknippas med orientering och idag heter IKHP Husqvarna.
Säsongerna avlöser varandra.
BoIS förblir ett lag i toppen men det sista steget fattas.
Serieseger och kval mot högre höjd.
Och till slut.
Säsongen 46/47.
I alla fall serieseger.
Man vinner div2 Östra Småland en poäng före grannen Tranås AIF.
I kvalspelets första omgång blir dock Sundbyberg IK för svåra, 1-7 hemma på Ängaryd och smålänningarna får ta nya tag.
Nästa säsong vinner man återigen serien.
Halva Tranås hoppas på framgång.
Andra halvan gör det inte.
Första omgången i kvalet går alldeles lysande, man lyckas vinna mot Sirius på bortaplan.
3-2 och segerdrömmen växte om en framtid varm och glad.
En dröm som sprack.
I andra omgången faller man mot BK Derby från Linköping med 3-0.
Nej, det var inte Patrik ”Korten” Nyberg som höll nollan och blev matchhjälte för laget från Linköping.
Inte heller säsongen 48/49 fick man ta plats i hissen upp.
Återigen tung förlust i kvalets andra omgång.
Denna gång IFK Askersund.
Men så äntligen.
1950.
Hagfors och Oxelösund får stadsrättigheter.
Västerås SK blir svenska mästare i bandy för sjunde gången genom att i finalen besegra Sandviken med 2-1.
I kvalet upp till klassen där VSK och Saik går sliter en samling herrar från Småland ont för att lyckas.
Och slitet lönar sig.
I det historiska kvalet vinner man först mot IK Viljan inför niohundra femtio personer på Vasavallen i Strängnäs.
Och i den andra omgången vinner man på hemmaplan mot Åtvidaberg med 6-3.
Glädjen vet inga gränser.
När folket, efter matchen och hyllningar, traskar hemåt i den småländska kvällen kör en snart sjuttonårig yngling från stan förbi i hög fart på sin motorcykel.
Det skakas på huvuden och suckande röster hörs om vad det ska bli av den där Fundins pöjk.
Vad det blev?
En femfaldig världsmästare.
En svensk mästare.
En bragdmedaljör.
Och en hel massa andra medaljer, pokaler och utmärkelser.
En speedwayförare som än idag nämns som en av de bästa vi haft inom den sporten.
Ove Fundin.
Hans ett år yngre bror, Torsten, blev senare en hyllad målvakt i bandylaget.
Där och då hade BoIS två Torsten i buren.
Torsten Fundin.
Torsten Sparv.
Denne Sparv är Tranås meste landslagsman med sina tjugosju uppdrag i blågult och en av få målvakter jag sett på bild iförd solglasögon under match.
Solglasögon.
Inte en vanlig syn bland dagens målmän.
Efterföljande bandysäsong (50/51) blev en mycket mörk bandysäsong för folket i staden där man sneglade på framgångarna för Frälsningsarméns Hornmusikkör i stan som under ledning av Gunnar Borg nådde många internationella framgångar.
Bandylaget nådde inga framgångar alls.
Tack, adjö och noll poäng.
Ena halvan av befolkningen deppade.
Den andra halvan gnuggade händer.
Nu följde några år då BoIS och upp och ner i hissen under flera år innan vaktmästaren kom och sade till på skarpen.
Bestäm er ungdomar, uppe eller nere?!
Det blev uppe.
Säsongen 65/66 slutade i slutspel.
Dock utan chans till spel om medaljer.
Finalen, som det året spelades med påslagna strålkastare på Studenternas i Uppsala då Stockholms Stadion inte hade tillräckligt med is, gick mellan IK Sirius och Broberg IF.
Den första finalen i Sverige som spelades med tänd belysning.
Och i den belysningens sken lös natthimlens klaraste stjärna extra starkt.
IK Sirius med sin stjärna på bröstet vann finalen med 5-0.
För smålänningarna i Tranås fortsatte raden av säsonger i högsta serien, dock utan slutspel.
Den trettionde november 1969 är ett historiskt datum i den småländska orten som fick sina stadsrättigheter femtio år tidigare.
Denna första advent 1969, som för övrigt inföll dagen efter Tipsextra sänts för första gången, spelades den allra första matchen på den nya konstfrusna arenan, Bredstorp.
Matchen gick mellan hemmafavoriterna och ”Brukets blå” från Hälleforsnäs och slutade 1-1 inför drygt ettusen etthundra i publiken.
Målskytten Bosse Klaar och målvakten Torsten Sparv hyllades efteråt som de stora poängräddarna.
