Innan.
”Hello there bandylovers…”
Idag minns vi mannen med rösten, Leif ”Smoke Rings” Andersson.
Han hade fyllt nittionio år idag.
Han hade nog skakat på huvudet om han sett dagens match i ett lite bistert Kalix.
För lite swing och sweet där.
De sade i radion att det lilla spektaklet ”Super Bowl” avgörs inatt.
Min fråga till församlingen är: Vad är väl Super Bowl i jämförelse med en uppfriskande bandymatch?
Svar: Ingenting.
Jag är tveksam om det finns publik från Helsingfors där.
Det hade vi i Kalix idag.
Jag är helt säker på att publiken inte samlas över en kopp kaffe och en hembakt sockerkaka under gemytliga former i en värmande klubblokal.
Jag är också säker på att de inte har en aning om att bandy är vacker oavsett vad termometern visar.
Och inträdesbiljetten är betydligt billigare hos Roland i kuren vid Fomab Arena än hos Roland i kuren vid Allegiant Stadium i Las Vegas.
Lägg därtill att spellistan som rullar i högtalarna på vår arena är femtioelva gånger bättre än den där Usher.
Och billigare.
Det var lite bistert idag.
Inte en myggfångare behövdes vid arenan och att jag glömde myggmedel hemma gjorde inte mycket.
Det enda flygande väsen jag såg var den svarta korpen som huserar någonstans i närheten.
I sakta mak flög den över oss då vi marscherade från parkeringen till arenan, dess kraxande lät ödesmättat.
Var det ett dåligt omen?
Termometern i, den lika svarta som korpen, Kia:n visade runt tjugostrecket under färden upp till Kalix och arenan.
Till och med ner på tjugofem då vi passerade Smörholmen där en känd försvarsspelare i Hammarby har rötter nedgrävda.
Inne i ”stan” promenerade folk omkring rejält påbyltade.
Uppvärmning i solsken
Halvlek ett
Men 13:30 stod bägge lagen redo.
Många maskerade till oigenkännlighet.
Domaren heter Erik Henriksson och han blåser igång det hela med en värmande melodi.
”Mycket ljus och mycket värme…”
Solen flödar över läktaren där på andra sidan min plats.
Vår fina, trogna publik har solen i ögonen.
Har de spilld mjölk överallt också?
Kanske de ser att Janne Rintala får matchens första chans men tyvärr smiter bollen strax utanför.
Då hade tre minuter passerat.
Lägg på tre till och matchens första hörna går av stapeln.
Den är Kalix och den går bom.
GT 76 i en matchdress som är lite inspirerad av svunna tiders Haparanda SKT.
Gul och blå.
Det börjar anas en att de har för avsikt att i första hand freda sitt område.
De tätar ihop sitt försvar till ogenomträngligt.
GT:s första hörna i tolfte minuten blir till en farlig chans…..för Kalix.
Jonathan Johansson bryter hörnan och sätter iväg i flygande fart. med sig har han Johan Sundquist.
De sågar sig igenom…..nästan.
I sista stund hinner en gulblå bryta de bägge rödas framfart.
Det var ju lite onödigt kan tyckas.
Man bryter inte ett rött läge bara så där.
Spelet rullar vidare.
Kalix äger boll.
Kanske kunde passningarna i den sista delen av isen sitta lite bättre.
Men känslan är ändå att vårat lag är det bättre av de två.
Tjugotredje.
Kalix får ett inslag i solskenet läng vänsterkanten.
Mittemellan syndarnas boning och den röda hörnflaggan.
Anton Khrapenkov slår in bollen i folkvimlet framför GT:s mål.
Johan når först i klungan och styr bollen till fabriksarbetare Robin Alamaa som enkelt kan rulla in 1-0.
Och jag hinner knappt notera förrän nästa händelse.
2-0.
De har sågat sig igenom försvar i många år.
Vi minns dem båda från unga dar.
Janne Rintala och Johan Sundquist.
Sågen går genom den gulblå trädstammen och till slut faller trädet.
Johan är målskytten.
Janne framspelaren.
Det gick en minut mellan strutarna.
