Säsongsista

På lördag kommer Ljusdal BK till Kalix.
Eller vänta, gör de det?
Hittar de?
Hittar den nye busschauffören?
Kent som kört detta LBK sedan dagen då den första bussen rullade på svenska vägar.
Det var måhända han som körde den.
Denne glade gamäng har nu dragit sig tillbaka från förarsätet och njuter livets glada dagar som välförtjänt pensionär.
Jag hoppas verkligen att han får ha hälsan i behåll, den har ju inte riktigt haft samma tanke som Kent själv.
Ha det så bra det någonsin går Kent.
Och stort TACK för alla glada pratstunder vi haft genom åren.
Vilket är rätt många nu.

Men skicka en karta med den nye chaffisen.
Om utifall att.

Jag har ju under vintern som gått gärna och ofta blickat tillbaka några år.
Bandy i backspegeln.
Så jag gör väl det även denna gång.

Men först blir det reklam.
För er som vill följa säsongen 1992/1993 då Kalix/Nyborg BK gick rakt genom div1 Norra och avancerade till dåvarande Allsvenskan så har jag satt ihop en liten skrift i ett häfte om tjugofyra sidor som ni gärna får köpa för det facila priset av femtio riksdaler.
Frakt tillkommer på en femtiolapp extra.
Hör av er på Messenger, mejl (sargvakten@telia.com) eller på annat sätt.
Röksignaler går säkert ordna.
Två långa, tre korta……
Slut på reklamen.

Bandy i backspegeln var det.
Säsongen 1944/1945
En säsong som inte blev någon bra säsong för bandysporten i Kalix.
Endast tre matcher gick av stapeln.
Och dessutom föll laget i alla tre.
En tung vinter..
En vänskapsmatch mot HSK (då utan T) slutade 2-5, en DM-match mot IFK Luleå slutade 0-2 och en pokalmatch(?) mot HSK (utan T) slutade 1-3.
En vinter utan seger.

Säsongen efter (45/46)
Världen pustade ut efter många år av galningar och grymheter.
Vintervädret i vår ort var idealiskt för bandysport.
I rådande väder kunde hela tio matcher genomföras.
Hittills det största antalet matcher som genomförts under en säsong.
Tio.
Tyvärr blev IFK utan DM-tecken även denna vinter.
I finalen blev Luleå SK för svåra och förlusten skrevs till 1-5.
Av de tio matcherna vann IFK fyra, föll i tre och kryssade i tre.
En väl genomförd vinter.
Och i mars blir de svenska löparna Gunder Hägg, Harry Kälarne och Arne Andersson diskvalificerade på livstid för att de tagit emot ersättningar vid tävlingar.
Det var lite andra tider då.

Vi vevar fram tideräkningen.
Fram till 1960.
21 februari.
Då en söndag.
Nu fettisdag med Bruna bönor i fabrikens matsal och semla i avdelningens fikarum.
En bra dag.
Men nu gällde det en söndag i en svartvit tid.
Såväl NSK som IFK var i hetluften i div3 Norrbotten.
I spännande toppstrid.
Inför omgången stod tre lag på tio poäng.
IFK, NSK och Luleå SK.
I Luleå var spänningen påtaglig då hemmafavoriterna gästades av konkurrenten på toppen, IFK Kalix.
Spännande och målsnålt.
Gästerna från Kalix åker hem med en 1-0-seger och tar över serieledningen.
Och man blir ensam på toppen då…..

…. NSK ställer sig på näsan ordentligt.
Laget från byn åker till Seskarö.
För att städa av ett hemmalag som endast vunnit en match tidigare under vintern och helgen innan fallit mot Kalix med stora 14-1.
Stämningen var god i bussen då man lämnade klubblokalen hemmavid.
Stämningen var tryckt då bussen rullade iväg i motsatt riktning.
Laget från ön hade, som det står i tidningen ”med inslag av het vilja”, vunnit en kämpaseger med 4-3.
3-3 i paus och redan i andra halvlekens första minut kunde SIF:s högerinner Ingvar Svedlund vispa in målet som blev matchavgörande.
För övrigt Svedlunds tredje strut i matchen.
Och hela den natten sjöng man ”Seskarövisan” för fulla halsar.
Men Gud förbannat! Det är 1917, det är vår på Seskarö, och nyss har isen gått och lämnat plats för öppen sjö. Men kvar är ännu hungersnödens beska andedräkt. Och kvar är än den ilska ransoneringen har väckt………”

Seskarö finns tack och lov kvar.
På andra sidan en hög, lång och lite obehaglig bro.
Men bandyn på ön är borta och förpassad i minnenas arkiv.
Ännu en liten ort där bandyn fått dra sig undan ekonomins onda käftar.

