Jag börjar med ett litet förtydligande.
I matchreferatet av match mot Katrineholm placerade jag orten i Västmanland.
Det beror helt enkelt på att vårt land är uppdelat i två delar, Norrland och Västmanland.
Och Katrineholm ligger inte i Norrland.
Skämt åsido.
Ett fel är begånget och det rätta är givetvis att Katrineholm ligger i Södermanland och inget annat.
Med skammens rodnad på kinden bugar jag mig och ber om ursäkt.
Då tar vi itu med kommande helg.
Och ett debuterande lag på vår is.
Mölndal Bandy.
Kan vara så att någon av spelarna varit upp hit då, den saligt insomnade, ”Vårcupen” gick av stapeln.
En annan tid.
En bättre tid.
”Vårcupen” var ett trevligt arrangemang med fin bandy och chans till skoterkörning för ungdomarna.
Jag har stött på många spelare i de lag som besökt oss som med drömmande blick tittat ut över vår nyspolade is och dragit sig till minnes våren då de var på äventyr här uppe.
Men nu gällde det Mölndal.
Och matchen kommande lördag.
Lördagen den tjugotredje november.
En dag då skådespelaren Boris Karloff föddes år 1887.
Vad är då detta Mölndal Bandy?
Två frö som blivit en vacker blåvit blomma.
Och har inte hemmahamn i Västmanland.
De hör hemma i Västergötland.
Ett frö av föreningen sätts i jorden redan samma år som Trollhättan får stadsrättigheter, AB Chokladfabriken Marabou bildas, svenska landslaget i fotboll vinner för första gången mot Danmark och Boris Karloff fyller tjugonio.
1916.
Det fröet till dagens fullvuxna planta kallar sig Fässberg Idrottsförening och redan då hade vår sport med i programmet.
Man hade även fotboll på programmet.
Där blev man svenska mästare år 1924 efter att ha besegrat IK Sirius i finalen med hela 5-0.
En av de tongivande i laget hette Erik Hysén.
Ett namn som förpliktar inom fotbollens kritade linjer.
Och jadå, denne Erik var farfar till den icke helt obekante Glenn Hysén.
Det andra fröet planterades med omsorg i skuggorna av grannen Fässbergs framgångar på fotbollsplanen.
Året är fortfarande 1924 och fröet som nu sattes får namnet IF Fellows.
Föreningen satte upp bandy, ishockey och ”allmän idrott” på sitt program.
Och Västerås SK tar sitt andra SM-guld i bandy då man vinner mot IF Linnéa från Stockholm med 4-1.
Idag har detta VSK några guld till.
Det senare fröet
De bägge fröna växer upp sida vid sida.
Framgångarna är inte av större dignitet.
I bandyn verkar det dock som att IF Fellows röner de största framgångarna.
Man är uppe i landets näst högsta serie, som då hette div2, utan att nå upp till den allra högsta.
Man är nära att ta nästa steg säsongen 1942/1943 då man hamnar på en fin andra plats i Div2 Västra Götaland blott en enda poäng efter seriesegrarna Gripen BK.
Ett Gripen utan Johan Esplund.
Man är också nära säsongen 46/47 då man saknar en enda poäng för att lugga Sjödalen IK på seriesegern.
Även säsongen 47/48 hamnar laget på andra plats.
Nu heter serien Div2 Västra Götaland Södra.
Vänersborg IF vinner serien.
Åren går.
Även i orten som i begynnelsen var namnet på de fyra hemman som låg vid Mölndalsåns fors.
Vi passerar 1931 då Boris Karloff gör sin största roll på vita duken då han gestaltar Frankensteins monster och tar oss fram till 1973.
Boris är borta sedan fyra år tillbaka.
De bägge fröna som vuxit till sig inser nu att ska de stora framgångarna komma måste det göras under gemensam flagg.
Sagt och gjort.
Föreningarna IF Fellows och Fässberg IF inleder ett samarbete och antar namnet Fässberg/Fellows.
Och på Svensktoppen dominerade Hootenanny Singers med sin version av Dan Anderssons ”Omkring tiggar´n från Luossa”.
En fin sång.
Frankensteins monster 1931
Redan säsongen 1974/1975 debuterar så detta Fässberg/Fellows i landets näst högsta serie.
Div2 Västra Götaland.
Det blir en besvärlig första säsong.
När allt knyts ihop har man samlat ihop nio pinnar vilket visar sig vara en för lite för att behålla sin plats.
Falluckan öppnas och man får, tillsammans med Skövde BK, lämna serien.
Säsongen 1976/1977 är man tillbaka och nästföljande säsong (77/78) blir en succé.
Laget vinner serien med två måls marginal på IFK Vänersborg.
Glädjen visste inga gränser bland folket i Mölndals Kvarnby, Krokslätts fabriker, Gunnebo slott och trädgårdar eller bland kusarna i sina spiltor ute på Åby travbana.
En glädje som tar än mer fart då man i kvalets första omgång besegrar Vetlanda.
3-2 och folket börjar hoppas.
Ett hopp som snart rinner ut i forsen mitt i stan.
Det blev bara en poäng till.
Det blev inget avancemang.
Vetlanda BK och IF Göta tar de två åtråvärda platserna i hissen.
Hoppet rinner iväg i forsen mitt i stan
Åren fortsätter att gå.
1991.
Fässberg/Fellows som fyller arton år har lämnat rampljuset och håller nu till i bandyns lägre divisioner.
De styrande i föreningen börjar tycka det här med Fässberg/Fellows är ett lite krångligt namn.
Många tror att det är ett ordenssällskap och inte en bandyförening.
Besvärligt vid allehanda bokningar.
Ett förslag läggs fram.
Låtom oss heta Mölndal BK.