Två månader senare skedde den officiella invigningen av arenan med en match mellan det ryska landslaget och ett förstärkt BoIS.
Ryssen vann med 12-2 och i publiken syntes statsminister Tage Erlander.
Måhända hördes hans myndiga stämma eka över isen ”Huk i bänkera för nu laddar han ôm!”
Bredstorp var då en av blott sexton konstfrusna anläggningar i landet.
Tage tog cykeln från arenan
Kanske var det bandylaget som fick en liten orkester från Liverpool att få nys om Tranås och stans breda utbud av skinn- och pälsindustri och därmed beställa sig varsin vargskinnspäls.
Tranås kallades ofta ”Pälsstaden” och orkestern hette The Beatles.
Beatles fick dessutom en egen ”dikt” i den ABC-bok som trycktes 1966 i ett samarbete mellan Radiohjälpen och Hylands Hörna, ett program i televisionsapparaten lett av Tranås mest kände tv-figur.
Lennart Hyland.
”Beatles är en sorts orkester vars frisör har tatt semester”.
Samlad svensk poesi
Senaste gången Kalix och Tranås möttes var den tjugonde januari 2019.
På Bruksvallen i Karlsborg.
Det var bistert, kallt och jävligt.
Och inte blev det bättre av att smålänningarna drog hemåt i den bistra natten med alla poäng.
3-4 på tavlan mot vägen till fabriken och hjälten i hela Tranås med omnejd hette Konstantin Akhlestin.
I årets Allsvenska noterar vi följande siffror för Tranås BoIS.
¤Tolfte plats.
¤Fem poäng fördelade på en seger och tre oavgjorda.
¤Vinsten kom i den senaste matchen då man på hemmaplan, som idag inte heter Bredstorp, besegrade Gustavsberg med 7-4.
– Bäste poängplockare i laget är William Reuser med sina åtta poäng.
Sex mål och två assist från hans klubba.
Han har tröja #18.
– Näst bäste man heter Philip Lennartsson, som spelat i Vetlanda BK sedan staden firade sina stadsrättigheter nyåret 1919/1920, anlände till BoIS inför denna säsong.
Han har förutom de åtta matcher han spelat med BoIS även hunnit hjälpa sin moderförening VBK i två matcher då de gula haft en skadelista lång som sträckan Tranås – Kalix.
På dessa åtta matcher har han skramlat ihop sex poäng.
Fyra mål och två assist.
Han ser vi i tröja #9
Han som avgjorde den kalla matchen på Bruksvallen 2019, #63 Konstantin Akhlestin, har gjort två mål i årets serie.
Tranås BoIS är laddade inför monsterresan
Tack för lånet av bilden Björn Forsell
Hemmalaget då.
Den kom äntligen.
Fullträffen.
Fullpoängen.
Efter en vandring längs Via Dolorosa fick laget äntligen prova segerns sötma.
Man lämnade denna ”Smärtans väg” på Ekvallen i ett disigt och regnigt Gustavsberg där man besegrade hemmalaget med 4-3.
Emil Stock satte segermålet i minut nittiofem på en utsökt hörnvariant.
Och tidigare under matchen räddade ”Muren i buren” Joel Snäll en straff.
Det gör han ofta.
Han är definitivt en av seriens bästa målmän.
Utan solglasögon.
– Poängbäst är #99 Niklas Sundqvist med sina sju poäng.
Ett mål och sex assist.
– Målkungen är #10 Emil Stock med fem mål.
Och placeringen för laget är fjorton.
Så rensa kalendern och vik kommande lördag för en lördag i bandyns tecken.
Lördag 14:e december.
På dagen trettio år sedan Kalix/Nyborg föll i en jämn kamp på Ljusdal IP.
Men i nutid, 2024 klockan 14:00, blåser domaren igång herrmatchen mellan hemmalaget och ett lag som åkt etthundra tjugotre mil längs E4 och sett allt från huvudstaden till avtagsvägen till Siknäs genom bussens fönster.
Tranås BoIS.
När slutsignalen går pustar vi ut en smula.
Stretchar på stället.
Köper en korv.
En kopp kaffe.
För klockan aderton och noll startar våra damer sin match mot ett lag som bara åkt sjuttiosex mil.
De har inte sett huvudstaden men väl avtagsvägen till Siknäs.
Bollnäs GIF.
Efter den matchen är det så tillåtet att ta sig hem.
På klassiska Ljusdal IP en lördag för trettio år sedan
// Sargis
En sport. En passion