1989/1990
Vi lämnar Seskarö och tar oss fram i tiden.
Hoppar fram till dessa dagar 1990.
Volvo och Renault låter meddela att man tänker gå samman.
Senare under våren finns det andra giganter som går samman i ett samarbete över Kalix älv.
Men denna helg satt såväl Volvo, Renault, IFK Kalix som Nyborgs SK ensamma i sin kammare.
De bägge bandylagen skulle nu ta div1 Norra säsongen 89/90 i mål.
Vad Volvo och Renault gjorde har jag ingen aning om.

Ljusdal BK, som kommit nerdimpande från högre våning, hade satsat stort på snabb återvändo och värvat in bl.a finländarna Lasse Laakonen och Ari Holopainen, var redan klara seriesegrare efter femton segrar och tre oavgjorda på sin färd genom vintern.
Denna helg defilerade man på sitt IP med hängande lampor och slog Borlänge med 12-2.
Man åkte ur högsta serien året innan, nu gick man upp, för att åka ur året efteråt.
Tufft att vara LBK-supporter då.
”……man åker jojo mellan skratt och gråt….”
De där två finska namnen skulle vi höra mer av under framtiden.


IFK Kalix var sedan länge klara för kval till den Allsvenska Ljusdal tog steget till.
Det blev fyra poäng för de röda på Furuhedsplan.
På lördagen fick Härnösand lomma ner till hotell Valhall med en 8-5-förlust.
Och på söndagen kom Söråker från samma hotell för match.
De fick åka hem till Medelpad med en extra tung börda i bagaget.
En sån där svidande uddamålsförlust.

Nyborgs SK huserade lite längre ner i tabellen och hade om allt visat upp sig från den mörka sidan kunnat hamna under nedflyttningsstrecket.
Nu var den mörka sidan inte så mörk och NSK kammade hem tre fina poäng.
Lika på tre mot ett Söråker som där och då blev avsågade och degraderade.
På söndagen kom Härnösand.
Hemmaseger 7-5 efter 2-2 i halvtid.

Och i divisionen under tog Karlsborg och Östersund en plats i hissen upp till denna div1.

Den interna skytteligan i NSK vanns av vår glade finske vän Jari Loukkala.
Nitton mål på arton matcher.

1992/1993
22 februari.
Kalix/Nyborg var redan klar för allsvenskt kval.
Sjutton matcher.
Sjutton segrar.
Var man mätt och belåten?
Sista matchen.
Motståndaren ville inget hellre än att avsluta sin säsong med en riktigt fint byte.
Fälla den store konkurrenten i kommunen.
Få brösta upp sig med ett segerleende och kanske nån liten känga till den rödvite besten.
Motståndet stod laddade till tänderna på sin hemmaplan Bruksvallen i Karlsborg.
Karlsborg BK.
Skulle de lyckas.
Det såg länge ut så.
4-2 på tavlan där på kortsidan vid vägen mot Geviken när paus beordrades.
För oss med rödvita hjärtan smakade kaffet träskvatten.
I andra rundan gör KNBK:s ryske trollkarl ”Micha” Illarionov tre raka mål.
4-3, 4-4 och 4-5.
Plötsligt ljusnar horisonten.
Men icke.
”Sascha” Mardakin kvitterar på ett långskott.
Jaja, en oavgjord då.
Snopet.
Tack och lov så fanns det en som ville annorlunda.
I slutminutens sista andetag.
”Palle”.
5-6.
Arton matcher.
Arton segrar.
Och jag gick rakryggad vid pappersmaskinen dagen efter.
Mycket möjligt att jag hade ett litet leende i mungipan då jag mötte nån med gulsvarta sympatier.

1993/1994.
27:e februari.
Lotta Schelin fyller tio år.
Kalix har tagit bandysverige med storm.
Första året i societeten.
Direkt till slutspel.
Det skrivs om Kalix.
TV visar Kalix.
Radion pratar om Kalix.
Överallt.
Alla känner till vår ort och vårt lag.
Folket i bygden, och för all del folk från utanför bygden, vallfärdar till vårt IP som då var ny men inte konstfrusen.

Och nu i detta slutspel skulle Kalix möta stora, starka, grönvita Västerås SK:
Bäst av fem matcher.
VSK börjar hemma på Rocklunda just den här dagen.
När domaren flöjtar för full tid har hemmalaget vunnit med 4-2 och röster började höras om att detta skulle bli en söndagspromenad i parken för ”Mesta mästarna”.
Den promenaden blev en aning jobbigare än de tänkt sig.
Några dagar senare blev det tvärstopp, någonting hindrade stigen framåt.
Nånting rött och vitt.
7-2 till det röda och vita.
Ny match.
I Västerås.
Ny hemmaseger, 6-3.
Ny match.
I Kalix.
Ny hemmaseger, 3-2 efter sudden där Stefan Tano vevade in ett frislag från avstånd.
Och vädret var uruselt.
Femte och avgörande.
I Västerås.
Ett ohyggligt drama som slutade med 4-3 i hemmafavör.
Lite senare får de grönvita ”Mesta mästarna” ännu en inteckning i den titeln.
Men de kom undan söndagspromenaden med andan i halsen och darriga knän.