Säger ju lite mer om var vi hör hemma och vad vi är för figurer.
Årsmötet fann frågan besvarad med ett ja.
Klubban i bordet.
Mölndal BK.
Sprunget ur myllan av Fässberg IF och IF Fellows.
Blickarna vändes mot framtiden.
En dag.
En dag ska vi vara en framgångsrik förening.
Med fem seniorlag i olika serier.
Med ett damlag i Elitserien.
Med ett damlag i Allsvenskan.
Med ett herrlag i Allsvenskan.
Med ett herrlag i div2.
Med ett herrlag i div3.
Med en stor och stabil ungdomsverksamhet.
Med en bandyhall.
Vänta nu, bandyhall…. nu yrar du.
Man kan väl inte spela bandy inomhus heller, kommer aldrig kunna byggas en byggnad för bandysport.
I december 2023 invigdes den tjugoförsta hallen i Sverige.
Åby Isstadion.
Hemmaarena för dagens Mölndal Bandy.
Ett Mölndal Bandy som lever och frodas i all sin prakt.
Man har landat den dröm som ingen trodde var möjlig för trettiotre år sedan.
Man har fem seniorlag i seriespel.
Damer i Elitserien och Allsvenskan.
Herrar i Allsvenskan, Div2 sydväst och i en div3-serie som ligger i startgroparna.
Någon annan förening som kan matcha?
Man har stor ungdomsverksamhet.
Man har hall.
Man har huserat rätt frekvent i nästa högsta våningen av seriepyramiden dock utan att vara nära ett högre våningsetage.
Men man blickar vidare.
Visioner målas upp.
Såväl för damerna som herrarna.
En förening utan visioner är ingen framgångsrik förening.
Senast man var näst högst upp var säsongen 12/13.
I den tiden var vår allsvenska uppdelad i en norr- och södergrupp.
Mölndal hamnade på sista platsen i den södra gruppen.
Kalix blev tvåa i den norra.
Efter det uttåget har laget kvalat mot Allsvenskan ett otal gånger efter det men fallit på snöret.
Fram till i våras.
Den tionde mars höggs det in i sten.
Mölndal Bandy är åter ett allsvenskt lag.
Allsvenskan hittills för Mölndal.
Det allsvenska äventyret inleddes på allra bästa sätt.
Hemma i den nya Åby Isstadion vinner man mot en annan nykomling, Gustavsberg, med 7-4.
Det firades glatt bland kommunens 71 500 invånare.
Den vinsten följde upp med ett kryss (2-2) borta mot Falu BS innan två tunga smällar på raken kom.
Men de smällarna var inget som satte gamnacke på de blåvita.
I sista matchen innan den långa färden mot norr besegrades IK Tellus med 4-2.
Den långa färden mot norr inleder man tidig fredag.
En tidig fredag då en buss från närmsta hållplats avgår norrut.
Många timmar.
Många mil.
Många mil av skog.
Många mil av ingenting.
Och sedan åker man hem.
Etthundra trettioen mil enkel resa.
Tar de fel buss och färden går liknande antal mil söderut så hamnar de i Wien.
Inte att föredra då Wien inte har nåt bandylag av Kalix klass att erbjuda.
Om de överhuvudtaget har något som helst bandylag.
Konstigt ställe.
Vi som befinner oss dessa etthundra trettioen mil norrut följer med spänning även Mölndals damer och deras framfart.
I det allsvenska laget spelar vår bekanta Regina Wängberg.
Regina som förr hette Nilsson är från min by och har delat klassrum, fotbollsplan och bandyis med vår son.
En mycket trevlig ung dam.
Meddelade att det var slutspelat då hon fick en släng av graviditet inför föregående säsong.
Men bandysporten drog och nu är hon åter på isen.
Alltid kul med framgångar för våra utflyttade.
Kalix.
Tung inledning.
Två matcher.
Två stora torskar i bagaget.
Men det har under många stunder ändå sett lovande ut.
Det finns något bra som ligger och skvalpar.
Och det är inte torskar.
Det är finare fiskar.
Minne
Och så minns vi tillbaka till den tjugotredje november 1994.
En annan tid.
Vi stod ettusen sjuhundra femtiosju rödvitblårutiga toppeluvor runt den blänkande isen på vår arena.
Och som den blänkte.
Kalix/Nyborg BK – Edsbyn 10-6.
10-6 på Edsbyn!
Till sist.
Har inget med bandy att göra.
Men det måste ut i landet.
Butiken i min by, ICA-Träffen.
Eller kort och gott ”Affäär´n”
En affär som hade gått lite i stå
Övertogs våren 2022 av ett ungt par från Boden.
Unga, trevliga, entusiastiska och hårt arbetande.
Och allt slit lönar sig.
Vår affär har blivit en affär som lockar till sig kunder från hela vår kommun.
En affär det pratas om.
En affär som det bara pratas gott om.
Vilken uppryckning vi kunder fått vara med om.
Från fastkörning till full fart på kort tid.
Jag lovar er, det finns inte trevligare butik i hela norra Europa.
Och nu har de fått pris.
Guldäpplet.
Ett pris som ”Årets kundmagnet” bland landets ca sexhundra trettio ICA-butiker.
Kan inte finnas mer välförtjänta pristagare, oavsett i vilken genre det än må vara, än Johanna och Rickard med personal.
Stort GRATTIS!
Den uppmärksamme märkte nog att det fanns en liten, men ändock, koppling till vår sport.
Boden.
Hanna, Mattias och Joel Snäll, Carl-Johan Rutqvist, Per Nilsson.
Fem bodensare.
Och bandyspelare.
Och utanför mitt fönster har vi denna tisdagskväll säsongens andra snöfall.
Den första kom, sågs och försvann.
// Sargis