Vi närmar oss halva timmen.
Domare Henriksson låter meddela att matchen kommer spelas 2*45.
Det fanns tankegångar på 3*30 men efter lite resonemang med de bägge lagen kom man överens om att köra på och sedan ta ett gemensamt beslut vid just denna tidpunkt.
Jag tycker det var ett bra beslut, trots kylan.
Det är bättre att komma ut från omklädningsrummet och få börja om igen vid bara ett tillfälle.
Men det är de bägge lagens spelare som måste få känna efter hur det går.
Inte jag.
Nere på isen pågår just nu inte någon av de bättre matcher jag sett.
Hafs och tjorv.
Felpassningar och småstrul.
Jonathan Wikström är millimeter från framgång vid två tillfällen i samma halvminut.
Vid bägge tillfällena räddar GT:s målman Fredrik Bergkvist.
Denne Bergkvist som är en av de blott tre som var med i en kvalmatch på Karlsborg 2019.
Han var för övrigt mycket bra idag.
Johan gör 3-0.
Trodde vi.
Andredomare Andersson tyckte annat.
Han visar med pondus att vår kaptens klubba var i ett för högt läge då den styrde in bollen i nät.
Ett korrekt domslut.
Också ett korrekt domslut då Kalix tilldöms sin åttonde hörna sista skälvande minuten av första halvlek.
Från vänster.
Hörnan i solgasset.
Niklas Sundqvist petar.
Och nu!
Med kraft och besked.
Upp i nättaket.
Dagens träff.
3-0.
Anton Khrapenkov.
Wow.
Det här bandy, det är fint det
Sen blev det paus.
Det är frost i ansikten på spelarna när de traskar upp till respektive omklädningsrum för en stunds värme och kanske en kopp med nåt varmt.
Tveksamt om det går åt nån isglass.
Vi i publiken tar, den nuförtiden fri från duvor, trappan upp till klubbrumet.
Ett klubbrum utan överdrivna saftiga uppträdanden eller hutlösa priser för blaskig öl.
Vanligt kaffe, en sockerkaka och trevligt snack räcker gott och väl.
Halvlek två.
Isen ligger nyspolad i solskenet.
Omgivningarna har gnistrande rimfrost på gran och fur.
Resultattavlan visar 3-0.
Det känns som lite bättre.
I denna sagolika miljö rullar andra halvlek igång.
Och Johan är nära att göra Kalix fyra redan innan vi ställt oss till rätta.
Målmannen Bergkvist gör två fina räddningar runt fyrtioåtta.
Ett frislag och en hörna avvärjer han galant och skickligt.
Femtiofyra.
Speaker Lasse förtäljer att Kalix får sin elfte hörna.
Från höger.
Strax nedanför den plats där Bosse och Marianne grillar korv och hamburgare.
Khrapenkov petar in mot de uppställda skyttarna.
Först av dem alla står han.
Och ni vet väl vem?
I tröja #17.
Han gör sitt tusende mål för säsongen.
Johan Sundquist.
4-0.
Fem-sex minuter senare.
– Kalix får sin tolfte hörna, hörs ur högtalarna.
Denna gång från vänster.
Niklas Sundqvist petar.
Det blir lite spel hit och dit innan Janne Rintala kan peta in 5-0.
Kalix har några fina anfallsförsök nu.
Vi minns ett lysande då Anton Hellman tar sig förbi några förgäves sprattlande gulklädda innan han serverar Hugo Olsson vars avslut smiter strax utanför.
Syns nog ett märke i utsidan av stolpen där bollen passerade.
I nästa anfall är den där målman Bergkvist snabb som en hermelin då han är tiondelen före framstormande Anton Hellman på en djupledspassning.
I sjuttionde är det ohyggligt nära en reducering.
Två gula försöker i fritt läge.
Vår målvakt Oskar Sundqvist avvärjer det första, returen ut till näste gul som är säker på en rubrik i tidningar.
Men icke.
Anton Khrapenkov står som en mur på mållinjen och räddar bollen till hörna.
Den gule är förtvivlad.
Han var ju så nära.