2021/2022
27:e februari.
Bandy när bandy är bandy.
Och givetvis är Ljusdal inblandade här också.
Senvintersolen försökte hjälpa till att förgylla en värld som någon dag tidigare drabbats av galenskap, maktbegär och ofattbar tragik.
En galenskap som pågår än idag och ingen ser slutet.

Men vi vänder tillbaka till den fantastiska helgen på arenan i Kalix.
Där Ljusdal och Kalix möttes.
Där Ljusdal och Kalix även mixade ihop sina lag och spelade match.
Där resultat var oväsentliga.
Och en av deltagarna tog mitt hjärta då han, med sprudlande ögon och leende mun, sade till sin ledare ”Vet du Johan, jag har aldrig varit hit till Kalix…..bara till Stockholm
Bara till Stockholm!
Underbar kille.
Killar i de bägge lagens P12 och Kalix Bandys F14 deltog i en träningshelg som vi alla minns med glädje.

I den näst sista omgången av Allsvenskan faller herrlaget mot, redan elitserieklara, Gripen/Trollhättan med uddamålet, 5-6.

Denna säsong.
Våra motståndare Ljusdal BK fyllde härom veckan åttio år.

Apropå fylla år.
IFK Råneå fyller när detta skrivs, 22 februari, aktningsvärda etthundra år.
En hedervärd ålder såväl på en gammal häst som en idrottsförening.
Grattis IFK Råneå.
Men.
Hundra år utan bandy!
Gå genast i skamvrån.
Ändring anbefalles.

Åttioåringen som, med ny chaufför, rullar in på Fomab Arena under lördag eftermiddag kommer med gott självförtroende efter tre raka segrar.
¤ Hemma på sitt IP vann man med 9-4 mot Surte.
Noterbart från den matchen är Jonas Petterssons facit.
Av lagets nio mål gjorde denne #14 sju (7!) varav fyra raka mellan 83:37 och 88:01.
I sanning imponerande.
¤ På samma isparkett gjorde man stora 12-2 på Borlänge.
¤ Och på Västanfors IP…..nä just det, den banan är av orsaker, anledningar och diverse rackel inte åkbar så jag tar om det…..på Herosvallen i Smedjebacken vinner LBK med uddamålet, 7-6.

Poängkung i laget är, föga förvånande, Jonas Pettersson.
Fyrtiotre mål och fem målgivande passningar från hans klubba.
Med de fyrtioåtta poängen ligger han tvåa i den allsvenska poängligan efter Jonathan Svensson i Åby/Tjureda.
Flest mål har han dock gjort, denne Pettersson.
#14 på ryggen.
Se upp!

Vårt Kalix då.
Senaste tiden har motlutet varit långt, brant och halt.
Skador, skavanker, sjukdomar och flygstrul.
Och blytunga förluster.
Senaste helgen i dalarna blev en dyster historia.
På ett soldränkt Tunet i Borlänge gör hemmalaget 2-0 innan jag hunnit halvvägs genom kaffekoppen där jag sitter i soffan vid tv:n.
4-0 i paus blir till slut 5-1.

Och mörkret i Dalarnas solsken fortsätter under söndagen.
Följer matchen via ”Bandygrytan”.
Johan gör 0-1 på straff.
Såja.
Men ack och ve.
Falu BS vänder och går ifrån till fasansfulla 8-1.

Vi hittar laget på plats på plats tio utan chans till nån som helst högre position.
Kan ramla ner nåt pinnhål men kontraktet till nästa säsong är räddat.

Poängbäst?
Kapten Johan, tjugonio mål och två assist.
Simon tvåa med nitton mål och tre assist.

Och när lagen möttes i början av november regnade det i Ljusdal och Kalix vann med 3-0.

Så nu sluter vi upp och stödjer våra herrar i säsongens sista match.
Visar att vi är röda och vita oavsett om backen lutar uppåt eller nedåt.
Visar att vi är KALIX BANDY.
Alltid.

Till sist.
Till dig du nye chaufför.
Ta E4 norrut och strax efter bron över Kalix älv tar du vänster i rondellen nedanför Coop.
Resten löser sig.

Välkomna till Kalix Ljusdal BK!

//Sargis