Å andra sidan skrivs det ju inte så jättemycket om div1-bandy så de där rubrikerna han drömde om hade med all säkerhet inte blivit av i alla fall.
Jag pustar ut där jag står.
Det där var nog det närmaste ett baklängesmål på hemmaplan jag sett sedan den nionde minuten i matchen mot Unik då Hannes Kanbjerr kvitterade Kalix ledning till 2-2 i den nionde minuten.
Matchen slutade sedan 7-2 och den spelades den 25:e november ifjol.
Jag såg sedan fem baklängesmål på bortaplan i början på december.
Senaste gången det föll in ett baklängesmål på Fomab Arena var dock i matchen mot Järvsö den 12:e december, en match som slutade 12-2 och jag låg hemma under täcket och snorade och nös.
I sjuttioförsta är det åter dags för klang och jubel.
6-0.
Mattias Snäll.
En fin passning från vår kapten ger Mattias öppet mål.
Mattias får kröna en fin helg för honom själv med ett mål.
Som tränare för vårt damlag var han med och vann mot IFK Rättvik igår.
7-1 efter, under långa stunder, bandypropaganda.
Kalix Bandy Dam är ett lag som har tagit många och långa steg framåt denna vinter.
Jag tror att Mattias och hans kollega Emil Wallin är mycket nöjda.
Men i denna minut är han en nöjd målskytt.
Matchbilden är sig lik.
Och kylan biter i näsa och kind.
Kalix dominerar.
Men gästerna från södra Stockholm tillåts sticka upp i en del anfall.
Skapar väl inte hot av den högre kalibern, förutom då det nyss nämnda.
Hemmalaget försöker.
Ofta längs sargen nedför där jag står på trappan upp till damernas omklädningsrum.
Anton K. susar förbi gång efter annan.
In med bollluslingen mot gula torget men där är det tätt.
Igenmurat och tätt.
Och längst bak står den där Bergkvist.
GT:s ledning finner det nödvändigt att ta Time Out i minuten sjuttiotre.
Försöker gjuta mod i de sina.
Nya listiga planer smids.
När så spelet kommer igång igen får han göra ännu en femstjärnig Buster-räddning.
Upp med höger näve mot krysset och ut med bollen till hörna.
Snyggt att se.
Kalix får hörna efter hörna efter hörna efter….
På den sjuttonde träffar projektilen någon i den gula väggen.
Den måste ha känts ordentligt på den täckande.
Ett hårt skott med en minus tjugogradig boll.
Den träffade höll masken.
Men jag tror nog han grimaserade när ingen såg.
Det gjorde jag bara av se det.
Kalix får ännu en hörna
Isen börjar bli lite ojämn nu.
Bollen gör lite blandade småhopp i tid och otid.
Passningar hoppar över klubbladet.
Dragningar som inte går hem då bollen plötsligt är försvunnen.
Men isen håller.
Anton Hellman försöker igen.
Målisen räddar.
Igen.
Solen har släppt greppet om läktaren.
Smyger sig sakta ner bakom ishallen.
Spelet har också börjat dra sig tillbaka.
Men tiden går framåt.
Nu gäller det bara för de röda att hålla tätt hemåt.
Låt mig för jösse namn inte se ett baklängesmål.
I sista skälvande stund var det obehagligt nära.
En boll som med någon centimeter passerar Oskars högra stolpe följs upp av en hörna som, tack och lov, inte blir som de gula tänkt sig.
Och sen var det slut.
Vinterns kallaste.
Med röda näsor traskar folket förnöjda mot parkeringen.
Vi är nöjda med ytterligare en vinst, sex plusmål och att tårna klarat sig utan större besvär.
På vägen hem har solskenet övergått till en gråblå skymning som, tillsammans med de gnistrande träden, en magisk resa längs ”Långrakan”.
Och när jag nu avslutar skriften är det kolsvart där ute.
Över byn hänger månen tunn som ett hårstrå och i ett av husen hörs en figur som gormar högljutt då han ser termometern nu visa -29.
Det kan mycket väl vara jag själv.
// Sargis
En sport. En passion
